Annons
Annons
De undersöker smärta och genus
Doktorandprojektet kring smärta och genus är tvärvetenskapligt. Förutom Anna Lövgren, som är bettfysiolog, deltar också psykologen Linus Andersson som handledare.
Foto: Johan Gunséus
Många olika faktorer påverkar hur vi upplever smärta – en av dem är genus. Anna Lövgren, forskare vid Umeå universitet, handleder ett nytt doktorandprojekt om genus inom tandvården.
Spelar det någon roll vem som sätter fingret på din käke för att avgöra hur ont du har? Och vem som avgör om du ska få TMD-behandling? Svaret är ja. Det är bland annat troligare att du rapporterar mindre smärta om det är en man som undersöker dig. Det har Anna Lövgren, docent och specialist i bettfysiologi vid Umeå universitet, visat i sin forskning.
”Forskningspersoner står ut med mer smärta när det är en man som undersöker.”
Foto: Johan Gunséus
Titel: Docent i bettfysiologisk forskning.
Arbetar som: Biträdande universitetslektor vid institutionen för odontologi, Umeå universitet.
Senaste publikation: Ilgunas A, Häggman-Henrikson B, Visscher CM et al: ”The Longitudinal Relationship between Jaw Catching/Locking and Pain”. Journal of Dental Research, 2022;0(0). doi:10.1177/00220345221138532
– Vi har tittat på beslutsfattande inom tandvården. Och dels sett att långvarig käksmärta är underbehandlat inom tandvården, dels att män gör ännu färre behandlingar än kvinnor. Vi har också sett experimentellt att forskningspersoner står ut med mer smärta när det är en man som undersöker patienten. På kliniken kan det här påverka både vilken diagnos och vilken behandling man får.
Outforskat område
Anna Lövgren är en av fyra handledare i ett nytt doktorandprojekt inom Umeå universitets genusforskarskola. Doktoranden ska undersöka frågeställningar om genus inom tandvården och för smärtrapportering, ett område som enligt henne inte är så väl utforskat.
– Vi vill fördjupa den här typen av frågor och förstå genusaspekters funktion i relation till odontologiska frågeställningar. Nu har vi fått en doktorandtjänst som delas med genusforskarskolan, och därmed får vi också deras sakkompetens.
Till exempel vill de undersöka hur undersökarens kön påverkar tillförlitlighet på diagnostiken, variabilitet i smärtrapporteringen samt sensitiseringsformer.
– Det handlar om interaktionen mellan patienten och vårdgivaren och hur vårdgivarens och patientens genus påverkar. Här spelar bland annat könsnormativa förväntningar in, säger Linus Andersson, som är en annan av handledarna i projektet. Han är docent i psykologi vid Umeå universitet och forskar kring mänskligt beslutsfattande.
Flera forskningsfält
I projektet ingår flera forskningsfält, från molekylärbiologiska processer vid smärta, till psykologi och neurovetenskap, och handledare från tre olika lärosäten. Anna Lövgren påpekar att det kan behövas en startsträcka för att hitta samma begrepp och språk i projektet.
Linus Andersson
– En annan utmaning är att genusforskning har beskrivits som att ha en politisk agenda. Men liksom ålder är könsvariabler och genusuttryck något man behöver ha kunskap om för att kunna ge bra behandling. Att förstå att det är komplext är en förutsättning för att kunna erbjuda en jämlik vård, säger Linus Andersson.
Han ger exemplet att det finns många olika faktorer som påverkar hur patienten känner av tryck på käken.
– Genus är en faktor som påverkar. Det handlar om subtila signaler. Tanken med projektet är att fylla de kunskapsluckor som finns i dag.
Smärta som modell
Exakt vilken inriktning och vilka frågor som forskningsprojektet ska svara på är inte helt bestämt, eftersom det blir den kommande doktoranden som ska utveckla detta. Men projektet tar avstamp i smärta och genus.
”Den här kunskapen kan bli en resurs för hela tandvården.”
- Genus beskriver de sociala och kulturella processer som konstruerar föreställningar om kön och som har betydelse både för samhällsstrukturer och för individers könsidentitet.
- Att inkludera köns- och genusperspektiv i forskningen kan handla om allt ifrån att inkludera och analysera skillnader mellan kvinnor och män i studiematerialet (könsperspektiv) till att anlägga ett problematiserande och reflekterande förhållningssätt till hur könstillhörigheter skapas och förstås (genusperspektiv).
Källa: Vetenskapsrådet
– Vi vill använda smärta som modell, och tanken är att det vi kommer fram till ska gå att överföra till tandvården i stort. Så att den här kunskapen kan bli en resurs för hela tandvården med en kompetens som saknas i dag, säger Anna Lövgren.
Hon anser att det i dag finns ett pedagogiskt problem kring behandling av långvarig käksmärta. Patienterna är underbehandlade eftersom de har svårt att hitta rätt i vården.
– Våra kollegor inom tandvården tycker att det är en svår patientgrupp. Här kan vi hjälpa till med kunskap som påverkar kliniska beslut, säger hon.
Ett annat perspektiv
Linus Andersson tillägger att forskningen ofta slutar när man har identifierat skillnader mellan män och kvinnor.
– Men om vi ser att vi lätt kan påverka utfallet, så ger det nya möjligheter till behandling som man inte har sett tidigare. Om genusaspekter är en viktig faktor i smärtbehandling behöver det synliggöras inom tandvården. Redan genom att tänka från ett annat perspektiv kommer vi en bit på vägen.
- Finansieras till hälften av Umeå centrum för genusstudier, som är en av de största genusmiljöerna i Sverige.
- Doktoranden ska utveckla frågeställningar inom genus i tandvård, och smärtrapportering i relation till genus.
- Medarbetarna i projektet finns vid odontologiska fakulteten och institutionen för psykologi vid Umeå universitet, vid centrum för belastningsforskning vid Högskolan i Gävle, vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, vid odontologiska fakulteten vid Malmö universitet samt vid Århus universitet.
- Doktoranden ska vara på plats den 1 september 2023.