Statistiken ger överblick

31 jan 2013
Dela artikeln
Privattandvården börjar ansluta sig till Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa). Först ut är Gotlands äldsta tandvårdsmottagning.

Tandläkarna Björn Lundberg, Caroline Edlund och Ewa Rosén Lundberg arbetar på Praktikertjänsts pilotmottagning för Skapa. De har tillsammans drivit mottagningen på Adelsgatan 48 i Visby sedan 1995. Där har tandläkare jobbat sedan 1930-talet.

Det gammalrosa huset ligger nära Stortorget i Visby innerstad, innanför ringmuren. Björn Lundbergs behandlingsrum har utsikt över havet. Mittemot ligger Metodistkyrkan och nedanför backen mot vattnet, intill Almedalen, syns Rindiborgen, Visbys gamla varmbadhus som numera hyser Gotlands studentkår.

Dagen då Tandläkartidningen besöker mottagningen är vädret så varierat som det kan bli – det snöar, haglar och regnar om vartannat och en stund lyser också solen.

Folktandvården på många håll är redan med i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit och fler landsting och regioner ansluter sig i år. Nu kommer också privata mottagningar att anslutas successivt.

Tandläkarna Björn Lundberg, Caroline Edlund och Ewa Rosén Lundberg är först. En anledning är helt enkelt att de kan ansluta sig. De använder journalsystemet Carita, som fungerar ihop med registret, liksom T4 och Effica.

– Det har varit extra jobb med att ställa in systemet så att Skapa kan få information, men sedan sköter det sig själv, hoppas vi, säger Björn Lundberg.

Uppgifterna som överförs från journalsystemet till Försäkringskassan rapporteras alltså också till Skapa utan att Björn, Caroline och Ewa behöver göra något särskilt.

– Men det är klart att det blir merarbete när vi får ut statistiken och ska sätta oss in i den, inser han.

Han skrattar och ser på kollegan Caroline Edlund.

– Men det är statistiken vi vill ha, klargör hon.

Den kanske viktigaste anledningen att vara med i Skapa är att mottagningen har glädje av att jämföra statistik och resultat. Journaluppgifterna samlas in och bearbetas av Skapa.

De kan sedan jämföras på mottagnings-, landstings- eller riksnivå. Registret ger nya möjligheter att följa upp, utvärdera och utveckla mottagningens kvalitet utan utökad administration.

Vill kunna ge bättre vård

Senare i år öppnar Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit en rapportportal där kliniker som är anslutna till Skapa kan hämta hem rapporter om sin verksamhet. Där kommer tandläkare att kunna ställa egna frågor och få svar om vård utförd sedan juli 2008, då tandvårdsstödet infördes.

Vad hoppas Björn Lundberg och Caroline Edlund att få ut av att vara med i Skapa?

När frågan ställs blir det plötsligt tyst – ganska länge. Klockan på väggen tickar högt.

Svaret som Björn Lundberg ger efter en stunds reflektion är generellt:

– Jag vill följa upp min vård och se vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra, säger han.

– Vi har kanske förutfattade meningar om att allt är bra, lägger han till.

Caroline Edlund har också ett generellt svar:

– Jag hoppas på en kvalitetshöjning. Jag vill att patienterna ska bli friskare eller hålla sig på samma nivå.

Sedan ger de några exempel.

– När en patient kommer in med en frakturerad fyllning kollar jag för att se hur gammal den är, men jag vet egentligen inte livslängden på mina fyllningar, säger Caroline.

Det hoppas hon nu kunna får svar på.

– Jag kan se hur många fyllningar jag har gjort, men det intressanta är att veta varför jag har gjort dem.

Vad funkar?

Björn hoppas också på att kunna få svar på vilka behandlingar som är framgångsrika.

– Eftersom man inte ser fickstatus på hela patientgruppen i dag får man inte en sammanhållen uppfattning, säger han.

Har man det leder det förhoppningsvis till klarhet i när en viss behandling är framgångsrik och när den inte biter.

– Ju fler som går med i Skapa, desto större erfarenhet blir det om vilka frågor det går att få svar på, säger Björn.

– Men man måste nog kalibrera sig, så att man rapporterar på samma sätt, tror Caroline.

Skapa kommer att ordna möten för sina användare ett par gånger om året.

– På användarmötena blir man medveten om hur andra jobbar, berättar Björn Lundberg, som deltog i Skapas första användarmöte på Arlanda i höstas.

Finns begränsningar

En begränsning med Skapa är att registret inte kan ta in det som står i daganteckningarna.

Eftersom det råder fri prissättning och de flesta patienter ändå inte kommer upp i så stora belopp att de kan ta del av högkostnadsskyddet, används inte alltid alla åtgärdskoder.

Många informerar om exempelvis fluor, tandborstning och tandtråd i samband med att de utför basundersökningar eller andra åtgärder. Om de noterar det i löpande text, syns det inte i Skapas statistik.

Det blir också svårt att tolka effekterna av olika åtgärder. En fyllning tillsammans med information förebygger kanske nästa fyllning, men om informationen inte syns i statistiken ser man inte om informationen spelade någon roll.

Björn Lundberg berättar om ett annat exempel. Enligt Skapas statistik undersöker vissa vårdgivare sällan för parodontit, men det stämmer inte.

– Tandläkarna mäter fickdjup och delar upp patienterna i riskgrupper, men i stället för att använda åtgärdskoder skriver de resultaten i daganteckningarna. De gör en screening, men det syns inte i statistiken.

– Man får kanske lov att anpassa sig till sådant som Skapa kan ta in, konstaterar Björn.

Vad det innebär i praktiken vet han inte än.

– När det gäller riskgruppering av patienter gör alla olika. En del landsting gör en ekonomisk riskbedömning för frisktandvården. Vi bedömer i stället risken för karies, parodontit och tekniska problem. Det innebär att det inte är så lätt att jämföra patientgrupper i landet.

Att vara med i kvalitetsregistret är frivilligt för patienterna på Adelsgatan 48. Mottagningen har haft en annons i lokaltidningen och har även information om Skapa i väntrummet och på hemsidan.

– Patienterna är anonyma i statistiken, men det finns ett fåtal patienter som ändå inte vill vara med, berättar Björn.

Opus snart med

För många privattandläkare kommer det att dröja innan de kan vara med i Skapa. Än så länge är inte journalsystemen Opus och Alma anpassade till kvalitetsregistret, men Skapa räknar med att Opusanvändare ska kunna ansluta sig i år och Almaanvändare något senare.

Om något år kommer tandläkare inom Praktikertjänst att få möjlighet att övergå till ett nytt journalsystem som är under utveckling.

– Praktikertjänst håller på att utveckla ett eget journalsystem där Skapa byggs in, berättar Björn.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch