Ännu oklart varför tandhälsan försämras med åldern

Medellivslängden ökar stadigt och bland personer födda i rika västländer år 2000 och senare uppskattas ungefär hälften kunna räkna med att få uppleva sin hundraårsdag. Men kommer tändernas hälsa hänga med lika bra? Det ville svenska forskare ta reda på.
I en undersökning av drygt 1 100 invånare i Karlskrona, 60 år och uppåt, har de ambitionen att kartlägga nuläget och försöka ta reda på vad som orsakar en försämrad tandhälsa genom livet.
Nästan var femte äldre, eller 200 invånare, saknade helt tänder bland de undersökta invånarna. Medelåldern i den tandlösa gruppen var klart högre än för dem som fortfarande hade tänder kvar, strax över 80 år jämfört med 74. Och åldern tillsammans med manligt kön är de mest framträdande faktorerna för en sämre tandhälsa som forskarna kan peka på.
De har kartlagt andelen med en god tandhälsa i tre åldersgrupper. I gruppen ”unga gamla” (60 och 67 år) har 58 procent av kvinnorna och 50 procent av männen en god tandhälsa. I gruppen ”gamla” (72 och 78 år) gäller det 30 procent av kvinnorna och 24 procent av männen, medan endast sju procent av kvinnorna och männen i gruppen ”äldre gamla” (över 81 år) har en god tandhälsa.
Däremot fann forskarna inget samband mellan förekomsten av parodontit och systemiska sjukdomar eller tillstånd som fetma, diabetes eller hjärt-kärlsjukdom.
Undersökningen bekräftar den tidigare visade stora viljan att sköta om sina tänder – 84 procent av alla individer med egna tänder i behåll gick på årliga tandläkarkontroller. Men trots detta försämras alltså tandhälsan markant med åren.
För att komma närmare ett svar på varför det sker tar forskarna nu in journalerna tio år bakåt för deltagarna i studien.