Pandemier och regionala epidemier har alltid drabbat, och kommer alltid att drabba jordens befolkning. Sjukdomsalstrande mikroorganismer är en del av vår ekologi. Den stora frågan är vad som drabbar oss härnäst och när. Sedan kommer följdfrågorna. Varifrån kommer smittan, vilka grupper drabbas värst och hur stor blir dödligheten?
– Jag trodde inte jag skulle få uppleva detta i dessa dimensioner, säger Mikael Zimmerman om den nu pågående pandemin, på coronasäkert telefonavstånd. Samtidigt är det fascinerande att se hur snabbt informationen flödar, inte minst genom dagliga rapporter från Folkhälsomyndigheten, tillägger han.
Mikael Zimmerman är tandläkare, docent och känd smittskyddsexpert med lång erfarenhet av smittskyddsarbete och smittskyddsutbildning inom bland annat tandvård, sjukvård och militären. Han om någon har koll på vad som fungerar av hygienrutiner och smittskydd inom tandvården.
Bristande hygienrutiner
Rädslan för att smittas av coronaviruset SARS‑CoV-2, som orsakar covid-19, finns nog hos de flesta av oss. Bilderna och vittnesmålen från IVA förskräcker, liksom sjukdomens nyckfullhet. Det har dock inte konstaterats att smittspridningen bland sjukvårds- och tandvårdspersonal är större än i befolkningen i övrigt, enligt Mikael Zimmerman,
– De som har smittats har brustit i hygienrutiner eller blivit smittade utanför jobbet, säger han.
Att smittspridningen bland tandvårdspersonal är låg konstaterades även vid International Forum on Dental Care & Oral Health Under COVID-19, en konferens som genomfördes digitalt den 12 maj. Där medverkade forskare från Wuhan i Kina, USA, Storbritannien, Israel, och från Sverige deltog Pia Skott och Andreas Cederlund i paneldiskussioner.
Corona- och influensavirus
Det finns heller inga vetenskapliga publicerade studier som talar för en ökad smittspridning via tandvården eller till tandvårdspersonal vad gäller SARS-CoV (2002), MERS-CoV (2012) eller svininfluensa (2009), enligt Mikael Zimmerman.
Det innebär förstås inte att man kan förringa eller bagatellisera den pågående pandemin. Tvärtom, att skydda sig mot smitta är oerhört viktigt.
– Basala hygienrutiner ska alltid följas, SARS-CoV-2-pandemi eller ej. Vi har ju andra corona- och influensavirus omkring oss, säger han.
Hygien och smittskydd
Att till exempel god handhygien är effektivt mot all smittspridning har blivit tydligt genom att den vanliga säsongsinfluensan och vinterkräksjukan hejdades tvärt när tvätta händerna-kampanjen tog fart i mars.
Inom alla verksamheter behövs det kunskap och beredskap kring hygien och smittskydd. En bra levnadsregel tycker Mikael Zimmerman är att utgå från att alla man träffar är smittade av allt och att allt man äter är infekterat med allt.
– Då lever vi med basala hygienrutiner och personlig skyddsutrustning och handlar utifrån logik i stället för känslor och rädsla.
”Bakterier och virus flyger inte, det är vi som flyttar runt dem.”
Att skydda sig mot SARS-CoV-2 är inte svårt. Viruset har ett fettinnehållande hölje som förstörs av vanlig tvål, som löser fett, och vatten.
– Nakna virus som hepatit A, polio och vinterkräksjukevirus är betydligt svårare att inaktivera, påpekar Mikael Zimmerman.
Han rekommenderar alla inom tandvården att ”tänka kirurgi” när det gäller hygienrutiner.
– Bakterier och virus flyger inte, det är vi som flyttar runt dem. Därför ska man inte stöka runt så mycket, och planera och förbereda sitt ingrepp så att man inte behöver hämta saker hela tiden.
Droppsmitta
Att å andra sidan överdriva hygien- och smittskyddsrutiner är heller inte särskilt effektivt, då det skapar stress och därmed större risk för misstag.
– Följ de vanliga, basala hygienreglerna men gör det väldigt noga, råder Mikael Zimmerman.
Det Mikael Zimmerman anser att tandvården framför allt bör ha koll på är droppsmitta, som troligen är den vanligaste smittvägen, det vill säga överföring genom stänk och skvätt.
Jämföra regn och dimma
Aerosolgenererande procedurer (AGP) som smittspridare har diskuterats flitigt, på sina håll har restriktioner mot icke nödvändiga aerosolgenererande procedurer införts för att förhindra luftburen smitta.
Vad är då skillnaden? De större vätskedropparna i stänk och skvätt landar snabbt men kan spridas i en cirkel med cirka 1,5 meter runt behandlingsområdet. Aerosol består av oerhört små vätskedroppar, mindre än 50 μm i diameter, som kan hålla sig svävande i luften under lång tid. Att jämföra droppar och aerosol är ungefär som att jämföra regn och dimma.
Det finns dock inga data som tyder på att aerosolsmitta är ett stort problem, det konstaterades även på den ovan nämnda forskarkonferensen, men motsatsen är å andra sidan inte heller belagd.
”Jag märker en generell vilja att göra rätt.”
För att få mer kunskap har en svensk nationell arbetsgrupp just tillsatts för att bringa klarhet i aerosolfrågan och besvara vilka AGP som är potentiellt smittförande och hur man bäst förhindrar smittspridning via AGP.
Vad ska man använda för skyddsutrustning? Just detta får Mikael Zimmerman många frågor om.
– Jag märker en generell vilja att göra rätt. Det är ju viktigt att ta hand om sina patienter med tanke på att orofaciala infektioner kan bli allvarliga fall med behov av intensivvård. Tandvården får inte riskera att bidra med en framtida vårdskuld i form av patienter som belastar vården i övrigt, säger han och konstaterar att tandvårdens riskpatienter är samma grupp som för covid-19, nämligen 70+.
Ökad antibiotikaresistens
Att skjuta tandvården på framtiden kan också leda till en ökad förskrivning av antibiotika.
– Det vore katastrof eftersom det skulle bidra till ökad antibiotikaresistens.
Vad gäller smittskydd så är det inget nytt, utan de gamla vanliga, basala hygienrutinerna som gäller: kirurgiskt munskydd (2R), visir, handhygien med tvätt av händer och underarmar under minst 30 sekunder, och förstås handskar. Mikael Zimmerman påminner om att låta händer och underarmar lufttorka i två minuter efter handdesinfektion.
Skyddmask och visir
Att använda andningsmask (”gasmask”) är krångligt och bäddar för misstag som i stället ökar smittorisken. Då är det inom tandvården bättre att kombinera skyddsmask eller kirurgiska munskydd med visir tycker Mikael Zimmerman.
Droppsmittan är det viktigaste att hantera inom tandvården. Stänk och droppar sprids ungefär en meter åt alla håll där patienten sitter, så ett patientbundet engångsförkläde behövs eftersom det mesta av stänk hamnar på tandläkarens bussarongbröst ungefär där det är öppet.
Förklädet ska inte lämna behandlingsrummet och ska kastas direkt efter användning. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare, och användas endast på arbetsplatsen. Allra helst ska de vara rumsbundna; eller så tar man på ett förkläde när man går till fikarummet.
Träna tillsammans
– Man behöver träna på rutinerna så att man till exempel inte tar av sig munskyddet först, utan börjar med förklädet. Det knycklar man ihop med handskarna på och rullar ihop det till en boll inuti handskarna som då dras av. Munskyddet tas av sist och slängs, därefter tvättar och spritar man händerna.
Mikael Zimmerman vill uppmuntra till ”kompisspaning”, att träna tillsammans på handhygien, att ta av och på skyddsutrustning och ge varandra feedback.
Vakuumsugen viktig
En viktig del av klinikens smittskyddsutrustning är vakuumsugen, eller high-volyme evacuator (HVE). Här kan snålheten bedra visheten. Mikael förklarar: En vakuumsug är gjord för breda munstycken på 14–16 mm, och tar rätt använd upp 95 procent av den aerosol som genereras. Men det kan vara frestande att använda billigare, smalare, 11 mm munstycken med en adapter. Dock finns en hake:
– Adaptern stryper kapaciteten med 60 procent. Slangen till sugen skapar nämligen en virvelvind som slungar vätskan vidare med hög vindhastighet, och det är detta effektivitetstillägg som adaptern hindrar, berättar han.
”Att suga upp vatten ur en mugg duger inte som träning när det handlar om vätskemoln.”
Även sugtekniken, hur man bäst håller vakuumsugen, behöver tränas. Att suga upp vatten ur en mugg duger dock inte som träning när det handlar om vätskemoln, påpekar Mikael Zimmerman.
– Ett bra sätt att träna är att hålla sugen och det aerosolgenererande instrumentet tillsammans i en lagom stor glasburk.
Samhällsviktig verksamhet
Till sist: Tandvård är klassad som samhällsviktig verksamhet. Mycket handlar just nu om hur man inom tandvården ska skydda sig mot smitta från ett nytt virus som ger en okänd sjukdom, covid-19. Men en annan viktig fråga man måste ställa sig, enligt Mikael Zimmerman, är vad man riskerar genom att under en längre tid avstå från att ge behandling.
– Jag vill påminna om tandvårdens viktiga folkhälsoansvar, och uppmana tandläkare att ta sitt folkhälsoansvar så att vi inte bidrar till en ökning av antibiotikaresistensen. Det vore katastrof.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.