Annons

Annons

Svårstyrd jätte söker ny kurs för framtiden

Med småskalighet som affärsidé har Praktikertjänst blivit störst i vårdbranschen. Nu utmanas giganten av alerta konkurrenter samtidigt som ledningen får ta kritik från de många delägarna.

Duktiga, arbetsamma och gnälliga. Så kan det låta när delägare i Praktikertjänst AB får beskriva sig själva. De 1 900 praktikerna – där läkarna och tandläkarna utgör flertalet – vet sitt värde och ställer krav. Utan deras insatser på klinikgolven hade inte Praktikertjänst kunnat behålla sin ställning som Sveriges största och mest vinstrika vårdkoncern.
Gnället – låt oss säga kritiken – följer på en tillväxt som sägs ha ökat avståndet mellan ledning och ägare. Ett nytt styre med vd Johan Fredriksson och ordföranden Urban Englund (porträtterad i Tandläkartidningen nr 11/2014) möts av förväntningar och har många blickar på sig.
 

Johan Fredriksson, vd för Praktikertjänst. Foto: Praktikertjänst

Johan Fredriksson, vd för Praktikertjänst. Foto: Praktikertjänst


De leder en företagskonstruktion som inte liknar någon annan, där idéer och värdegrund ofta lyfts fram och det sammanhållande kittet är övertygelsen om det småskaliga entreprenörskapets välsignelse.
Ett besök på huvudkontoret på Norrmalm i Stockholm säger en del om bolagets självbild. Kontoret hittar man bakom en anonym fasad på en stillsam tvärgata till pulsådern Sveavägen, med en entré som inte är helt lätt att lokalisera. Men innandömet skvallrar om ett företag med gott självförtroende och välförsedd kassa.
När ledande arkitektkontoret Wingårdhs 2011 fick uppdraget att renovera kvarteret snålade man inte. De tidigare kontorsrummen revs ut och omvandlades till eleganta, luftiga landskap. Kronan på verket, den inglasade innergården, är rent spektakulär – att träda in på det marmorblanka golvet och se rakt upp i himlen är som att förflyttas till en femstjärnig hotellvestibul i någon världsmetropol.
Bygget blev nu en kostsam historia. Slutnotan landade på 250 miljoner kronor, möjligtvis 350, uppgifterna går isär. Det morrades på kliniknivån och det påkostade kontoret blev en symbol för en ledning som tappat kontakten med såväl fältet som med den ofta åberopade värdegrunden.
– Betänk att många av oss startade i någon ruffig liten mottagning vi tagit över, som vi fick måla om och snygga till själva, säger en delägare.
Samtidigt som ledningen försökte förklara att upprustningen var en god investering cirkulerade uppgifter om att huvudkontorets anställda beviljats rundliga förmåner, om väl tilltagna bonusar till ledningen och att dåvarande vd Carola Lemnes årslön uppgick till närmare 6 miljoner kronor. Relationen till ägarna blev inte bättre av att bolaget i samma veva lät meddela att värdet på aktien skrivits ned från 200 till 185 kronor.
Men kanske allvarligare var en ihållande kritik från gräsrötterna om knackiga relationer mellan kontoret i Stockholm och ägarna runtom i landet, om brister vad gäller insyn, dialog och öppenhet. Och alla gillade inte vd Carola Lemnes högprofilerade ledarstil. Hon ägnade mycket tid åt nätverksbyggande och politiskt mullvadsarbete, mindre åt en dialog med ägarna, menade kritikerna. De ställde sig även frågande till hennes styrelsepost i Wallenbergs Investor, ägare till vårdbolaget Aleris – en direkt konkurrent till Praktikertjänst.
Missnöjet kulminerade i samband med årsstämman 2013. Tillställningen tog en oförutsedd vändning när två gräsrotskritiker kuppades in i styrelsen. Engagerade delägare och alls inga revoltörer, men den ovanliga formen för deras inval visade att allt inte stod rätt till i bolaget.
Carola Lemne, tidigare vd för Praktikertjänst. Foto: Praktikertjänst

Carola Lemne, Praktikertjänsts tidigare vd.


Till detta ska läggas: Hade missnöjet varit mer djupgående skulle det ha resulterat i många avhopp – och så har inte skett.
För det finns en annan bild att lyfta fram, att Praktikertjänst med Carola Lemne i spetsen har visat stadigt höga intäkter och resultat på nivåer som medtävlarna har svårt att matcha. Delägarna har också kunnat se hur ett växande innehav av lönsamma dotterbolag stärkt företaget ytterligare.
Historien om Praktikertjänst är en framgångssaga. Från en trevande start 1960 har företaget tagit sig till en position som landets ledande vårdbolag och helt dominerande privata aktör i tandvården. Avgörande för tillväxten har varit avregleringen av tandvården och öppnandet av vårdsektorn för privata entreprenörer. Och med ägarna fast förankrade i den svenska myllan har Praktikertjänst undgått att bli måltavla när vinstdrivande vårdbolag attackerats.
Inom sektorn sjukvård – där småskalighet inte varit den enda ledstjärnan – har företaget breddat sig till att i dag förutom specialistmottagningar även innefatta vårdcentraler, hela kliniker, läkarhus och också varit nära att delta i Europas kanske största vårdupphandling, för S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Att verka i vårdbranschen innebär åtskilliga prövningar. Debatten om vinster i vården har ökat osäkerheten om vilka spelregler som kan komma att gälla.
Landstingens upphandlingar sker i hårdnande konkurrens där marginalerna pressas. Och så kommer en tydlig påminnelse om att vårdsektorn blivit en plats för nya aktörer: I februari 2013 meddelar riskkapitalbolaget EQT att man vill ta över Praktikertjänst för 6,7 miljarder kronor. Med en uppbackning från 90 procent av ägarna blir svaret – nej.
– Ett styrkebesked, kommenterade Carola Lemne.
EQT:s bud var svårt att begripa. Vad kan en riskkapitalist med kort tidshorisont ha för avsikt med att gå in i ett bolag som Praktikertjänst, till största delen bestående av självständiga småkliniker? Det blev nu ingen affär, möjligen bäst så för båda parter.
Det dröjde inte många veckor förrän Praktikertjänst var i hetluften igen. Den 12 april levererar Anders Borg och Annie Lööf ett förslag som skickar en chockvåg genom direktionsvåningen på Adolf Fredriks kyrkogata. Skattereglerna för fåmansföretag – till vilka Praktikertjänst räknas – ska skärpas. Delägarna ska i fortsättningen betala högre skatt för sina utdelningar. Konsekvensen: Det ekonomiska utbytet av att vara delägare i Praktikertjänst blir kännbart sämre.
Carola Lemne blåser till strid: Detta är en attack mot Praktikertjänsts existens. Pr-byrå mobiliseras, ingen möda ska sparas för att göra tydligt vilka följder förslaget får om det blir verklighet. På DN Debatt förklarar bolagets ledartrio att förslaget helt kastar om förutsättningarna att verka i vårdbranschen. Direkt hotas 90 mottagningar av nedläggning och på längre sikt väntar ”en utsvältning av hela rörelsen”.
Trots en rejäl bakläxa från lagrådet låter sig Anders Borg inte bevekas. Med några mindre korrigeringar införs lagen från 1 januari 2014. Och resultatet? Inga massavhopp, men redan har några praktiker flaggat för att de kliver av.
I dag är tonläget från ledningsnivån i frågan 3:12 inte lika uppskruvat. Jo, det finns en oro över den nya lagen, men också förhoppningar om att den kan komma att skrivas om – även om frågan inte lär toppa att-göra-listan för en ny regering.
Tandvårdens dominanter är Praktikertjänst och Folktandvården. Företrädare för Praktikertjänst talar med respekt om Folktandvården, som drivs allt effektivare och mer affärsmässigt. Som därtill har ett starkt vapen i konkurrensen: abonnemangstandvården, ett lönsamt och attraktivt erbjudande som får patienterna att hänga kvar.
De nya tandvårdskedjorna – där nyligen fusionerade Colosseum/Smile är störst – är en direkt följd av avregleringen, som medförde att även icke-tandläkare kan äga tandvårdsföretag.
Här finns en del aktörer som kaxigt rackar ned på sin etablerade storebror Praktikertjänst:
– Deras koncept har spelat ut sin roll. Unga tandläkare vill inte stå och jobba i en ”trerummare”, de vill ha kolleger och kunna jobba mer flexibelt, säger en tandvårds-vd, som spår att tiden när Praktikertjänst dominerade privattandvården snart är förbi.
De nya kedjorna har hittat nischer i vårdutbudet, framför allt bygger de upp större kliniker. Idén är att erbjuda en attraktivare miljö för såväl patienter som personal. Än så länge har de inte kunnat påvisa att stordrift ger billigare tandvård, de höga etableringskostnaderna har tärt på kassan och ägarna väntar fortfarande på att företagen ska börja leverera vinst.
Praktikertjänst vill å sin sida förstås fortsätta att vara det ledande vårdföretaget. Det kräver att läkare och tandläkare även i fortsättningen vill ansluta sig och att bolaget kan hävda sig gentemot konkurrenterna på vårdmarknaden.
Riktigt vilken strategi Praktiker­tjänst ska använda sig av är än så länge mer oklart. Ägare och ledning sluter upp kring ett inarbetat koncept och förefaller trygga i förvissningen om att kunna erbjuda det patienterna efterfrågar: kvalitet och kontinuitet.
Företagets uppbyggnad som ett producentkooperativ sätter gränser: Ett förändringsarbete kan inte styras uppifrån, som i andra företag. Huvudkontorets uppgift är att vara stödjande, inte att leda verksamheten ute på klinikerna.
Praktikertjänst har dock unika resurser som inte tas tillvara, anser bedömare både inom och utanför företaget. En sådan är de möjliga synergierna: I dag drivs sjukvård och tandvård som två helt separata verksamheter med varsin chef i toppen. En annan är varumärket: För ett företag med svenska ägare, omvittnat hög kvalitet och nöjda patienter finns outnyttjade möjligheter att marknadsföra sig som ”den goda vårdgivaren”.
Det finns förväntningar på den nya företagsledningen att staka ut en tydlig(are) kurs för företaget. Vd Johan Fredriksson har att ta tag i ägarrelationerna och etablera en tätare dialog med praktikerna. Redan har han och styrelsen börjat snegla mot bolagsstämman 2015. Tandläkaren och tidigare styrelseordföranden Anders Jonsson, med stort kontaktnät och omvittnat utvecklade känselspröt, har skickats ut på en landsomfattande turné för att sondera stämningar och ventilera framtidsfrågor.
Ägarna har ordet och han får spetsa öronen.

Upptäck mer