Steg för steg har Sofia Wallström gjort karriär inom statsförvaltningen. Många känner säkert till hennes namn; som departementsråd på socialdepartementet var hon huvudsekreterare i den omfattande utredningen som ledde fram till att tandvårdsstödet infördes sommaren 2008.
Efter att reformen hade sjösatts hade hon ansvar för bland annat tandvårdsfrågor på departementet, men fick också ansvaret för omregleringen av apoteksmarknaden.
Efter detta uppdrag utsåg regeringen henne sommaren 2010 till länsråd vid länsstyrelsen i Västmanland, det vill säga den högsta tjänstemannen under landshövdingen. Hon har också haft regeringens uppdrag att utreda prissättningen, tillgängligheten och marknadsförutsättningarna inom läkemedels- och apoteksmarknaden.
Men nu har hon tagit ett nytt steg i karriären; den 24:e juni tillträdde hon tjänsten som generaldirektör för TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, en myndighet som haft stort fokus på sig sedan tandvårdsstödet infördes.
Huvuduppgiften för TLV och dess nämnd är att besluta om vilka behandlingar som ska ingå i högkostnadsskyddet och nivån på referenspriserna.
– En spännande utmaning som det var svårt att tacka nej till, förklarar hon.
Eftersom hon tidigare har varit så djupt involverad i tandvårdsfrågorna har hon naturligtvis följt utvecklingen inom området även under senare år.
– Men jag behöver självklart lite tid för att uppdatera mig i alla frågor, och naturligtvis inom de övriga områden som TLV ansvarar för, förklarar hon.
Massiv kritik
När tandvårdsstödet infördes möttes det av en massiv kritik från många tandläkare; de ansåg att det var krångligt, journalsystemen fungerade inte, och det hade inte funnits tillräckligt med tid att sätta sig in i regelverket.
Gick det kanske för fort? Hade politikerna inte lärt sig av 65+, som drevs igenom på några månader med enorma mängder förhandsprövningar som blev liggande på hög?
– Hos politiker finns det givetvis en vilja att driva igenom angelägna reformer så snabbt som möjligt. Tandvårdsstödet arbetades dock fram under en längre tid, och byggde framför allt på ett gediget samarbete mellan representanter för offentlig och privat tandvård, organisationer, myndigheter och andra intressenter. Sedan kan man konstatera att reformen var omfattande och genomförandet blev krävande, exempelvis var det olyckligt att journalsystemen inte fungerade tillfredsställande den första tiden, förklarar Sofia Wallström.
Men även om stödet i dag är välintegrerat ute i tandvården har kritiken fortsatt; Riksrevisionen, Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen har satt tummarna på sådant som inte fungerar tillfredsställande. Det handlar bland annat om att många patienter anser att det fortfarande är för dyrt att gå till tandläkaren, och att informationen om stödet inte har nått ut i tillräcklig omfattning. Många känner inte heller till det allmänna tandvårdsbidraget, ATB.
Inte bara pengar
Sofia Wallström förklarar att kritiken måste tas på allvar.
– Nu är det ju inte mitt uppdrag som generaldirektör på TLV att driva alla dessa frågor; det är Försäkringskassans uppgift att förbättra informationen om tandvårdsstödet och regeringen som beslutar om vilka nivåer som det allmänna tandvårdsbidraget ska ligga på.
– Patienternas egna kostnader för tandvård är naturligtvis viktiga, men allt handlar inte om pengar; det åligger också tandvården själv att fortsätta att utveckla sitt arbetssätt för att bland annat stimulera nya och ovana patientgrupper till regelbundna besök och i slutänden till en god egenvård för att bibehålla en god tandhälsa, säger hon.
De budgeterade anslagen för tandvårdsstödet för 2013 är drygt 6,2 miljarder kronor. Det första kvartalet i år utnyttjades drygt 4,8 miljarder kronor. Det finns med andra ord utrymme för att förbättra stödet, och det är TLV:s nämnds uppgift att se över hur pengarna används.
Gränserna bör ses över
Och att utnyttja anslagen fullt ut är viktigt, anser Sofia Wallström.
– Om pengarna inte används kan det naturligtvis finnas en risk för att anslagen minskas, säger hon.
Från en del håll, bland annat från Tjänstetandläkarna, har det framförts kritik mot att huvuddelen av patienterna inte kommer upp till 3 000-kronorsgränsen och därmed inte får ta del av högkostnadsskyddet. De anser att gränserna för högkostnadsskyddet bör ses över. Är detta en fråga som TLV och dess nämnd kommer att se över?
– Naturligtvis handlar det om att stödet utnyttjas så effektivt som möjligt, och det kommer TLV att fortsätta att arbeta med. Men det är för tidigt för mig att yttra mig om förändringar i gränserna för högkostnadsskyddet. Nämnden ser ju hela tiden över stödets delar. Vi får avvakta och se hur diskussionerna går, säger hon.