Hon forskar för småbarnens hälsa
Pernilla Lif Holgerson trivs med sitt jobb, som mer är en livsstil än ett sätt att försörja sig. Foto: Johan Gunséus

Hon forskar för småbarnens hälsa

Forskaren 21 jun 2018
Dela artikeln
Karies är en sjukdom, inte ett normaltillstånd. Så resonerar Pernilla Lif Holgerson, som forskar för att alla småbarn ska kunna ha en hälsosam mikro-flora i munnen, och slippa bli sjuka.

Pernilla Lif Holgerson forskar om barnens orala mikromiljö och hur den påverkar tand- och allmänhälsan. Vad händer med mikrofloran hos små barn? Hur påverkar den risken för karies och utvecklingen av allergier?

Pernilla Lif ­Holgerson
Ålder: 46 år.
Arbete: Universitetslektor vid Umeå universitet.
Utbildning: Tandläkarexamen,
Umeå 1996. Doktors­examen, Umeå, 2007. Specialist i pedodonti, Umeå 2013.
Familj:Man och två söner, 16 och 20 år.
Fritid: Leder jumping fitness (gruppträning på små studsmattor),
prome­nerar med hunden, åker skidor både på ­längden och utför.

Mikrofloran etableras och stabiliseras under de första tre, fyra levnadsåren. Bakterierna i munnen påverkar tänderna i samspel med andra faktorer – exempelvis munhygien, kost, nutrition, livsstil, genetik och eventuell förekomst av karies.

Nya metoder visar vilka bakterier som ingår i mikrofloran på en helt annan detaljnivå än vad som tidigare var möjligt. Finare och finare metoder ger bättre precision.

– Vi är bara på ytan och skrapar. Med de nya multiplexa metoderna kan vi se mer specifikt vad en droppe saliv innehåller. Vi kan rena fram bakteriernas dna och med hjälp av dna-sekvenserna se vilka bakterier som finns, säger hon.

Det är viktigt att se mixen av bakterier – vad är det för flora? Ändrar sig floran hos samma person eller är den ganska konstant? När är den stabil och när förändras den? Vad är det som kan påverka den?

Amning och mjölk

– Vi kan se hela panoramat och sammansättningen. Frågan är: Vad är en hälsosam flora? Kan det vara olika från individ till individ? Hur påverkar kosten floran i längden?

Det finns många frågor. Svaren behövs för att kunna ge evidensbaserade råd till föräldrar. Hur ska de förhålla sig till barnens kost? Är amning bra? Ger mjölken karies? Om man ammar som komplement till annan kost, vad spelar kombinationen och frekvensen för roll?

– Det är jättespännande. Man kan ge råd, men det finns inga jättetydliga svar. Det är inte svart och vitt, utan karies beror ju på flera faktorer. Genom att gynna en mikroflora som är lågkariogen och inte producerar syra kommer vi långt i att förhindra kariesangrepp, säger Pernilla Lif Holgerson.

Stärka emaljen

Det gjorde man i Sverige när tandborstning med fluortandkräm infördes på 1960-talet.

– I Sverige har vi haft förebyggande vård en längre tid. Vi har kämpat för att ändra bakteriefloran och stärka emaljen med fluor och vi har lyckats ganska bra.

Treåringar med karies har en helt annan bakterieflora än friska treåringar. Men hos spädbarn på tre månader går det inte att förutspå risken utifrån bakteriefloran, utan skillnaderna uppstår senare.

“För att undvika karies hos småbarn är det viktigt att etablera en hälsosam mikroflora i munnen.”

En mikroflora i obalans känns igen på antalet bakterier, vilka typer av bakterier som ingår och vilka egenskaper de har.

– För att undvika karies hos småbarn är det viktigt att etablera en hälsosam mikroflora i munnen. Kost och munhygien är viktiga, liksom att identifiera riskbarn tidigt.

Balansen i floran med en lagom mängd av olika bakterier gynnar hälsa. Men vad är lagom? Hur mycket varierar -”lagom” från individ till individ? Vad påverkar balansen?

Samma bakteriemönster

Att analysera bakteriernas sammansättning och dna ger många svar.

– Vi ser vad vi har att göra med. Det är skillnader i bakteriefloran hos olika individer i relation till kost, karies, munhygien. Kost spelar roll, det finns likheter mellan individer som har samma bakteriemönster. Vi kan berätta för patienternas föräldrar hur det ligger till och rekommendera hur de kan förhålla sig till det.

Ärftlighet kan också påverka benägenheten att utveckla karies. Det behövs mer forskning både om känsliga individers genetik och om bakteriernas.

– Vi jobbar ständigt med att bli bättre på att identifiera riskfaktorer. Vad vi vet är att det är viktigt att komma in tidigt, innan skada har uppstått.

Barn med särskilda behov

Som universitetslektor och specialist i pedodonti består Pernilla Lif Holgersons arbete förutom forskning även av undervisning och patientbehandling.

Den största delen är undervisning. Pernilla undervisar både tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor och dietister.

– Undervisning är prio ett. Utan undervisning på de odontologiska utbildningarna hade jag inte ett jobb som detta. Periodvis är det väldigt mycket, men ibland är det lite lugnare.

Pernilla Lif Holgerson arbetar också 13 timmar i veckan på pedodontikliniken. Det motsvarar ungefär en tredjedel av en heltidstjänst. Hon behandlar främst barn med särskilda behov, kroniska sjukdomar eller syndrom.

“Man slits mellan jobbets tre olika delar. För min del kommer studenterna och patienterna först.”

Resten av arbetet består av forskning.

– Man slits mellan jobbets tre olika delar. För min del kommer studenterna och patienterna först. Där är det alltid någon som är beroende av dig, resonerar hon och funderar vidare.

– Fast när du kommer till en viss nivå som forskare blir det samma sak när du handleder doktorander eller är arbetsledare för personal, inser hon.

Hur som helst gäller det att planera sin tid och göra det som är viktigast för stunden.

Jumping fitness

Pernilla Lif Holgerson trivs med sitt jobb, som mer är en livsstil än ett sätt att försörja sig.

– Jobbet är med var jag än är – när jag är ute och promenerar med hunden får jag nya tankar om min forskning eller undervisning.

Men ibland är det nyttigt att koppla bort arbetet helt. Det gör Pernilla bland annat genom att leda jumping fitness, gruppträning på små studsmattor till musik.

– Det är verkligen bra avkoppling. Det finns ingen chans att tänka på jobbet när jag står där, säger hon.
Janet Suslick

Fakta

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Johan Gunséus

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch