Hon jagar nya sätt att stoppa parodontit

Tülay Lindberg tillbringar mycket av sin tid i labbet. Där odlar och studerar hon bland annat celler från tandkött. Cellerna behandlas med olika substanser för att framkalla och häva inflammation.
Målet med hennes forskning är att öka kunskapen om parodontitens patogenes, varför vissa personer drabbas av parodontit och andra inte. Hon och hennes forskarkolleger är de första odontologerna i världen som använt sig av så kallad RNA-sekvensering för att studera parodontit. Detta har de gjort i samarbete med SciLifeLab, det nationella biomedicinska forskningscentret vars mål är att kartlägga genetiken bakom mänskliga sjukdomar genom att samla in och analysera miljontals protein- och gensekvenser.

Undersökt aktiva gener

RNA från små tandköttsbitar hos 160 patienter har isolerats. Forskargruppen har sedan undersökt vilka gener som är aktiverade hos patienterna med parodontit jämfört med hos friska individer.
– Vi har tagit fram två topp 20-listor över gener som är uppreglerade respektive nedreglerade i högre grad hos patienterna med parodontit, säger Tülay Lindberg.

När gener uttrycks bildas proteiner. Nästa forskningssteg blir därför att kontrollera att de aktiverade generna uttrycks även på proteinnivå, i tandköttsfickor och saliv.
– Det är inte alltid gener och proteiner korresponderar. Det vi kontrollerar nu är om de uppreglerade generna verkligen uttrycks i högre grad hos patienterna med parodontit. Vår dröm är att hitta markörer så att vi kan identifiera ökad risk för parodontit genom till exempel ett salivprov eller ett tandköttsprov.

Tidigare stadium

Målet är att kunna diagnosticera och behandla parodontit på ett tidigare stadium än i dag. I förlängningen hoppas Tülay Lindberg även kunna hitta sätt att använda de aktiva proteinerna som måltavla för behandling, för att kunna förhindra tandlossning.
– I dag finns inga andra sätt att behandla parodontit än genom mekanisk rengöring. Även efter noggrann rengöring kan den kroniska inflammationen kvarstå och resultera i nedbrytning av käkben och stödjevävnader. Vi skulle behöva en kompletterande behandling som kan häva inflammationen, säger hon.
Hennes forskargrupp har redan tagit fram en gel med antiinflammatoriska substanser som visat sig minska bennedbrytningen i en djurmodell.

Potentiellt samband

I en annan studie undersöker Tülay Lindberg och hennes kolleger också det potentiella sambandet mellan parodontit och reumatoid artrit, RA. En av hypoteserna är att bakterien Por­phyromonas gingivalis är kopplad både till reumatoid artrit och parodontit och de har länkat tandhälsoregistret till RA-registret EIRA för att få ett så stort patientunderlag som möjligt.
Resultaten kommer snart att skickas in för publicering.
– Styrkan med vår studie är att den bygger på ett så stort och välkategoriserat patientmaterial. Det betyder att vi kanske äntligen kommer att kunna ge ett svar på frågan om det finns ett samband eller inte. Vi har tittat på 2 700 patienter med RA och 4 000 friska personer.
De planerar också ytterligare en studie där de ska titta på hur behandling av parodontit påverkar sjukdomsaktiviteten hos patienter med reumatoid artrit och tvärtom.
– Om vi kan visa att en relativt enkel parodontal behandling kan minska smärtan hos patienter med RA skulle det betyda jättemycket, säger hon.

Drivs av kunskapstörst

Tülay Lindberg drivs framför allt av nyfikenhet och kunskapstörst. Hon inspireras av möten över disciplingränserna, men också av studenterna som hon handleder och undervisar.
Som molekylärbiolog började hon sin forskarbana på patologen, inom cancerforskning. På Tandläkarhögskolan hamnade hon mer eller mindre av en slump och disputerade 1999 i odontologi.
En sak hon funderat mycket på är de skillnader som finns mellan forskningstraditionen inom odontologi och den hos andra medicindiscipliner.
– Det har tidigare funnits en mer hantverksmässig tradition inom odontologin. Men den synen håller på att förändras nu. Allt fler samband och kopplingar till andra sjukdomar upptäcks. Som naturvetare har jag kanske en lite annorlunda ingång till forskningen. Genom att samarbeta med kolleger från andra discipliner och utnyttja nya tekniker som de på SciLifeLab tror jag att vi har större chans att driva den odontologiska forskningen framåt.