[slideshow exclude=”7069″]
Skulle en annons för Joseph Josephi&Co:s skrädderi i Göteborg locka Tandläkartidningens läsare till ett besök eller köp i butiken? Knappast. Det turkiskacigarrettmärket Bridge skulle av både lagliga och etiska skäl inte kunna publiceras i tidningen.
Det är intressant att följa utvecklingen under åren. Mycket har hänt, både med annonsernas utformning och innehållet. Annonsmakarna vässar ständigt sina budskap, både i text och bild för att passa samtidens krav och förväntningar.
Från 1909 och till mitten av 1920-talet bestod annonserna i huvudsak av text, därefter började bilder dyka upp, som exempelvis på ett roterbart ställ för papperstrissor, se annonsen här under. På 1930-talet blev kreativiteten större bland annonsmakarna. Mer resurser satsades på bildvalet, texterna fick en lite snärtigare och mer säljande utformning, de blev dessutom mer informativa.
Då och då utnyttjades tecknare, som i annonsen för Paladon: Här vågade man sig också på lite humor: »Paladonsskönheten tål inga oäkta barn.«
I början av 1970-talet började annonser i färg dyka upp, och på 1980-talet hade åtminstone ett företag funnit ett eget manér, som framgår av Koerts annons från 1988 med skådespelaren Marty Feldman. Så här i efterhand är det kanske lätt att le lite överseende åt annonsmakarnas skapelser, men som alltid: Om några årtionden ler säkert andra läsare av Tandläkartidningen åt dagens annonser.
Annons
Annons