Nu har resultat presenterats från en tioårsuppföljning av en randomiserad kontrollerad studie, där nederländska forskare jämfört kliniska resultat och patientupplevelser mellan patientgrupper som fått en maxillär täckprotes som vilar på fyra respektive sex posteriora implantat.
Studien utfördes på 66 tandlösa patienter som var rökfria men inte hade tillräckligt mycket tandben. De behandlades därför med bentransplantat från höftbenskammen. När den läkt lottades de till att få fyra respektive sex implantat. Efter tre månaders inläkning mellan implantat och benvävnad tillverkades täckproteser.
Totalt 46 patienter fanns kvar i studien efter tio år. Bortfallet berodde framför allt på dödsfall, nytillkommen sjukdom som förhindrade studiedeltagande eller flytt utomlands. Vid tioårskontrollen hade i stort sett alla implantat överlevt. Något fler av patienterna med sex implantat hade behövt få en ny täckprotes på grund av slitage, tolv patienter mot sju. Det fanns ingen signifikant skillnad i förlust av benvävnad och patienterna var mycket nöjda, utan någon signifikant skillnad mellan de två grupperna.
Forskarna drar därför slutsatsen att det fungerar lika bra att förankra en maxillär täckprotes på fyra posteriora implantat som på sex.