Han har varit med länge, Matts Andersson, tandläkare och adjungerad professor i produktutveckling, produkt- och produktionsutveckling vid Chalmers i Göteborg. Numera jobbar han uteslutande inom ortopediutveckling, men i början av forskarkarriären handlade det om protetiska material och digitaliserad framställning av kronor och broar.
Matts Andersson var då knuten till Nobel Biocare och är bland annat initiativtagare till Procerasystemet som han sedan följde under dess resa från analog till digitaliserad framställning. Han har även varit involverad i att utveckla planering av implantatoperationer med kirurgisk guide.
Vilka framtidsspår ser han för odontologiska material? Matts Andersson nämner två ytterligheter, den ena kan formuleras som att man tar ett frö, sår det och får en ny kroppsdel att växa fram.
– Det är ju en vacker vision, men de som håller på med det säger att det kanske inte går. Om det går så ligger det mycket långt i framtiden.
”Förfiningsforskning pågår”
Det andra utvecklingsspåret handlar om att ta fram smartare implantat som samverkar med vävnaden. Där forskas det flitigt om ytor på både nano-, micro- och macronivå.
– Det pågår en förfiningsforskning där man försöker förstå hur man kan trigga läkning. Då ingår det också att man kanske inte vill att ytorna ska integreras med utan interagera med vävnaden, berättar han.
Ett problem är att det tar lång tid att omsätta nya kunskaper i nya produkter.
– Ska man hitta ett nytt material behövs långtidsstudier på minst fem år. Tandimplantat i dag fungerar så pass bra att det bara behövs relativt små förbättringar och då blir det lång tid som går åt för att omsätta det i en ny produkt.
Han är kritisk till den kortsiktiga kapitalism med alltför stort vinstfokus som han menar har bidragit till att slarva bort Sveriges tidigare starka position på det här utvecklingsområdet. Att ha som enda mål att generera intäkter skapar inte framgångsrika produkter, menar han.
– Jag tror mycket på den inkrementella utvecklingen med små förbättringssteg i taget. Det kräver uthållighet i den kliniska forskningen eftersom det är finliret, den lilla förbättringen, som avgör ens position på marknaden, fastslår han.
Går för långsamt
Matts Andersson tycker att utvecklingen inom odontologin går väl långsamt. Han liknar digitaliseringsprocesserna inom odontologin vid hur det gick till när plasten kom.
– Då gjordes det man redan hade i plast i stället. Inom protetiken har man på samma sätt använt de metoder man haft och princip sagt att det blir för dyrt. Industrins utveckling mot kraftfullare och billigare produkter som mobiler eller bilar har inte tagit fart inom protetiken, konstaterar han.
– Det finns en enorm potential att förbättra kvaliteten och kostnaden och jag hoppas och tror att konkurrensen tvingar fram lägre priser.
Ett område som Matts Andersson nämner som ett spännande framtidsområde är diagnostikområdet deep learning, där man lär upp datorer att göra bedömningar. Den utvecklingen drivs på av projekt som självkörande bilar. Ett område är till exempel automatiserad tumördiagnostik.
Hur långt kan man gå när det gäller tandvård?
– Vi gick in och tittade på preparationsteknik och regler för det, omsatte det i en algoritm och lät datorn preparera tanden i stället. Det går. Man skulle ju kunna skanna in patienten vid stolen och bygga en totalmodell, göra en behandlingsplan, låta en preparationsrobot preparera och fullfölja det hela med ett digitalt avtryck och sedan få fram teknikerprodukten digitalt.
Kan lösas tekniskt
Han tillägger att om man vill ha ett biologiskt efterliknande material kanske det bara går att åstadkomma i central produktion och inte direkt vid stolen.
– Men alla steg fram till att man får fram en provisorisk krona kan lösas tekniskt redan nu. För singelkronor borde det inte vara långt borta att skanna in och genomföra hela processen, tror han.
Men utan inkrementell förfiningsforskning som man låter gå hand i hand med klinisk forskning når man inte framgång, menar Matts Andersson.
– Det gäller att jobba uthålligt och seriöst för att det ska uppstå en vinst för patienten, professionen och samhället. Sverige har en fantastisk position rent tekniskt i detta, avslutar han.
