Amalgamsanering minskar upplevd ohälsa

27 Jun 2011
Dela artikeln
Ur: Journal of Oral Rehabilitation

Det finns personer som är helt övertygade om att deras hälsa påverkas negativt av amalgam i gamla fyllningar, trots att det hittills saknats objektiva belägg för att något sådant samband finns. För att bevisa att amalgamfyllningarna inte är problemet genomförde norska forskare ett försök där de lottade
40 personer, som var övertygade om att amalgam påverkade deras hälsa negativt, till antingen totalsanering eller ingenting.

Patienterna följdes sedan upp under tre års tid där deras upplevda hälsa mättes dels vid undersökningar för dem som genomgått behandling och dels med
hjälp av postala enkäter för dem som inte genomgått behandling. Hypotesen var att det efter tre år inte skulle vara någon skillnad mellan grupperna.
Men så blev det inte.

Den upplevda ohälsan minskade mycket tydligt i den grupp som genomgått en sanering av amalgam, medan den grupp som inte fått någon behandling inte förändrade sin hälsouppfattning under de tre åren. Forskarna mätte också koncentrationerna av kvicksilver i blod och urin i den gruppen som tagit bort sina amalgamfyllningar.

Halten kvicksilver halverades i blodet och minskade till en fjärdedel i urinen jämfört med innan saneringen. Men trots detta samband på gruppnivå gick det inte att finna något samband på individnivå mellan minskade halter kvicksilver i blod och urin och minskad upplevd ohälsa. Forskarna konstaterar
därför att den upplevda ohälsan visserligen minskar efter en amalgamsanering, men att anledningen till det är oklar. Det kan bero på minskade halter
kvicksilver i kroppen, men det kan också bero på uppmärksamheten vid behandling och uppföljning eller på att saneringen, förutom amalgamet, även tog
bort ett orosmoment för patienterna.

Dela artikeln
Källa

Sjursen TT, Lygre GB, Dalen K, Helland V, Lægreid T, Svahn J, Lundekvam BF, Björkman L. Changes in health complaints after removal of amalgam fillings. J Oral Rehabil 2011;38:doi:10.1111/j.1365-2842.2011.02223.x

 

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se