Replik: Vetenskapligt stöd finns för frisktandvård
Det finns forskning som visar på patientnyttan med frisktandvård men mer behövs, menar skribenterna. Foto: Colourbox

Replik: Vetenskapligt stöd finns för frisktandvård

Debatt 5 apr 2016
Dela artikeln
En avhandling som lades fram i november visar att frisktandvård minskar risken för karies. Det skriver Magnus Hakeberg och Charlotte Andrén Andås i en replik till den uppmärksammade debattartikeln som ifrågasatte patientnyttan med betalningssystemet.

I Tandläkartidningen nummer 2 2016 skriver Lars Rasmusson och Lars Sennerby att patientnyttan med frisktandvård saknar vetenskapligt stöd. Undertecknade vill bemöta ett antal av deras påståenden och tyckanden. För det första bör debattörerna definiera vad patientnytta är. Det finns ingen entydig sådan definition vare sig vid SBU eller Socialstyrelsen.

Patientnytta består av flera olika fasetter i ett hälsoperspektiv, både som ett individuellt och samhälleligt begrepp. Hur ser det för övrigt ut med patientnyttan i taxetandvård ur ett vetenskapligt perspektiv?

Vidare hävdar de att det enligt SBU saknas vetenskapliga resultat om tandhälsoutvecklingen hos patienterna. I början av 2015 var detta fallet, ja. Men i november 2015 försvarade Charlotte Andrén Andås sin avhandling ”A new payment model in Swedish dental care” vid Göteborgs universitet [1].

“Hennes resultat visar att risken att drabbas av ny karies är mindre hos patienter i frisktandvård …”

Hennes resultat visar att risken att drabbas av ny karies är mindre hos patienter i frisktandvård jämfört med taxe­tandvård, oavsett socioekonomisk position, ålder, kön och tidigare erfarenhet av karies. Avhandlingen bygger på en observationsstudie som inkluderar mer än 6 000 individer över sex år.

I avhandlingen presenteras olika aspekter av frisktandvård – vilka individer som oftast väljer frisktandvård, huruvida åtgärderna skiljer sig åt i taxetandvård kontra frisktandvård och – vilket är utomordentligt viktigt – vad friskvårdspatienterna själva anser om betalningsmodellen. Både för- och nackdelar med frisktandvård beskrivs – dels för att det är viktigt med en så objektiv utvärdering som möjligt, dels för att frisktandvården ska kunna förbättras.

Förutom denna avhandling finns också två svenska avhandlingar som presenterar liknande resultat från en tidigare modell av kontraktstandvård [2, 3].

Varför kan det då möjligen vara mind­re risk för karies i frisktandvården? Rasmusson och Sennerby spekulerar att ”… det sannolikt kan förklaras av större motivation hos frisktandvårdspatienterna vilka kallades till tandhygienist vid betydligt tätare intervaller jämfört med kontrollgruppen”.

Vad gäller besök hos tandhygienist stämmer inte påståendet om tätare intervall. Däremot tror vi att motivation, eller snarare den ömsesidiga överenskommelsen mellan patient och vårdgivare, kan vara en viktig faktor. Den ursprungliga tanken med frisktandvård är prevention och främjande av hälsa, och folksjukdomarna karies och parodontit kan i stor utsträckning förebyggas.

“Avhandlingen behöver nu kompletteras med flera studier.”

Avhandlingen behöver nu kompletteras med flera studier. Att SBU inte hittade några randomiserade kontrollerade studier är inte konstigt. Det är svårt och heller kanske inte etiskt försvarbart att genomföra en sådan studie gällande betalningssystem – i alla fall i Sverige.

Sedan spekulerar återigen Rasmusson och Sennerby och hävdar att Andrén Andås avhandling är sponsrad av folktandvården. Detta är direkt felaktigt, alla beviljade forskningsmedel är sökta i konkurrens, till skillnad från bland annat implantatforskning.

Vilka liknande betalningssystem och rapporter finns då internationellt avseende vuxna individer? Det finns ett system i England, Denplan, som drivs inom privattandvården (sic!). Dock finns inga, oss veterligen, vetenskapliga publikationer från detta system.

Att det nu tillkommit ett nytt betalningssystem inom svensk tandvård, med en viktig ingrediens – ett kontrakt som bland annat innehåller preventiva och hälsofrämjande inslag och ömsesidiga åtaganden, kan utveckla svensk tandvård ytterligare och vara välfärdshöjande.

“Valfrihet kan väl inte vara fel – inte heller inom tandvården?”

I och med detta finns nu också en valfrihet för patienterna att välja betalningssystem. Valfrihet kan väl inte vara fel – inte heller inom tandvården?

Men mer forskning behövs som belyser frisktandvård ur fler dimensioner som oral hälsa och hälsoekonomi.

Magnus Hakeberg
Professor, Göteborgs universitet

Charlotte Andrén Andås
Odont dr, Göteborgs universitet, ST-tandläkare

Läs också: Replik: Beprövad erfarenhet talar för frisktandvård

Referenser
1. Andrén Andås C. A new payment model in Swedish dental care. Avhandling, Göteborgs universitet 2015.
2. Johansson V. Oral health-related quality of life and patient payment systems. Avhandling, Malmö högskola 2009.
3. Grönqvist E. Selection and moral hazard in health insurance – taking contract theory to the data. Avhandling, Handelshögskolan, Stockholm 2004.

Debatt i Tandläkartidningen
Debattinlägget publicerades även i Tandläkartidningen nummer 4 2016.
 
Vill du debattera? Skriv till: redaktionen@tandlakarforbundet.se, eller lämna din kommentar till artikeln här nedanför!
Dela artikeln
Taggar:

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch