Annons

Annons

Hon får unga att ändra dåliga munvanor

Kan psykologi få en 20-åring med karies att börja använda tandtråd? Ulla Wide Boman söker nya sätt att använda psykologer i tandvården.

På måndagar jobbar psykologen Ulla Wide Boman med människor som är rädda för att gå till tandläkaren. Då klär hon upp sig i vit tandläkarrock.
– Det är ju så vi KBT:are jobbar! Väcker ångest för att sedan kunna jobba bort den, säger Ulla Wide Boman skämtsamt.

Ulla Wide Boman Ålder: 51 år. Titel: Psykolog, docent i odontologisk beteendevetenskap och universitetslektor på institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Arbetar kliniskt inom Folktandvården Västra Götalandsregionen, på kliniken för sjukhustandvård/oral medicin, Göteborg. Intressen: Är mycket ute i skogen, tränar. Sjunger i kör, allt från Queen till Händel. Foto: Stefan Edetoft

Ulla Wide Boman
Ålder: 51 år.
Titel: Psykolog, docent i odontologisk beteendevetenskap och universitetslektor på institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Arbetar kliniskt inom Folktandvården Västra Götalandsregionen, på kliniken för sjukhustandvård/oral medicin, Göteborg.
Intressen: Är mycket ute i skogen, tränar. Sjunger i kör, allt från Queen till Händel.
Foto: Stefan Edetoft


Övrig tid forskar och undervisar hon. Ulla Wide Boman är universitetslektor på odontologen i Göteborg och psykolog i grunden. Hon har jobbat inom tandvården sedan 2003, undervisar på tandläkarprogrammet och är en framstående forskare på tandvårdsfobi. Andelen 15-åringar som är rädda för att gå till tandläkaren har förresten sjunkit från 38 procent år 1973, till 13 procent år 2003, enligt Wide Bomans forskning. Även bland vuxna sjunker tandvårdsrädslan.
– Bakom tandvårdsrädsla finns ofta dåliga erfarenheter av exempelvis smärtsam behandling eller dåligt bemötande, precis som bakom allmän sjukvårdsrädsla. Där har både kommunikation och tekniska landvinningar kring bedövning och liknande blivit mycket bättre med åren. Samtidigt som det fortfarande finns en grupp tandvårdsrädda kvar som behöver diagnostiseras och behandlas, säger Ulla Wide Boman.

Ville jobba patientnära

Ända sedan Ulla Wide Boman doktorerade på 1990-talet har hon gillat att jobba tvärvetenskapligt. Då kartlade hon hur livskvaliteten såg ut för flickor och kvinnor med den ovanliga kromosomsjukdomen Turners syndrom. Sedan ville hon jobba mer patientnära, sökte ett vikariat på en tandvårdsklinik för svårt tandvårdsrädda och hamnade helt rätt.
Ulla Wide Boman tror på tvärvetenskapliga samarbeten, när två vetenskaper arbetar tillsammans kan man komma längre, beskriver hon det som.
– När jag först började jobba med tandvårdsrädda som psykolog var jag väldigt inställd på deras ångestproblem. Jag förstod inte hur viktigt det var att kombinera psykologbehandlingen med patienternas odontologiska behov. Jag har lärt mig om hur mycket sjukdomar i munnen hänger ihop med resten av måendet.
Under de senaste åren har Ulla Wide Boman börjat utforska nya sätt där psykologin kan komma till användning i tandvården – hur ”vi psykologer kan göra oss nyttiga på fler sätt”, som hon uttrycker det. I den pågående studien ”Hälsopromotion för bättre munhälsa” undersöker hon om KBT-behandling kan hjälpa ungdomar att ta bättre hand om sin munhälsa.
På två kliniker inom Folktandvården, en i Vänersborg och en i Göteborgsförorten Angered, har 18–25-åringar med två eller fler kariesangrepp blivit erbjudna att få tala med en psykolog vid två tillfällen vardera. 130 personer har deltagit i studien och de har delats in i två grupper – en som träffat psykolog och en som fått vanliga patientsamtal med tandläkare eller tandhygienist.

Lång uppföljningstid

Målet med psykologsamtalen är att hjälpa patienten att ta bättre hand om sin munhälsa, som att göra ändringar i kosten eller börja använda tandtråd. Uppföljningstiden är lång, cirka ett år, för att de ska kunna kontrollera om resultatet är bestående.
– Våra första analyser visar på positiva resultat, de som träffade en psykolog har både sett bättre ut i munnen och rapporterar bättre egenvård. Om det här visar sig vara en effektiv behandlingsmetod kan det vara ett argument att ta in psykologer som en resurs i allmäntandvården, säger Ulla Wide Boman.
Hon tror att de första artiklarna kan vara redo att publiceras till slutet av 2016.
Metoden som psykologerna använt sig av heter ACT, Acceptance Commitment Therapy. Det är en form av KBT som är framtagen för psykologer i primärvården som arbetar med att ändra patienters beteenden, som exempelvis att sluta röka eller sköta sin diabetes. Sedan har forskarna anpassat metoden till tandvården.

Konkret om beteendet

Vid det första mötet berättar patienten om sina vanor och psykologen identifierar eventuella hinder för en förändring. De lägger tillsammans upp en plan kring hur patienten ska tänka i en situation då den är lockad att återfalla i den gamla vanan.
– Vi går väldigt konkret in på det enskilda beteendet. Vid det andra besöket försöker vi sedan att förstärka det som gått bra och ta tag i det som varit problem eller hinder. Och efteråt är tanken att patienten ska jobba vidare på egen hand.
Studien har pågått i två år. Väl ute på klinikerna har psykologerna kunnat stötta och vara behjälpliga på flera sätt än kring själva studien. Tandvårdspersonalen har uttryckt uppskattning över att ha en psykolog som bollplank i olika situationer.
– Det kan till exempel handla om en patient med psykisk problematik, och att man vill veta hur man ger bäst bemötande till den personen. Eller om frustration över att inte nå fram till en ung vuxen patient. Då kan en psykolog bistå med nya perspektiv.

“Det är roligt, kort och gott!”

Tandvården är speciell och intressant att arbeta inom, eftersom människor går dit regelbundet och under en längre tidsperiod än de kanske gör till en psykolog eller läkare, enligt Ulla Wide Boman. Att jobba patientnära är viktigt för henne, och genom att jobba på klinik varje måndag får hon ständig input.
Hon vill fortsätta jobba tvärvetenskapligt.
– Det är roligt, kort och gott! Man lär sig av varandra och utmanas eftersom att man hela tiden får förklara vad man gör och varför, mer än till en ”redan invigd”, säger Ulla Wide Boman.
På ett övergripande plan tror hon att det är viktigt att utveckla metoder för beteendeförändring inom tandvården, och att psykologi kan spela en viktig roll i det arbetet.
– Det ska ju numera alltid finnas en psykolog på vårdcentraler och det är ett inspirerande exempel. Det skulle kunna vara ett bra arbetssätt även för tandvården, men just vilka insatser som fungerar bäst får vi fortsätta utvärdera, säger Ulla Wide Boman.

Upptäck mer