Kommer du ihåg hur man ska göra vid akuta kollapstillstånd i tandläkarstolen? Baskunskaperna finns sedan grundutbildningen, men är du säker på att du kan tillämpa dem utan att fundera över det?
En föreläsning på årets odontologiska riksstämma friskar upp minnet. Gunnar Sörlin, käkkirurg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, tar upp de vanligaste akuta kollapstillstånd som kan ske i samband med behandling. Han går igenom symtom, akuta åtgärder och vilka läkemedel man eventuellt ska ge.
– Ju mindre man vet desto bättre att gå efter handfasta råd, säger Gunnar Sörlin.
Det absolut vanligaste kollapstillståndet som sker på tandvårdskliniken är att en patient råkar ut för en vasovagal reaktion, vanlig svimning. Patienten kliver upp ur stolen och faller ihop.
Vanliga symtom innan patienten svimmar är blekhet, tremor, illamående, låg puls och lågt blodtryck. Känner man igen symtomen kan man ofta förebygga att patienten tappar medvetandet.
Hjärnan behöver blod
Behåll lugnet, är Gunnar Sörlins mest grundläggande råd. Att svimma är obehagligt för patienten, men inte farligt.
– Det man måste göra är att ordna så att hjärnan får blod.Om man ser att någon är på väg att svimma, ska man se till att patienten ligger ner i behandlingsstolen. Sänk huvudändan och höj benen. Då brukar symtomen snabbt gå över.
Har patienten svimmat kan man också lossa kläder som sitter åt, lägga patienten i stabilt sidoläge, öppna fönstret och kontrollera pulsen, blodtrycket och andningen. Andra relativt vanliga akuta kollapstillstånd som Gunnar Sörlin tar upp när han föreläser är hyperventilationskramper, allergiska reaktioner, angina pectoris, hypoglykemi och när patienten reagerar på adrenalin.
Mediciner och utrustning
Vad ska man ha i akutväskan? Gunnar Sörlin rekommenderar automatisk puls- och blodtrycksmätare i stället för blodtrycksmanschett och stetoskop. Mun-till-mun-mask med ventil som byts bör finnas med, liksom syrgastub.
Gunnar Sörlin rekommenderar att man lägger ihop mediciner i markerade plastpåsar för olika tillstånd. En påse märkt ”allergisk reaktion” bör till exempel innehålla antihistamin, adrenalin och kortison.
– Alla vet att man kan dö av anafylaktisk chock, men alla vet inte hur man undviker det, säger han.
Adrenalinspruta i munbotten eller intramuskulärt med injektionspenna kan rädda liv. Annat som är bra att ha i akutväskan är Stesolid, som används vid epilepsi eller vid kramper i samband med toxiska reaktioner samt druvsockertabletter till diabetiker som får hypoglykemi.
Ta anamnes
Ett annat råd som Gunnar Sörlin betonar är att alltid ta anamnes.
– Det är lätt att hoppa över anamnes med en patient som man har behandlat länge, men det kan vara viktigt att veta om något nytt har hänt, exempelvis om patienten har börjat antikoagulationsbehandling med Waran.
På Akademiska sjukhusets käkkirurgiska klinik får patienterna en hälsodeklaration att fylla i hemma som underlag till anamnesen, berättar han. Gunnar Sörlin ger ibland flerdagarskurser för tandvårdspersonal om akuta kollapstillstånd, bland annat i Tandläkarförbundets regi. Då jobbar han ihop med en akutsjuksköterska från Röda korset och deltagarna får öva hjärt- och lungräddning. De får också en »metodbok« som sammanfattar hur man ska bete sig vid akuta kollapstillstånd.
Till våren medverkar Gunnar Sörlin i stället i en diplomkurs för tandläkare om öron-, näs- och halssjukdomar.
– Att hålla kurs är som att ge en föreställning, säger han. Det ger en adrenalinkick när man går upp på scen.
Annons
Annons
