Annons

Annons

Så vill riksdagsledamöterna förändra tandvården

Fluorsköljning i skolan, bastjänstgöring i glesbygd och screening för benskörhet – under den nu avslutade allmänna motionstiden i riksdagen lämnades det in runt 50 motioner som rör tandvården.

Illustration: Colourbox

En återkommande fråga, som förenar över parti- och blockgränserna, är motioner om att man vill se en tydligare koppling mellan tandvården och sjukvården, där man betonar munhälsans betydelse för den allmänna hälsan.

Flera motioner från så väl representanter för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som för Moderaterna och Liberalerna, förslår ett högkostnadsskydd i tandvården som mer liknar det i sjukvården och som ger ett bättre ekonomiskt skydd för enskilda individer.

Läs också: Förslaget om tiotandvård ligger fast – men kommuntypstillägget lyfts ut

En motion med en moderat avsändare vill till exempel att systemet för sjukvård ses över för att också kunna inkludera tandvård och att det införs ett kostnadstak för individen. Detta skulle innebära en ”kraftigt höjd livskvalitet genom hela livet”, skriver motionären.

Flera motioner med socialdemokratiska avsändare vill se en åldershöjning för den avgiftsfria tandvården för unga, som vid årsskiftet sänktes från 23 till 19 år. ”Att återinföra den avgiftsfria tandvården för ungdomar är en investering i hälsa, jämlikhet och förebyggande arbete”, framhålls i en av motionerna.

Några motioner handlar om den geografiska etableringen av privattandläkare samt om privattandvårdens prissättning. En motion med Sverigedemokratisk signatur vill bland annat att regeringen utreder hur ersättningen till privattandläkare kan utformas för att få fler att etablera sig ”där behoven är som störst”, men utan att inskränka den fria etableringsrätten. Motionären skriver att ersättningsmodellerna för privattandvården saknar incitament ”att tillgodose hela befolkningens behov”.

En gång om året får riksdagsledamöterna lämna så kallade fristående motioner, förslag, om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Det sker under en period som kallas för den allmänna motionstiden.

Foto: Riksdagsförvaltningen

I en annan motion (S) pekar också på den ojämlika tillgången till tandvård och vill se en reform för att ”skapa jämlika förutsättningar för olika utförare inom tandvården”, med en likvärdig ansvarsfördelning för patienterna mellan privata och offentliga utförare. Motionärerna vill också se en prisreglering ”för att komma till bukt med de negativa konsekvenser dagens fria prissättning resulterat i”.

I Vänsterpartiets budgetmotion lyfts flera tandvårdsrelaterade frågor, bland annat vill man utforma ett ”verkligt” högkostnadsskydd. I motionen föreslås dels att referenspriserna i tandvården bör ses över, dels att behandlare som tar mer betalt än referenspriserna ska stå för den överskjutande kostnaden själv.

Motionsfloden innehåller bland annat också förslag om att återinföra sköljning med fluorid i skolan (C), att folktandvården ska redovisa kostnaderna för asylsökandes och papperslösas tandvård (SD), införandet av ett bastjänstgöringsår i tandläkarutbildningen (C) och att tandvården bör kunna bidra till att upptäcka benskörhet hos patienter (L).

Totalt lämnades det in drygt 3 700 motioner under den allmänna motionstiden, som sträckte sig från riksdagens öppnande den 9 september till och med den 7 oktober. Ungefär 50 av dem handlade om tandvård.

Upptäck mer