Ärendet inleddes då vårdkedjan gjorde en kvalitetsgranskning av tandläkarens arbete. I samband med utredningen togs tandläkaren ur klinisk tjänst. När IVO kopplades in begärde man ut tolv patientjournaler efter information från Försäkringskassan.
När IVO lät tandläkaren yttra sig om de uppgifter som framkommit runt journalföringen, svarade tandläkaren att hon delegerat en lång rad arbetsuppgifter till kollegor. Hon pekade på verksamhetens rutiner, som innebar att tandsköterskorna journalförde sådana behandlingar som de delegerats att utföra i tandläkarens namn. De ska sedan ha signerat behandlingarna med tandläkarens signatur. Tandläkaren uppger att de behandlingar hon själv utförde dikterades av henne, sedan tecknades de ned av en tandsköterska i patientjournalen och signerades slutligen av samma person.
Journalen ska signeras av tandläkaren
Tandläkaren hävdar vidare att rutinen var att varje tandläkare hade två e‑tjänstekort för att möjliggöra inloggning till patientjournalen även då tandläkaren befann sig i ett annat behandlingsrum. Detta för att tandsköterskorna skulle kunna utföra tandläkarens journalföring. Hon påstår själv att hon påpekade bristerna för arbetsledningen, men ska ha fått till svar att kliniken arbetat på det viset sedan länge och att det fungerade väl.
Den kvalitetsgranskning som vårdkedjan utförde och de uppgifter som tandläkaren själv har lämnat stämmer dock inte överens. I vårdkedjans granskning finns inget som visar att en tandläkare kan delegera signeringar. IVO slår fast att patientdatalagen kräver att en legitimerad tandläkare för journal, och att den journalförande tandläkaren är ansvarig för de uppgifter som nedtecknas. Slutligen skriver IVO att journalen ska signeras av tandläkaren så länge det inte är ”obehövligt” eller finns ett särskilt hinder. Slutsatsen är att tandläkaren själv är ansvarig för bristerna i de tolv granskade journalerna.
Brister i det diagnostiska arbetet
Tandläkaren har heller inte lyckats förklara bristerna i det diagnostiska arbetet med tanke på vilka röntgenbilder som använts, anser IVO. Vissa uppgifter inom tandvården får delegeras om det kan förenas med kravet på en god och säker vård av personalen. Delegering av arbetsuppgifter som diagnostik och terapiplanering får däremot inte ske. Det är tandläkarens uppgift att avgöra vilka röntgenbilder som behövs för att ställa diagnoser och vilka diagnostiska frågeställningar som finns inför exponering av röntgenbilder, skriver IVO.
Sammanfattningsvis bedömer IVO att bristerna i journalföringen och bedömningen av röntgenbilderna inte är tillräckligt allvarliga för att berättiga en anmälan till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) med en begäran om prövotid.