Annons
Annons
Ny studie: Vitt snus inte skonsammare för munslemhinnan
Foto: Colourbox
Vitt snus ger ofta slemhinneförändringar, men de ser delvis annorlunda ut än hos användare av traditionellt snus. Det visar den första svenska kliniska jämförelsen mellan vitt och traditionellt snus.
I studien som genomförts av forskare vid Folktandvården Stockholm och Karolinska institutet undersöktes 126 personer som använde vitt snus, 63 användare av traditionellt tobaksnus och 83 personer som inte snusade. Samtliga var mellan 18 och 30 år.
Hos 79 procent av användarna av vitt snus och 89 procent av användarna av traditionellt snus sågs slemhinneförändringar där snuspåsen placerades.
I analysen använde forskarna en statistisk modell för att undersöka om vitt snus kunde betraktas som ett skonsammare alternativ än traditionellt snus. Resultaten gav dock inget stöd för den hypotesen och forskarna drar därför slutsatsen att vitt snus inte är ett skonsammare alternativ för munslemhinnan.
Snusorsakad slemhinneförändring i samband med användning av traditionellt tobaksbaserat snus. Förändringen visar förtjockat epitel med ytlig hyperkeratos.
Foto: Forskarna bakom studien
Forskarna analyserade också vilka typer av slemhinneförändringar som sågs hos de båda snusgrupperna. Traditionellt snus gav oftare den klassiska bilden med uttalad hyperkeratos, det vill säga förtjockning av munslemhinnan. Hos användare av vitt snus dominerade i stället rodnad och inflammatoriska förändringar. Skillnaderna mellan grupperna var inte statistiskt säkerställda.
I gruppen med vitt snus hade två användare ulcerationer (sår) i munslemhinnan, medan inga sådana observerades bland användarna av traditionellt snus. Inte heller den skillnaden var statistiskt säkerställd.
Snusorsakad slemhinneförändring av grad 2 i munslemhinnan. Förändringen uppvisar måttlig rodnad och tidiga ulcerativa förändringar. Rodnaden sträcker sig utanför området där snuspåsen placerats, vilket kan tyda på en mer utbredd lokal inflammatorisk reaktion.
Foto: Forskarna bakom studien
- Studien genomfördes av forskare vid Folktandvården Stockholm och Karolinska institutet.
- Totalt inkluderades 272 personer mellan 18 och 30 år: 126 använde vitt snus, 63 använde traditionellt tobaksnus och 83 utgjorde en kontrollgrupp utan snusanvändning.
- Deltagarna undersöktes kliniskt av utbildade tandläkare vid nio allmäntandvårdskliniker inom Folktandvården Stockholm som fotograferade och kliniskt bedömde eventuella slemhinneförändringar.
- Fotografierna analyserades och graderades också i efterhand av två bedömare enligt standardiserade kriterier, och de kalibrerade sin bedömning mot varandra innan analysen.
- I studien bedömdes bland annat hyperkeratos, rodnad, ödem, ulceration, gingival retraktion, karies och parodontal status.
- Deltagarna besvarade också en enkät om sina snusvanor.
I studien undersöktes också om olika egenskaper hos det vita snuset kunde kopplas till slemhinneförändringarna. Användare av vitt snus med mintsmak hade oftare slemhinneförändringar av högre svårighetsgrad än övriga användare, men sambandet var inte statistiskt säkerställt. En möjlig förklaring kan enligt forskarna vara överkänslighet mot minttillsatsen. Inte heller sågs några statistiskt säkerställda samband mellan lesionernas svårighetsgrad och exempelvis nikotinhalt, fukthalt eller portionsstorlek.
Förutom munslemhinneförändringar undersökte forskarna förekomsten av karies och parodontit hos studiedeltagarna. Där sågs inga skillnader mellan snusgrupperna och kontrollgruppen och resultatet stämde väl överens med karies- och parodontitförekomsten i åldersgruppen i stort, konstaterar forskarna.
Studien är en tvärsnittsstudie, det vill säga en ögonblicksbild, och omfattar endast unga vuxna som använt produkterna i högst sex år. Den visar därför framför allt hur munslemhinnan påverkas tidigt, men säger inget om hur förändringarna utvecklas över tid eller om de leder till sjukdom. Forskarna betonar därför att resultaten behöver bekräftas i större studier innan man kan avgöra om de observerade sambanden verkligen finns eller beror på slumpen.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskiften Oral Diseases.