Kommunal tandhygienist lyfter sköras munhälsa
Tandhygienisten Anita Petersson (till höger) går runt bland de äldre på Fredslunds särskilda boende för att titta på munvårdskort och genomförandeplaner. Foto: Dragan Mitrovic

Kommunal tandhygienist lyfter sköras munhälsa

Tema äldretandvård 8 Jan 2016
Dela artikeln
Äldres tandhälsa har fått en mer framskjuten plats i Mariestad sedan kommunen anställt en tandhygienist. Anita Petersson hjälper äldreomsorgens personal att hitta nya vägar för att kunna ge en god munvård.

Två dagar i veckan lämnar Anita Petersson folktandvården i Mariestad och går till sin arbetsplats i kommunhuset.

– Jag delar kontor med biståndsbedömarna och stödteamet, säger hon.

Därifrån ger hon sig ut till äldreboenden och andra arbetsplatser där personalen behöver stöd och kunskaper i hur de bäst kan sköta de äldres munvård och tandhälsa.

På Fredslunds särskilda boende i Hasslerör, nordost om Mariestad, finns ett 30-tal lägenheter för äldre. Enhetschefen Ulla-Maj Rågård ser stora vinster med att Anita Petersson är anställd av kommunen och kan bistå äldreomsorgen.

– Tandvård ingår i omvårdnadsarbetet och vi gör så gott vi kan. De äldres tänder ska skötas morgon och kväll och här har vi har haft väldigt bra stöd av Anita. Två gånger har hon utbildat personalen. Vi har fått en hel del nya tankar, säger Ulla-Maj Rågård.

Insikt har ökat

Hon märker på medarbetarna att insikten ökat om tandhälsans stora betydelse för hur de äldre mår i stort. Personalens kunskaper har stärkts och innovationer som munvårdskort ingår i ett ständigt förbättringsarbete.

– En person kanske är väldigt orolig, men vi hittar ingen orsak. Då kan förklaringen vara att han eller hon har ont i en tand, säger Ulla-Maj Rågård.

Anita Petersson är med i nätverket Centrum för äldretandvård som har funnits i Västra Götaland i några år. Tandvårdspersonal i regionen föreläser om äldres munhälsa och producerar informationsmaterial som vänder sig både till äldre och till vård- och omsorgspersonal.

Det var också i nätverket som idén föddes om att en kommun borde prova på att anställa en tandhygienist.

– Jag har jobbat en hel del med äldretandvård och därför var det naturligt att jag var intresserad när valet föll på Mariestad, säger Anita Petersson.

När hon nu besöker Ulla-Maj Rågård är det bland annat för att följa upp hur personalen sköter munvårdsrutiner hos de äldre. Hon går runt en stund med undersköterskan Annika Åkesson för att titta på munvårdskort och genomförandeplaner.

I en av lägenheterna bor Elsa Werner.

– Det är klart att jag borstar tänderna, men det är inte alltid jag kommer ihåg hur lång tid det går mellan gångerna, säger hon.

”Öppnar inte munnen”

Annika Åkesson har ibland svårt att övertyga de äldre att tandborstning är nödvändigt.

– En del öppnar inte munnen. Försöker jag ändå blir de ibland arga, säger Annika Åkesson.

Det problemet möter Anita Petersson ganska ofta:

– Man kanske inte ska börja med att säga att nu ska vi borsta tänderna. Börja prata om något annat som intresserar personen. Fånga stunden, manar hon.

– Får man inte tillgång till munnen på morgonen, kanske man får det efter frukosten.

I kontakten med de äldre är det viktigt att vara lyhörd, konstaterar Anita Petersson. Många i den generationen hade inte så stor vana att gå till tandläkaren när de växte upp – första besöket kanske var när de hade tandvärk. En hel del av dagens äldre är tandvårdsrädda.

– Det är viktigt att fundera över vilken ambitionsnivå man lägger sig på. Alla vill inte laga sina tänder fullt ut, de kanske nöjer sig med att slippa smärta.

Fredslunds äldreboende var tidigt ute med att använda metoden Roag för att göra riskbedömningar av de äldres munhälsa. Det har hjälpt personalen att på ett systematiskt sätt bedöma om till exempel tandborstningen behöver blir bättre.

Utbildar i Roag

Anita Petersson har utbildat all omsorgspersonal – cirka 400 – inom hemvården och på kommunens särskilda boenden i Roag, som ingår i kvalitetsregistret Senior Alert.

Hon ser att bedömningarna även ger signaler om hur tandhälsan påverkar risken för undernäring.

– Kosten har stor betydelse för munhälsan. Till våren planerar vi att göra en del insatser tillsammans med en dietist, säger hon.

– Att måltider innehåller socker spelar mindre roll. Det viktiga är att inte småäta mellan målen.

– Men man kan vara uppmärksam på att vissa av de äldre behöver ha hjälp med att tvätta ur eller skölja ur munnen efter maten. Någon kanske är förlamad på ena sidan efter en stroke.

Anita Petersson har haft sitt uppdrag i två av de tre år projektet varar. Om tjänsten kommer att permanentas är ännu oklart, men det har väckt stort intresse i andra kommuner.

Målgruppen är personer över 65 och inte bara de som bor på äldreboenden. Anita Petersson delar in dem i tre grupper: oberoende, sköra och beroende.

De första träffar hon till exempel på aktiviteter ute på stan eller när hon föreläser på pensionärsföreningar. De beroende har gått igenom en biståndsbedömning och har ofta antingen hemtjänst eller finns på boenden.

Glömmer sin tandläkartid

De sköra börjar få lite svårigheter i vardagen, men har ännu ingen hemtjänst.

– Många har problem med minnet och glömmer sin tandläkartid. Det där med tänder och tandvårdskontakt börjar vackla som mycket annat i tillvaron.

Ett tydligt tecken är när munhälsan blir sämre. Anita Petersson funderar mycket över hur hon ska nå den sköra gruppen.

– Jag har många samtal med biståndsbedömarna. Ibland utfärdar de intyg om nödvändig tandvård, men framför allt har de en första och tidig kontakt med de äldre som behöver hjälp.

De som är beroende av hjälp från kommunen har gått igenom en biståndsbedömning och har ofta antingen hemtjänst eller så finns de på boenden.

– I de här kontakterna tar biståndsbedömarna upp munvården. De frågar om personen har en regelbunden tandvårdskontakt och talar om att jag finns om man är intresserad av att etablera kontakt med tandvården. För mig har det ett stort värde att man får in det tänket redan där.

Text: Torbjörn Tenfält

Dela artikeln
Gemensamt finansierat projekt

Sedan den 1 oktober 2013 arbetar tandhygienisten Anita Petersson från Folktandvården Västra Götaland på halvtid inom Mariestads kommun. Det är ett treårigt projekt som syftar till att öka kunskapen om äldre personers munhälsa hos kommunens vård- och omsorgspersonal.

Ansvarig för projektet är Folktandvården Västra Götalands Centrum för Äldretandvård. Det finansieras gemensamt av Västra Götalandsregionen och Mariestads kommun.

Det här är Roag
Roag är en förkortning av Revised Oral Assessment Guide, ett systematiskt instrument för att förbättra munhälsan hos äldre.

Syftet med Roag är att:
● Identifiera problem i munhålan.
● Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder.
● Ge stöd för dokumentation.
● Fungera som beslutsunderlag för konsult eller remiss till läkare/tandvård.
● Utvärdera insatta åtgärder.

Andra artiklar i temat "Äldretandvård"

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta webbredaktören: linda.persson@tandlakarforbundet.se