Hon bryter ny mark inom materialforskning
Tandläkarna behöver bättra på sin kunskap om protetikmaterial, anser Maria Kassapidou. Foto: Sofie Jarl

Hon bryter ny mark inom materialforskning

Forskaren 23 maj 2016
Dela artikeln
Maria Kassapidou blev förvånad när hon upptäckte att det finns fler än 40 olika koboltkromlegeringar på den tandtekniska marknaden i Sverige. Nu ska hon ta reda på hur de skiljer sig åt.

Maria Kassapidou är övertandläkare och specialist i oral protetik i Jönköping.

Hon är intresserad av materialforskning och skriver en doktorsavhandling om koboltkromlegeringar inom fast protetik.

– I min kliniska vardag har jag sett att det finns många kunskapsluckor, förklarar hon.

Maria Kassapidou Ålder: 48 år. Jobb: Övertandläkare och specialist i oral protetik vid Odontologiska institutionen i Jönköping. Familj: Man och två döttrar. Fritid: Simhoppsmamma, döttrarna tränar på elitnivå. Foto: Sofie Jarl

Maria Kassapidou
Ålder: 48 år.
Jobb: Övertandläkare och specialist i oral protetik vid Odontologiska institutionen i Jönköping.
Familj: Man och två döttrar.
Fritid: Simhoppsmamma, döttrarna tränar på elitnivå.
Foto: Sofie Jarl

Eftersom det inte tidigare har gjorts någon systematisk kartläggning över vilka koboltkromlegeringar som används i fast protetik i Sverige, fick hon börja med att kartlägga det. Hon visste att det fanns ett antal olika legeringar, men att det var så många kom som en överraskning.

För att ta reda på vilka legeringar som fanns, skickade hon enkäter till samtliga tandtekniska laboratorier i landet som finns registrerade hos Läkemedelsverket. Av 542 tandtekniska laboratorier, svarade drygt 56 procent.

Av dem som svarade använde 75 procent koboltkrom i tandstödda broar. 69 procent använde koboltkrom i implantatstödda konstruktioner.

Förutom att det användes över 40 olika koboltkromlegeringar i konstruktionerna var sammansättningarna olika, och de framställdes med olika tekniker (gjutning, fräsning och lasersintring).

Nu behövs det forskning som kan hjälpa tandläkare att lättare fatta beslut om när de ska välja den ena eller den andra legeringen, och varför.

En stor flora material kräver större kunskap inom tandläkarkåren än vad som finns i dag, anser hon.

– Ökad kunskap om materialen inom protetik leder till bättre beslutsunderlag och ökad patientsäkerhet. Vi tandläkare ska vara pionjärer. Vi ska leda utvecklingen, inte bara följa den.

Större tydlighet behövs när tandläkare beställer protetik, anser Maria Kassapidou. Tandläkaren har alltid det slutgiltiga ansvaret över behandlingen.

– Skriver du bara ”CoCr” i din anvisning överlåter du valet till tandteknikern och du kan få vilken som helst av de 40 legeringarna som finns.

Maria Kassapidou började den treåriga nationella forskarskolan i odontologi i juni 2013, direkt efter specialistutbildningen i protetik.

– Forskarskolan har verkligen hjälpt mig i min forskningsbana. Vi har lärt oss hur bra forskning ska vara och jag har fått nyttiga tips från de andra som är med.

I dag är hon doktorand på Sahlgrenska akademins avdelning för oral protetik och odontologisk materialvetenskap, men bara 20 procent av arbetstiden går till forskning. Det innebär att det är några år kvar tills hon är klar med sin doktorsavhandling.

En kommande del i doktorsavhandlingen blir en bänkstudie för att undersöka materialegenskaper mellan de vanligaste koboltkromlegeringarna framställda med de olika teknikerna. Hon planerar även en klinisk studie.

Maria Kassapidou blev legitimerad tandläkare 1993. Hon gick grundutbildningen i Göteborg och gjorde ett års allmäntjänstgöring i Uddevalla.

Det var ont om tandläkarjobb i Sverige på den tiden, så Maria, som har grekiska rötter, startade en privatpraktik i Grekland. Den drev hon i 13 år, parallellt med att hon bildade familj.

År 2007 flyttade hon och familjen tillbaka till Sverige. Första steget mot forskarbanan togs när hon gick en kurs i vetenskaplig metodik i Örebro.

– Jag har alltid gillat patientarbete, så det var en aha-upplevelse när jag upptäckte att forskning också passade mig.

Kursen i vetenskaplig metodik var även ett sätt att meritera sig till specialistutbildningen i Jönköping som ledde vidare till forskarskolan.
Janet Suslick

Koboltkrom i fast protetik
  • Koboltkrom har använts i permanenta konstruktioner sedan 1999 i Sverige och är i dag det vanligaste materialet i fast protetik. Fördelarna är att det är billigt, starkt och binder bra till porslin.
  • Koboltkromlegeringar består huvudsakligen av kobolt och krom. De kan även innehålla exempelvis molybden, volfram, kisel, mangan, järn och kol.
  • Legeringarnas sammansättning och framställning (lasersintring, fräsning eller gjutning) har utvecklats och förändrats. Det kan påverka kvaliteten och materialets egenskaper.
  • Koboltkrom kan orsaka allergiska reaktioner hos överkänsliga personer.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch