Så skapade hon Schweiz största tandvårdskedja

Konceptet med långa öppettider 365 dagar om året gjorde succé i Schweiz, där hon och maken, som är ekonom, startade den första kliniken 2003.
I rask takt öppnades sedan nya kliniker, och i dag består koncernen med namnet Zahnarztzentrum.ch av 33 kliniker i den tyska delen av landet. Koncernen har 640 medarbetare, varav 187 är allmäntandläkare och specialister.
Tandvården i Schweiz skiljer sig åt jämfört med i Sverige; majoriteten – 93 procent – av klinikerna är privata och drivs oftast av en eller ett par tandläkare. Det finns en liten andel tandvård som finansieras via en skolpeng från kommunerna och går till tandvård för skolbarn.
Det finns heller inget tandvårdsstöd eller någon tandvårdsförsäkring.
– Eftersom inkomstskatten är betydligt lägre i Schweiz är folk vana vid att lägga undan pengar till vård, berättar Sara Hürlimann-Meiri, och tillägger att det finns möjlighet för dem som inte har råd att söka medel hos socialtjänsten.

Efter utbildningen till oralkirurg och jobb på en klinik under ett par år bestämde sig Sara Hürlimann-Meiri och hennes man Christophe för att starta egen klinik.
– Jag hade blivit imponerad av hur professionellt konsultföretaget där han var anställd jobbade. Utbildningsnivån var hög och man satsade på coaching. Vi tänkte att det borde gå att föra över till tandvården.

Långa öppettider

Effektivt, modernt, karriärmöjligheter för de anställda, långa öppettider och god service med korta väntetider för patienterna var några grundbegrepp som de ville bygga verksamheten på. Det låter kanske inte så revolutionerande, men på den schweiziska tandvårdsmarknaden var servicetänkandet inte så utbyggt, och ingen klinik höll öppet 365 dagar om året mellan klockan sju på morgonen till åtta, nio på kvällen.
Att låna pengar för att starta verksamheten visade sig inte vara lätt; bank efter bank sa nej, men till sist nappade en mindre bank på affärsidén mot att parets föräldrar gick i borgen.
Att köpa en befintlig klinik fanns inte med i planen.
– Vi ville börja från noll med nya lokaler och utrustning och vara fria att utforma allt efter de idéer vi hade.
Och affärsidén bar frukt; efter bara ett par månader öppnade de sin andra klinik och knöt olika specialister till verksamheten. I dag erbjuds specialistbehandling vid alla kliniker, endera att specialisterna finns på kliniken eller att de reser ut till klinikerna.
Sedan gick utvecklingen i rasande fart; patienterna strömmade till och nya kliniker öppnades. Men det höll på att gå galet: Den snabba expansionen ledde till likviditetsproblem år 2008, och företaget var på väg mot konkurs.
– Plötsligt upptäckte vi att vi inte hade några pengar kvar. Vi satt uppe på nätterna och försökte försena olika betalningar för att klara krisen, berättar Sara Hürlimann-Meiri.
De redde ut krisen så småningom, och lärde sig av den:
– Främst att planera flödet av kapitalet bättre och att ha en rejäl kapitalreserv.

Drivs av tandläkare

Att företaget i huvudsak ska drivas av tandläkare är enligt henne en viktig princip, och därför är tre av fyra i styrelsen tandläkare.
Paret hade även en kort tid delägare från finanssektorn, men beslöt sig i början på året för att köpa tillbaka alla aktier.
– Riskkapitalister har ofta orealistiska mål och vill göra snabba vinster, kanske inom tre, fyra år, annars drar de sig ur. De tror att allt kan sättas in i exceldokument, men att driva tandvårdsverksamhet handlar inte bara om pengar; det handlar om god service så att patienterna är nöjda och att personalen känner sig uppskattad och får möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar, påpekar hon.
Den fortsatta expansionen till dagens 33 kliniker gick i lugnare takt. I dag är koncernen den största inom schweizisk tandvård.
– Trots att vi är så stora känner jag varenda tandläkare. Jag är dessutom med och anställer varje ny tandläkare. För mig är det viktigt att den jag anställer har passion för yrket, att personen är beredd att vidareutbilda sig, har de tekniska kunskaperna och ställer upp på de krav vi har på våra anställda.
Allt administrativt arbete har lett till att hon själv inte har så mycket tid över för eget kliniskt arbete.
– Ibland hoppar jag ändå in, mest för nöjes skull.

Assisterade Toreskog

Hur betydelsefullt det är med både passion och skicklighet i yrket lärde hon sig när hon assisterade hos Sverker Toreskog innan hon flyttade till Schweiz.
– Han har varit en ovärderlig inspiration för mig. Han hade passionen och den minutiösa skickligheten. Det var magiskt att arbeta med honom. Han lade ner hela sin själ i arbetet, och hade ett fantastiskt samarbete med sin tandsköterska. Det har inspirerat mig.
Kraven på de tandläkare som arbetar inom koncernen är mycket hårda. Det spelar ingen roll om de som anställs endast har jobbat några år eller i 20 år. Alla tvingas genomgå ett coachingprogram under sex månader. Syftet är att säkra de tekniska och odontologiska kunskaperna och färdigheterna.
Programmet innebär bland annat att alla journaler liksom alla behandlingsplaner granskas, likaså kvaliteten på arbetena, exempelvis att fyllningarna är perfekta och att förarbetet inför insättningen av broar och kronor är perfekta.
Kontrollerna görs av klinikcheferna. Men även efter programmet genomförs då och då stickprovskontroller.
– Visst kan det verka tufft, men det är nödvändigt; alla patienter ska ha samma rätt till bästa behandling. Om vi inte ser potentialen hos personen att uppnå våra krav kan personen inte vara kvar. Det är bättre för båda parter, förklarar Sara Hürlimann-Meiri.

”Gjorde en missbedömning”

Efter den lyckade expansionen i Schweiz dök tanken på att starta en klinik i Sverige upp.
– Vi trodde att det fanns ett stort behov hos patienterna för ökad service i form av längre öppettider och trodde också att vi kunde erbjuda den absolut högsta kvaliteten på behandlingarna, förklarar hon.
Omkring 14 miljoner kronor investerades i lokalerna på Drottninggatan i centrala Stockholm.
Verksamheten kom i gång 2012, men patienterna strömmade inte till i den omfattning man hade räknat med.
– Vi gjorde helt enkelt en missbedömning av behovet av en ny klinik med vårt koncept. Svenskarna är kanske nöjda med den vård de får och är beredda att stå i kö och vänta på att få komma till tandläkaren. Vi borde ha gjort en grundligare analys av läget innan vi fattade beslut om satsningen, säger Sara Hürlimann-Meiri.

Kortare arbetsdag

Ett problem vara också att personalen inte ville arbeta sent och enligt det schema som brukades i Schweiz. Där arbetar personalen både tidiga och sena pass, och arbetstidsschemat sträcker sig över alla dagar, fördelade på sex och en halv timme per dag. Den genomsnittliga arbetstiden per vecka är 35 timmar om man räknar in att man jobbar en helg per månad med en kompdag för detta. Lunch får man ta när tidboken tillåter.
– Där är alla nöjda. Man arbetar koncentrerat, men arbetsdagen är i stället kortare än i Sverige.
Sara Hürlimann-Meiri tror inte att det blir någon mer satsning på Sverige i framtiden. Men hon utesluter inte vidare expansion i Schweiz.
– Just nu planerar vi inte för det, men vem vet, kanske i framtiden.