Självskattad dålig tandhälsa kan förutsäga hjärt-kärlsjukdom

Självuppskattad dålig tandhälsa har ett samband med skattning enligt SCORE2, en modell som används för att skatta risken för hjärt-kärlsjukdom.

Annons

Annons

Forskning 2025-06-16

Självskattad dålig tandhälsa kan förutsäga hjärt-kärlsjukdom

Foto: Colourbox

Självuppskattad dålig tandhälsa har ett samband med skattning enligt SCORE2, en modell som används för att skatta risken för hjärt-kärlsjukdom.

Det är väl känt att det finns en koppling mellan dålig munhälsa och risk för kardiovaskulär sjukdom, och det finns ett starkt behov av att finna vägar för en ökad samverkan mellan tandvården och primärvården.

En modell som används i förebyggande primärvård för att skatta risken att en patient utvecklar kardiovaskulär sjukdom kallas SCORE2. Utifrån ålder, kön, rökningsstatus, blodtryck och blodfetter skattas risken för att en person inom tio år ska ha dött eller drabbats av hjärtinfarkt/stroke.

– Vi ville därför undersöka om det finns ett samband mellan tandhälsan och SCORE2, berättar Peter Nymberg, medicine doktor och distriktssköterska vid Centrum för primärvårdsforskning, som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.

– Vi har utnyttjat en stor kohort av personer som när de fyllt 40 respektive 50 år bjudits in till preventiva riktade hälsosamtal, fortsätter Kristina Sundquist, professor och verksamhetschef vid centrumet.

De har då fått gå igenom en hälsoundersökning och svarat på ett batteri av frågor, bland annat om självskattad tandhälsa.

Av de 40 000 skånebor som bjudits in fram till januari 2024 tackade 16 000 ja till hälsosamtal, och av dem accepterade 10 000 att delta i studien, som finansieras av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet, bland andra. De som inte behärskade svenska erbjöds tolk, och materialet är någorlunda representativt, både vad gäller deltagarnas ursprung, bostadsort och socioekonomiska status.

– Det visade sig, fortsätter Peter Nymberg, finnas ett tydligt samband: De som hade dålig självrapporterad tandhälsa hade 1,8 gånger högre uppskattad risk att dö eller drabbas av en kardiovaskulär händelse, än de med god självrapporterad tandhälsa. Om man justerade för utbildning och födelseort sjönk siffran till 1,5 gånger högre uppskattad risk.

För kvinnor ökade dålig tandhälsa den uppskattade risken mer än fyra gånger.

– Det fanns emellertid stora skillnader mellan kvinnor och män: För kvinnor ökade dålig tandhälsa den uppskattade risken mer än fyra gånger, medan männens uppskattade risk ökade med 40 procent.

I sammanhanget ska man dock minnas att männen börjar på en mycket högre grundrisk än kvinnorna, även med god tandhälsa, inflikar Kristina Sundquist.

Dålig tandhälsa kan alltså identifiera personer med hög risk att drabbas av kardiovaskulär sjukdom. Forskarna hoppas att dessa forskningsresultat kan få praktisk betydelse.

– Vi kan naturligtvis inte begära att tandvården ska börja ta blodtryck på sina patienter, och göra sådana riskskattningar, förklarar Peter Nymberg. Men man borde kunna få ett system där tandvården remitterar patienter med hög risk för hjärt- och kärlsjukdom till primärvården för hälsosamtal, undersökningar och riskskattning. Eller i alla fall rekommenderar dem att söka upp sin läkare för en kontroll. Därför har vi nu startat ett samarbete med Folktandvården Skåne.

Upptäck mer