– Det vi ska syssla med är det som kommer, inte det vi har idag.
Orden kommer från Per Vult von Steyern, övertandläkare och forskare inom ämnet oral protetik vid Tandvårdshögskolan i Malmö. Han är ytterst ansvarig för projektet Futurumkliniken som precis har fått finansiering från innovationsmyndigheten Vinnova med en budget om 5 miljoner kronor per år i tre år – sammanlagt 15 miljoner kronor. Under dessa tre år ska en affärsmodell tas fram och implementeras och kliniken ska sedan vara självbärande. Det finns inget vinstkrav från högskolan, men projektet får heller inte kosta pengar.
Under 2014 har Malmö Tandvårdshögskola kört en pilotverksamhet inom ramen för en förstudie för att dels se vilket intresse som finns bland innovatörer och innovationsföretag, dels se om det finns förutsättningar för att verksamheten kan bära sig. Det blev positivt svar på båda frågeställningarna.
Futurumkliniken är nu på väg att bli den första nationella testbädden inom odontologin. Det innebär en miljö där enskilda personer, organisationer som exempelvis patientorganisationer eller företag kan testa nya idéer i praktisk verklighet redan under utvecklingsfasen.
Allt ska gå att testa
Tanken är alltså att uppdragsgivare inom tandvårdsområdet ska kunna hyra in sig och testa sina prototyper och idéer tillsammans med dem som vet hur de kommer att användas i verkligheten. Det kan vara allt ifrån tester av nya material eller produkter tillverkade på nya sätt till patientupplevelsen av en ny metod. Allt ska, i princip, gå att testa på Futurumkliniken.
– Fakulteten har högt specialiserade laboratorier av olika slag som kan användas för tester. Vi har ett rum med 35 patientsimulatorer och nio toppmoderna behandlingsplatser i kliniken. Vi har också en stor vana vid klinisk forskning, säger Per Vult von Steyern.
Han beskriver satsningen som en win-win-situation för alla inblandade parter. För innovatörerna är poängen att slutprodukten blir mycket bättre om den nya idén testas under realistiska förhållanden redan tidigt i utvecklingsfasen och de får återkoppling från tandvårdspersonal som ska använda den eller från patienter som ska utsättas för den.
Ökad konkurrenskraft
För Vinnova är syftet att ge Sverige en ökad konkurrenskraft som forsknings- och utvecklingsnation. Det är nämligen inte i första hand de stora multinationella företagen som förväntas använda sig av möjligheterna på Futurumkliniken, de har sina egna utvecklingsavdelningar.
– Framför allt handlar det här om ett samarbete med små och medelstora företag som inte har en egen FoU-avdelning, men också till exempel en uppfinnarjocke på folktandvården i Svedala som kommer med något intressant. Vi ska fylla gapet som finns mellan forskning och utveckling och innovatören eller uppfinnaren, säger Jonas Becktor, övertandläkare och forskare inom käkkirurgi och oral medicin, som är med i styrgruppen för kliniken.
”Vi räknar med att vi får spin off-effekter som kommer att gynna verksamheten”
Slutligen ser Per Vult von Steyern en mängd fördelar för högskolan.
– Vi räknar med att vi får spin off-effekter som kommer att gynna verksamheten. Vi har också utrustning som används ganska mycket, men som periodvis inte används och då får vi en bättre utnyttjandegrad på dessa. Sedan räknar vi med att om vi är i den absoluta frontlinjen så har vi också möjligheter att ha glädje av det, dels kunskapsmässigt – vi lär oss rätt mycket – dels i den andra verksamheten, planering av forskning och så vidare. Och så självklart det nätverk som detta kommer att skapa, säger han.
Tätare band
Som exempel på nätverkskontakter som har skapats tack vare Futurumkliniken nämner han SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, gamla Statens Provningsanstalt, som de ska samarbeta med vid certifieringar, och en forskargrupp vid Lunds Tekniska Högskola som har specialiserat sig på att studera patientupplevelser av olika metoder och tekniker.
– Tandvårdssituationen är väldigt dramatisk för många patienter. Här kan vi plocka in forskargruppen för att titta på en utrustning eller metod. Kanske kommer de med en rekommendation om att utrustningen inte ska se ut på just det viset för det är lite för skrämmande, säger Per Vult von Steyern.
Bildandet av Futurumkliniken skapar betydligt tätare band mellan företag i tandvårdsbranschen och Malmö Tandvårdshögskola. Företagen blir beställare och Futurumkliniken uppdragstagare som anpassar verksamheten efter företagens behov. Något som skulle kunna uppfattas som att högskolan riskerar att sälja ut en del av sitt oberoende.
– Eftersom detta är ett ganska nytt sätt att samarbeta på kan kanske vårt oberoende ifrågasättas. Men det är just oberoendet som är vår styrka och därför får det aldrig finnas situationer där det finns tvivel om detta. Det är själva grunden i högskolans och vår verksamhet. Tvärtom tror vi att företagen ser vårt oberoende som en stor styrka när de väljer oss som samarbetspartner, säger Jonas Becktor.
”Måste samarbeta med industrin”
Inte heller Per Vult von Steyern ser någon större risk med upplägget.
– Vi har ju samarbete med industrin i andra sammanhang, vi befinner oss inte i en hermetisk bubbla utan det förekommer redan nu. I dag krävs det av universiteten att vi måste samarbeta med industrin, säger han.
– Det är ju helt olika om det är uppdragsforskning, tester av ett material till exempel, eller om det handlar om forskningen som vi bedriver annars. Om ett företag vill ha en produkt testad är de i ett utvecklingsstadium och vill ha reda på om produkten håller. Om inte så bollas det ju tillbaka till företaget, det är ju som vilken produktutveckling som helst. När det kommer till klinisk forskning kan det vara ett helt annat protokoll och då kan det vara universitetet som driver forskningen. Då är det ingen tvekan om vem som äger data, då ska det publiceras utan undantag, förutsatt att det är av intresse för världen utanför, säger han.
Personal ska anställas
Nu väntar en hektisk tid där ny personal ska anställas och kliniken ska vara igång med skarp verksamhet efter årsskiftet. Och kliniken kan användas till mer än att testa prototyper och utveckla uppfinningar, berättar Per Vult von Steyern. Till exempel ska det vara möjligt för företag att använda kliniken som lokal för utställningar, demonstrationer eller regelrätta tester av färdiga produkter.
– Även när en produkt är färdigutvecklad kan man testa hur den fungerar egentligen, hur de som arbetar med produkten upplever den, hur patienten upplever det. Är det något som är väldigt bra, men fullständigt skrämmande för patienten så är det kanske någonting som man ska ändra på, säger han.
”Vi planerar en virtuell klinik där idéer kan visualiseras i 3D.”
Per Vult von Steyern tillåter sig även att spana lite längre in i framtiden för Futurumkliniken, nu när driften ekonomiskt är säkrad de kommande tre åren. Och då handlar det om att skapa möjligheter för att testa nya idéer ännu tidigare i processen.
– Vi planerar en virtuell klinik där idéer kan visualiseras i 3D, säger han.
Det är ingen tvekan om att Malmö Tandvårdshögskola med Futurumkliniken kommer att vara en faktor att räkna med framöver.
– Vi vill vara med och forma framtiden, säger Per Vult von Steyern.
Futurumkliniken i praktiken:
1. Materialprovning
På Futurumkliniken kan man utföra hållfasthetsprov av olika material. Tandmaterial som ska testas monteras i en maskin som utsätter materialet för upprepade belastningar som ska motsvara tuggkraften i ett bett. Ett ISO-test kräver två miljoner cykler för att säkerställa kvaliteten, något som tar över en månad att genomföra. Här övervakas processen av Lisa (Evaggelia) Papia, disputerad tandtekniker och medlem av SIS standardiseringskommitté.
Foto: André de Loisted
2. Patientsimulatorer
På Futurumkliniken finns 35 platser med patientsimulatorer. Här kan nya instrument och tekniker testas på dockor innan de används på riktiga patienter. Det kan antingen vara studenter, yrkesverksamma tandläkare eller specialister som testar. Här kan företag också demonstrera nya produkter för många tandläkare samtidigt.
Foto: André de Loisted
3. Nya användningsområden för tekniker/produkter
En av fördelarna för forskningen på Tandvårdshögskolan är de spin off-effekter som Futurumkliniken kan katalysera när nya produkter eller tekniker används på nya sätt. Ett exempel är när en 3D-röntgenbild skrivs ut på en 3D-skrivare så att kirurgen snabbt kan få en modell av vad som väntar inför en kirurgisk behandling. Här en 3D-utskriven modell av en retinerad visdomstand i höger underkäke.
Foto: André de Loisted
