Under senare år har flera privata tandvårdskedjor och stora lågpriskliniker startats i Sverige. Men folktandvården ser inte någon generell minskning av patienter och tandläkare hoppar inte av i större utsträckning än tidigare, berättar Eva Ljung, tandvårdsdirektör i Uppsala.
– De nya aktörerna påverkar inte folktandvården speciellt mycket. Det har alltid varit så att en del tandläkare vill prova något annat efter en tid inom folktandvården, men det märks inte mer nu än tidigare, säger Eva Ljung, som i höstas efterträdde Raimo Pälvärinne som ordförande i Sveriges folktandvårdsförening, en sammanslutning för landets tandvårdschefer.
Tror på rörlighet
Eva Ljung tror att det skulle vara nyttigt för tandvården med en ökad rörlighet bland tandläkare.
– Folktandvården är en bra arbetsgivare med ett starkt varumärke, så man får jobba hårt för att slå oss, säger hon.
– Gör man det måste vi jobba hårdare. Det stimulerar alla.
– De som väljer att stanna inom folktandvården, eller som kommer tillbaka efter en tid hos en annan aktör, är nöjda.
Eftersom folktandvården inte känner av en utökad konkurrens från privattandvården, undrar Eva Ljung om de nya stora privata klinikerna snarare har kommit till på bekostnad av små privata praktiker.
– Åtminstone i glesbygden är det svårt att sälja enmanspraktiker. De unga vill i stället arbeta på större kliniker, säger hon.
De allra flesta nyutbildade tandläkare börjar fortfarande sitt yrkesliv inom folktandvården. Eva Ljung känner inte till några exakta siffror på hur många som anställs inom privattandvården
direkt efter grundutbildningen, eller hur många som »hoppar av« folktandvården efter bara några år, men ett betydligt större problem är att unga tandläkare som börjar på mindre orter inte stannar där.
– I Örebro är de jätteduktiga på att introducera unga tandläkare, men sedan drar alla vi andra nytta av det, konstaterar hon.
Att det är brist på tandläkare i Norrlands inland och andra glesbygdsområden är inget nytt problem. På sina håll fortsätter rekryteringen från exempelvis Polen och Portugal. Tandläkare
därifrån verkar stanna, åtminstone ett tag, berättar Eva Ljung.
Nya former
Folktandvården drivs som bolag i flera landsting, men eftersom bolagen är landtingsägda innebär bolagiseringen ingen stor skillnad, enligt Eva Ljung.
– Landstingsfullmäktige delegerar de flesta beslut till bolagsstyrelsen, men prislistan ska ändå upp i fullmäktige. Möjligen är beslutsvägarna kortare i ett bolag, till exempel i Stockholm, säger hon.
Sveriges folktandvårdsförening är en sammanslutning för folktandvårdens tandvårdschefer. Styrelsen representerar folktandvården mot myndigheter och organisationer och tandvårdscheferna utbyter erfarenheter och hjälper varandra.
– Vi samarbetar gärna med privattandvården också, säger hon.
Just nu driver Sveriges folktandvårdsförening tre stora frågor: frisktandvård, utbyggnaden av Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) samt införandet av ett nationellt äldrecentrum.
Frisktandvården har byggts ut kraftigt i landet under senare år. I dag har ungefär 450 000 vuxna patienter tandvård till fast pris.
– Vi ser ingen avmattning, berättar Eva Ljung.
På vissa kliniker i landet har mer än hälften av de vuxna patienterna frisktandvård. 80 procent av dem betalar mindre än 2 000 kronor per år och det är stor spridning åldersmässigt.
– Det är nästan lika många i alla åldersgrupper upp till 65 år. Den äldsta som har tecknat frisktandvårdsavtal i Uppsala län är 93 år. Vilken framtidstro!
Svar på viktiga frågor
Kvalitetsregistret Skapa är också en stor fråga för folktandvårdsföreningen. Folktandvården i hela landet ansluter sig till systemet, och det gör även Praktikertjänst.
– Registret kommer att hjälpa oss få svar på viktiga frågor. Får vi hälsa för pengarna? Går rätt ersättning till rätt åtgärd? Registret blir användbart för vårdgivare, myndigheter och enskilda
praktiker. Det blir även en fantastisk källa för forskning, säger Eva Ljung.
En annan fråga som folktandvårdsföreningen diskuterar är införandet av tandvårdsreformens tredje steg.
– Det finns lite oro för att behandlaren tar en risk när man bestämmer vem som har rätt till behandling. Fattar man fel beslut kan Försäkringskassan kräva tillbaka pengar.
– Det kan också bli pedagogiskt knepigt i början att förklara för patienter som har rätt till det särskilda tandvårdsbidraget (stb) att pengarna måste användas inom sex månader och bara till vissa behandlingar.
Polis och tandläkare
Eva Ljung är polis i botten. Hon gick ut tandläkarutbildningen i Stockholm 1985 och legitimerades året därpå, efter at-året. Hon har jobbat som allmäntandläkare i Västmanland och i Stockholm. I Stockholm var hon senare också klinikchef, verksamhetschef sedan tandvårds- och utvecklingschef fram till 2007. Hon har inte jobbat kliniskt sedan slutet av 1990-talet.
– Jag saknar patientkontakten och den omedelbara tillfredsställelsen, men att vara chef är också ett givande jobb.
Bland det bästa är att åka runt till klinikerna i Uppsala län.
– Folk är så kreativa och engagerade, säger hon.
