Hon hämtar kunskap från kliniken
Annika Julihn har haft många titlar: tandsköterska, tandhygienist, tandläkare, pedodontist, medicine doktor. Foto: Adam Wrafter

Hon hämtar kunskap från kliniken

Porträttet 19 feb 2020
Dela artikeln
40 år inom tandvården – det är lång tid för det är lång tid för en disputerad tandläkare som bara är 57 år. Annika Julihn började som tandsköterske­elev 1979. I dag är hon specialist i pedodonti vid Eastman­institutet i Stockholm och arbetar med ett praktik­baserat forskningsnätverk inom barntandvården.

Annika Julihn har gått ”den långa ­vägen”. Som skoltrött tonåring på 1970-talet hoppade hon av gymnasiet i Skövde. Hon ville byta till vårdlinjen för att bli operationssköterska, men måste vänta nästan ett helt läsår på det.

Under tiden började hon som tandsköterskeelev och trivdes från första stund, så det blev tand­sköterske­utbildningen i Jönköping i stället för vård­linjen.

Efter ett par år som tandsköterska i Skövde, uppmuntrades hon av chefen att läsa till tand­hygienist. Då, på 1980-talet, fanns det en ettårig kompletteringsutbildning för tandsköterskor.

Annika Juhlin

Annika Julihn
Ålder: 57 år.
Familj: Man och två vuxna barn, ett barnbarn.
Bor: I Skövde. Övernattningslägenhet på Södermalm i Stockholm.
Utbildning: Tandsköterskeexamen 1982, tandhygienistexamen 1985, tandläkarexamen 1991, specialist i pedodonti 2000, doktorsexamen 2010.
Fritid: Gillar hästar, långa ­promenader, trädgårdsarbete och sommarstället.
Oanad talang: Duktig på skytte. Har hållit på med modern femkamp (fäktning, skytte, frisim, hästhoppning och löpning) och orienteringsskytte (liknar skidskytte, men med orientering), men ”det tog slut när barnen kom”.

På tandhygienistutbildning i Huddinge kom hon i kontakt med blivande tandläkare. Hon kunde mycket mer om munnen och tandvården än de gröna tandläkarstudenterna och insåg att om de kunde bli tandläkare, kunde hon väl också.

Parallellt med arbetet som tandhygienist hemma i Skövde kompletterade hon sina betyg och kom in på Karolinska Institutets tandläkarutbildning.

Sedan jobbade hon som tandläkare hemma i Skövde. Hon var gift och hade två barn, men ville fortsätta att utvecklas.

Hon brann för barntandvården och fick mot slutet av 1990-talet en ST-tjänst i pedodonti på Eastmaninstitutet i Stockholm, dit hon flyttade med familjen.

Efter tre år i Stockholm började Annika en tjänst som pedodontist vid Kärnsjukhuset i Skövde och familjen flyttade hem.

Intresset för forskning väcktes under ST-tiden på Eastman. Hon läste många vetenskapliga artiklar och tyckte att det var roligt och stimulerande.

Hon började själv forska och 2010 blev det en doktorsavhandling om riskfaktorer för karies hos ungdomar.

Pedodonti i Göteborg

Efter disputationen fick Annika frågan om hon kunde tänka sig att bli klinikchef på specialistkliniken för pedodonti i Göteborg. Hon tackade till en början nej eftersom hon ansåg att den som var klinikchef i Göteborg också skulle vara forskningsanknuten till Göteborgs universitet, men hon ville bibehålla sitt samarbete med Karolinska Institutet (KI), där hon själv dokto­rerade.

Ledningen inom Folktandvården Västra Götaland sade ja till det och Annika tog då tjänsten.

– Det skapade problem att vara forsknings­anknuten till ett annat universitet samtidigt som jag arbetade på Odontologen i Göteborg. Jag blev aldrig en i gänget och kände mig inte hemma.

Handleder specialister

Trots det ångrar hon inte åren i Göteborg. Det var ett krävande jobb, men det gav mycket.

– Jag fick ett stort stöd av ledningen och jag är stolt över de resultat som kliniken visade upp under mina sju år som chef. Dessutom lärde jag mig massor.

I dag arbetar Annika Julihn på Eastmaninstitutet igen. Hon är kliniskt verksam inom barntandvården i Sollentuna, handleder blivande specialister i pedodonti – och forskar. Hon känner många på Eastmaninstitutet sedan tiden som ST-tandläkare och trivs.

– Jag har kommit hem, säger hon.

Kombinerar behandlingar med forskning

Hon gillar att kombinera patientbehandlingar med forskning och att ha omväxling i arbetslivet.

– Det är ett perfekt upplägg. Det är ett bra klimat på kliniken och jag har stimulerande arbetsuppgifter, säger Annika Julihn.

Veckan börjar med forskning. Tisdagar, torsdagar och varannan fredag jobbar hon på folktandvårdens pedodontiklinik i Sollentuna. Däremellan leder hon det första projektet som görs inom det relativt nystartade praktikbaserade forskningsnätverket (PBFN) inom barntandvården. Nätverket drivs av Akademiskt barntandvårdscentrum (ABC).

Karies i primära molarer

Projektet som hon leder inom forskningsnätverket jämför två behandlingsmetoder på ­karies i primära molarer: fullständig exkavering och ofullständig exkavering.

Fullständig exkavering är det vanligaste sättet att behandla måttligt djupa kariesangrepp hos primära molarer. Ofullständig exkavering har fördelen att mer tandsubstans bevaras samtidigt som risken för pulpalesioner minskar. Flera studier visar att ofullständig exkavering har en bra prognos. Projektet försöker reda ut om ofull­ständig exkavering även passar på vanliga kliniker.

”Vi är uppe i 180 tänder nu och hoppas nå i mål före sommaren.”

Ett 30-tal tandläkare vid olika kliniker är aktiva i projektet. Sammanlagt 250 tänder ska lagas på barn mellan tre och åtta år. De blir slumpmässigt tilldelade en behandlingsmetod digitalt via en hemsida där enkäter och informationsmaterial till behandlare och föräldrar ligger.

– Vi är uppe i 180 tänder nu och hoppas nå i mål före sommaren. Om två år ska vi mäta fyllningarnas överlevnad och hållbarhet, berättar Annika Julihn.

På sikt är det tänkt att PBFN kommer att ha flera projekt som löper parallellt. Intresserade kliniker ska enkelt kunna anmäla sitt intresse för att ingå i nätverket och delta i projekt. Hittills har ett 50-tal tandläkare visat intresse för nätverket, men alla som behandlar barn är välkomna.

Vill ha doktorand

Hon håller på att planera två nya projekt.

– Det ena ska jämföra partiell exkavering och stegvis exkavering vid pulpanära kariesangrepp på permanenta tänder hos barn och ungdomar. Det andra är en kvalitativ studie om vad det är som gör att tandläkare väljer en viss behandlingsmetod.

För att fler studier ska kunna publiceras, har Annika Julihn ett önskemål:

– Jag vill ha en doktorand. Det praktikbaserade forskningsnätverket är bra och jag vill gärna att någon yngre kollega får möjlighet att utvecklas inom forskning. Dessutom behövs det fler disputerade tandläkare i framtiden för att vi ska klara av våra uppdrag då mycket kompetens försvinner genom pensionsavgångar, säger hon.

Riskindikatorer för karies

På forskningsdelen av sin tjänst fortsätter hon i dag med registerbaserad forskning. Som doktorand studerade hon tonåringar, men nu ligger fokus på förskolebarn och att tidigt hitta riskindikatorer för karies på barn mellan tre och sju år.

Två artiklar har nyligen publicerats i vetenskapliga tidskrifter, det ena i BMC Public Health och det andra i International Journal of Paediatric Dentistry.

”Det äldsta barnet har minst karies, andra barnet har lite sämre tandhälsa, och så vidare.”

Ordningen i syskonskaran spelar roll för tandhälsan, visar en av artiklarna. Det är ett spännande bifynd från tidigare studier och det har hon nu tittat närmare på.

– Det äldsta barnet har minst karies. Sedan är det en tydlig gradering. Andra barnet har lite sämre tandhälsa, och så vidare. Barn nummer fem eller senare i syskonskaran har drygt 80 procent högre risk att utveckla karies jämfört med det äldsta syskonet.

Studien visar inte varför det är så, men hon tror att två faktorer bidrar. Dels kommer de yngre barnen i kontakt med sötsaker tidigare, dels räcker inte föräldrarnas tid till.

80 000 barn

Den andra artikeln handlar om risken för ­karies hos barn som föds med ogynnsamma tillstånd.

– Där har vi funnit att barn som föds ”small-for-gestational-age” har en ökad risk för karies vid treårsåldern.

De andra faktorerna som hon studerade, till exempel för tidig födelse, hög födelsevikt, låg födelse­vikt och återupplivning, visade sig inte ge ökad risk för karies under förskoleperioden.

Studien omfattar en grupp på drygt 80 000 barn vilket gör det möjligt att studera dessa riskindikatorer.

– I våra analyser kontrollerar vi alltid för socio­ekonomiska faktorer. Vår forskargrupp fortsätter nu och vi har precis börjat skissa och analysera data för ytterligare fem arbeten.
Janet Suslick

FAKTA – ABC:s praktikbaserade forskningsnätverk

● 2018 startade Akademiskt barntandvårdscentrum (ABC) ett praktikbaserat forskningsnätverk (PBFN).
● Ett 50-tal tandläkare har hittills anslutit sig till nätverket.
● Annika Julihn leder det första projektet, som jämför fullständig och ofullständig exkavering på karies i mjölktänder.
● Nätverket ska bidra till evidensbaserade behandlingsmetoder och ge underlag till riktlinjer som förbättrar barnens munhälsa.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Adam Wrafter

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Riksstämman 2021"

Tandhygienister vill kunna specialisera sig

Specialist Sveriges Tandhygienistförening (STHF) har tagit fram ett förslag om specialistutbildning för tandhygienister. Detta i samarbete med bland annat tandhygienistutbildningen vid Karlstads universitet.
14 dec 2021

Åke Parmlid och Johan Hagman får årets Sverkerpris

Riksstämman 2021 Årets Sverkerpris delas ut till två personer, Åke Parmlid och Johan Hagman, som båda har intresserat sig för ny teknik och att förmedla sin kunskap till andra.
19 nov 2021

Palwasha Momand vann priset för bästa forskningsrapport

Riksstämman 2021 Palwasha Momand har i samband med årets odontologiska riksstämma tilldelats priset för bästa forskningsrapport.
19 nov 2021

Global ambassadör för svensk odontologi får pris

RIKSSTÄMMAN 2021 Att ligga i framkant innebär att alltid ifrågasätta fastslagna sanningar. Det säger Panos Papapanou, professor vid Columbia University i USA. Han får Svenska Tandläkare-Sällskapets International Prize 2021.
10 nov 2021

Han får pris för forskning om kariesprevention

RIKSSTÄMMAN 2021 Svante Twetman, professor emeritus vid Köpenhamns universitet, får Millerpriset vid årets odontologiska riksstämma. Prissumman är på 80 000 kronor.
9 nov 2021

Dentalbranschen tror på välfyllt mässgolv

Riksstämman 2021 Drygt en av fyra utställare uteblir från Swedental i år, men branschen är optimistisk och hoppas på att färre besökare ändå ger möjlighet till bra möten.
9 nov 2021

Björn Klinge får förtjänstmedalj

RIKSSTÄMMAN 2021 Björn Klinge, senior professor vid Malmö universitet och vetenskaplig redaktör på Tandläkartidningen, får Svenska Tandläkare-Sällskapets förtjänstmedalj vid årets odontologiska riksstämma.
8 nov 2021

Tre belönas för att de skapade SKaPa

RIKSSTÄMMAN 2021 Att skapa SKaPa (Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit) var krävande och registret utvecklas fortfarande. Nu får registrets initiativtagare Forssbergs pris – ett erkännande för åratal av slit.
4 nov 2021

Vaccin, protetik och riktlinjer lockar på riksstämman

Riksstämman 2021 Årets odontologiska riksstämma på Stockholmsmässan väntas samla över 1100 personer. Flest kommer på torsdagen då temat är artificiell intelligens, men en vaccinforskande tandläkare lockar även till onsdagens invigning.
4 nov 2021

Riksstämman satsar på smittsäkerhet

Riksstämman 2021 För att minska risken för smittspridning blir det luftigt i lokalerna under Odontologisk Riksstämma och Swedental. Det berättar projektledaren Anders Rudestad.
4 nov 2021

Två professorer delar på Beyronpriset

RIKSSTÄMMAN 2021 Per Alstergren, professor i bettfysiologi, och Victoria Franke Stenport, professor i oral protetik, får Henry Beyrons pris 2021.
2 nov 2021

Bodil Lund får hedersmedalj

RIKSSTÄMMAN 2021 Bodil Lund, ny professor i käkkirurgi vid Karolinska institutet, får Svenska Tandläkare-Sällskapets hedersmedalj 2021 för sin kunskapsspridning inom odontologisk vetenskap.
1 nov 2021

Här är årets bästa tandläkarstudenter 2021

RIKSSTÄMMAN 2021 Fyra duktiga studenter utses till årets student 2021. Förutom äran, får de 10 000 kronor vardera. De uppmärksammas också i samband med årets odontologiska riksstämma.
28 okt 2021

Ola Sollenius skrev bästa avhandling

RIKSSTÄMMAN 2021 En doktorsavhandling om kostnadseffektiviteten vid behandling av tvångsförda korsbett hos åtta- och nioåringar får Svenska Tandläkare-Sällskapets pris för bästa avhandling.
27 okt 2021

Tandvården får nya riktlinjer

SOCIALSTYRELSEN Nya nationella riktlinjer för tandvård börjar gälla 28 september. All tandvård omfattas nu och riktlinjerna vänder sig mer till beslutsfattare än tidigare.
20 sep 2021

Nya nationella riktlinjer för tandvård – Så togs rekommendationerna fram

Vetenskap Denna artikel beskriver hur arbetet med att ta fram de nya nationella riktlinjerna för tandvården bedrivits, och hur de kommer att kunna bidra till kunskap och god vård till Sveriges tandvårdsbesökare. Även om de nya riktlinjerna främst riktar sig till beslutsfattare, ger de också varje tandläkare och tandhygienist vägledning i patientmötet.
4 nov 2021
Plusmaterial

Smärtskola kan hjälpa unga

Smärta En digital smärtskola för ungdomar med käksmärtor har testats i ett pilotprojekt och fått positiv respons av patienterna. Nu vill skaparna sprida den till bland annat allmäntandläkare.
21 sep 2021

Matti Sällberg: Vaccinet tar all hans tid

Porträttet Matti Sällberg är laboratorieforskaren som ville komma närmare patienterna genom att bli tand­läkare. Under flera år kombinerade han tandläkar­arbetet med forskning. I dag tar jakten på ett coronavaccin all hans tid.
2 sep 2020
Plusmaterial

Hon letar samband mellan minne och tuggfunktion

Forskning Linn Hedberg, övertandläkare och doktorand hos Folktandvården Stockholm, undersöker samband mellan tuggfunktion och minne.
13 okt 2021

Uno Fors: AI på väg in i tandvården

Forskning Artificiell intelligens (AI) är ett hett forskningsfält, men många studier har brister, fastslås i en artikel i Journal of dentistry. Uno Fors, professor i data- och system­vetenskap, ger tips om hur du bedömer AI-studier.
11 aug 2021

Nytt regelverk för medicintekniska produkter i tandvården

Vetenskap Den 26 maj började det nya direktivet för medicintekniska produkter inom tandvården att gälla fullt ut. Fokus ligger främst på krav på uppdaterad dokumentation och riskanalys samt förbättrad spårbarhet.
7 okt 2021

Bengt Hasséus: Tandläkare kan rädda liv

Porträttet Bengt Hasséus, docent i oral medicin, har ägnat sin forskar­karriär åt att förstå hur immunsystemet reagerar i förstadier till cancer. Han vill att Sveriges tandläkare och tandhygienister i ännu större utsträckning än i dag ska se sig som en del av hälso- och sjukvården.
18 nov 2020
Plusmaterial

Hon kartlägger kunskap

Porträtt Från odontologi till gynekologi. Det kan bli tvära kast för Helena Domeij, tandläkare och projekt­ledare på Statens beredning för medicinsk och ­social utvärdering (SBU).
22 apr 2020

AI: Upplärd maskin hittar karies

Karies AI-systemet har tränat på tusentals röntgenbilder. Nu hittar den så gott som alla kariesangrepp på egen hand.
19 nov 2019

Michael Braian: Totalt digitalt

Metod Med digital protesteknik kan patienter med ömmande skavsår bli ett minne blott. Efter bara två besök kan patienten få en helprotes med mycket bra passform.
29 jul 2019
Plusmaterial

Göran Friman får Forssbergs pris

Riksstämman 2019 Tandvården kan spela en viktig roll för att identifiera risk för odiagnostiserat högt blodtryck och diabetes hos medelålders och äldre patienter. Det har Göran Friman visat i sin forskning. Nu får han årets Forssbergs pris som belöning.
4 nov 2019

Så förebygger du infektion

Hygien Alla tandläkare gör kirurgiska ingrepp. Att förebygga infektion så långt det bara går är, tillsammans med restriktiv antibiotikaanvändning, bästa vapnet mot antibiotikaresistens. Bodil Lund, käkkirurg som forskar om antibiotikaresistens, tipsar om vad man kan tänka på.
14 maj 2019

Han vill täppa till kunskapsluckorna

Forskaren Utvärdering av metoder inom tandvården och register­studier. Det är två frågor som Aron Naimi-Akbar, docent i odontologisk epidemiologi i Malmö, brinner för.
4 sep 2019

Han vill SKaPa jämlik tandhälsa

Porträttet Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit ­(SKaPa) kan användas för att hitta ojämlikheter i den orala hälsan. Registret går också att använda för att se i vilken utsträckning tandvården är jämlik. Det berättar Lars Gahnberg, Skapas nye registerhållare.
22 maj 2018
Plusmaterial

Tandvården ska styras av kunskap

Evidens Kunskap, inte tradition, ska styra vården. För att det ska bli så, utvecklas nya sätt att sprida och tillämpa kunskap inom tandvården.
5 nov 2018

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Kontakta webbredaktören om du har problem att logga inredaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch