Ordföranden som vågar vara obekväm

När Aud Sjökvist 2010 skrev en kritisk debattartikel i Dagens Nyheter om den nya patientsäkerhetslagen gick hon enligt vissa för långt; en generaldirektör ska verkställa regeringens beslut och leda arbetet på myndigheten, inte kritisera fattade beslut. Hon framförde också kritiken i Tandläkartidningen.
Att som generaldirektör vädra kritiken offentligt fick konsekvenser för henne. Det fanns visserligen många som höll med henne och gav henne sitt stöd, men också de som tyckte att hon helt klart hade passerat en gräns:
– Min lojalitet ifrågasattes, och det gjordes klart att jag skulle få svårt att få fler myndighetsuppdrag, berättar hon när jag träffar henne hemma i lägenheten på Kungsholmen i Stockholm. Härifrån sköter hon en hel del arbete.

Ångrar inte frispråkighet

Sedan några år tillbaka är det Kammarkollegiet som är värdmyndighet för Hsan, och i och med det bantades Hsan rejält. På Kammarkollegiet har hon inget tjänsterum. Det finns i stället i den mastodontliknande betongbyggnaden Garnisonen på Östermalm.
Hon ångrar inte att hon varit frispråkig när det gäller patientsäkerhetslagen.
– En av de saker jag kritiserade var att Socialstyrelsen kom att sitta på tre stolar: ”lagstiftare” (utfärda föreskrifter), ”polis” (tillsynen) och ”domare” (rätten att uttala kritik). Det är inte ok, och det var just det som senare ledde till att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades. Däremot kanske inte tajmingen för min kritik var den bästa; jag skulle ha framfört den tidigare, innan regeringen lade fram sin proposition, säger hon.

Aud Sjökvist var också kritisk till att det var just Socialstyrelsen som skulle ansvara för patientklagomålshanteringen.
– Socialstyrelsen har aldrig haft allmänheten som primär målgrupp. Jag tror inte att man förstod vilken kraft och frustration patienters klagomål är uttryck för och därför underskattade man betydelsen av bland annat förberedelser inför övertagandet. Jag såg nyligen att både Socialstyrelsen och IVO anser att den numera långa handläggningstiden för patientklagomålen beror på att Socialstyrelsen fick ta över ”flera tusen” pågående ärenden från Hsan. Det handlade om Hsan:s arbetsbalans på drygt två tusen ärenden.
– Man behöver inte vara Einstein för att förstå att man inte kan trolla bort en arbetsbalans. Om man på Socialstyrelsen hade förberett övertagandet ordentligt hade den här arbetsbalansen inte varit något problem.
I och med att patientsäkerhetslagen infördes den 1 januari 2011 fick Hsan lämna över ansvaret för hanteringen av enskildas klagomål till Socialstyrelsen. Hsan fick enbart ansvar för frågor om prövotid, indragen förskrivningsrätt, återkallelse av legitimation och ny förskrivningsrätt/legitimation. Senare övergick Socialstyrelsens utrednings- och inspektionsuppdrag till IVO. Med den nya lagen skulle huvudfokus läggas på att identifiera systemfel som kan äventyra patientsäkerheten, och det tycker Aud Sjökvist är bra.

Skulle bli tuffare

Den nya lagens skrivningar hade också intentionen att tillsynsmyndigheten Socialstyrelsen och senare IVO skulle bli tuffare mot vårdgivare och yrkesutövare som brister i patientsäkerhetsarbetet. Fler inspektioner skulle göras och fler yrkesutövare skulle kunna få prövotid eller mista legitimationen. Också det är bra, enligt Aud Sjökvist, även om hon anser att det redan fanns en tillräckligt tydlig skrivning för att vara tuffare mot yrkesutövare som inte uppfyller kraven på patientsäkert arbete.
– Men statistiken visar inte att det blivit en tuffare hållning. 2012 fick vi totalt in 167 ärenden, året därefter 135, och i år har vi hittills fått in knappt 100, säger hon.
En del av de utredningar som IVO gjort och skickat till Hsan är hon kritisk till:
– I vissa fall är anmärkningarna mot den anmälde alltför svepande för att vi ska kunna pröva anmälan. Det kan vara svårt att utläsa vad personen i fråga har gjort för fel, och det kan vara svårt för den anmälde att veta vari kritiken mot bristerna består och vad hon eller han ska försvara sig mot. Sådana undermåliga utredningar kan leda till att yrkesutövare som borde få prövotid eller få legitimationen återkallad inte får det. Det är mycket allvarligt.

”Inte tillräcklig kunskap”

Hon har inte låtit saken bero utan hade i våras kontakt med IVO om problemen.
– Jag tror att bristerna i utredningarna beror på att utredarna inte har tillräcklig juridisk kunskap. Förhoppningsvis kommer IVO att se till så att kompetensen hos medarbetarna höjs.
Även Statskontoret kritiserar IVO; likartade ärenden bedöms inte lika vid de olika regionala tillsynsenheterna, vilket är ett rättssäkerhetsproblem, och tillsynsprocessen har hittills inte fungerat som det kraftfulla verktyg det var tänkt. Och liksom Aud Sjökvist är man kritisk till att vare sig antalet yrkanden eller antalet beslut om prövotid har förändrats nämnvärt jämfört med vad som var fallet innan patientsäkerhetslagen infördes.
Aud Sjökvist anser att det var fel att ta bort möjligheten för i vart fall den anmälde att överklaga beslut om kritik till förvaltningsrätten:
– Socialdepartementet skulle titta på möjligheten att överklaga kritikbesluten, men hittills har inget hänt och jag vet inte vad som skett med den frågan. Jag anser i vart fall att den anmälde ska kunna överklaga ett beslut. Ett beslut om kritik innebär myndighetsutövning, så det här är en rättssäkerhetsfråga. Jag är förvånad över att det inte blivit någon debatt om det här. Det bör finnas några bland alla de yrkesutövare som fått kritik som anser att de inte gjort fel och därför vill rentvå sig.
I den senaste budgetpropositionen föreslår regeringen att Socialstyrelsen blir värdmyndighet för Hsan. Skälen är att de ärenden som Hsan ansvarar för ställer krav på en handläggarorganisation som har kompetens inom exempelvis medicin, juridik och omvårdnad. Regeringen anser att det bör finnas personal vid värdmyndigheten som är väl insatt i de frågor som rör förutsättningarna för innehav av legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården.
Aud Sjökvist tycker att det är bra om Hsan knyts till Socialstyrelsen:
– Då får vi tillgång till både den medicinska och juridiska kompetens som vi behöver.

Jobbat som domare

Aud Sjökvist är född i Danmark, men när hon träffade sin förste man, en norrman, flyttade de till Sverige och hon arbetade bland annat som läkemedelsförsäljare. Hennes andre man, som dog förra året, tyckte att hon skulle började studera. Det blev juridik, hon satt ting och blev senare domare. Den 1 februari 2009 blev hon generaldirektör för Hsan. Hennes förordnande som generaldirektör går ut den 31 januari nästa år och som ordförande i Hsan sommaren 2016.
I dagsläget är det dock oklart om hon kommer att vara ordförande så länge.
– Vi diskuterar just nu min ersättning. Läget verkar låst och kommer vi inte överens så är min tid på Hsan kanske snart över.
För en tid sedan fick Aud Sjökvist uppdraget att bli särskild utredare av den omfattande skogsbranden i Västmanland i somras, ett uppdrag som ska redovisas för regeringen nästa år.
– När försvarsdepartementet ringde och frågade om jag var intresserad av utredningsuppdraget tvekade jag inte. Jag sade ja eftersom jag kände mig undersysselsatt. Jag är en person som tycker om att arbeta och som fortfarande har mycket kvar att ge.