Bakteriesamhällena i mag-tarmkanalen spelar stor roll för kroppens homeostasis – de deltar både i matsmältningen och i utbildningen av immunceller i mukosan. En rad tarmsjukdomar kännetecknas av inflammationer i tarmen, vilka av allt att döma har ett samband med förändringar i de mikrobiella samhällena. Dit hör bland annat irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), dit Crohns sjukdom hör.
Orala bakterier kan nå tarmen på två sätt:
- Via magsäcken. Vi sväljer varje dag saliv med i storleksordningen 1012 bakterier. Även om de allra flesta dödas av syran i magsäcken kommer en mindre andel levande ut i tarmen.
- Via blodet från sår och skador i munhålan. Till exempel har man sett att P. gingivitis vid parodontit tar sig ut i blodet genom sår i tandköttsfickorna och sedan sprids systemiskt.
Vanligtvis tycks orala bakterier som kommer till tarmen ha svårt att etablera sig där. Men vid många inflammatoriska tarmsjukdomar har man sett etablering av orala bakterier, som har mekanismer för att stimulera inflammation och i en del fall tränga in i tarmslemhinnan. Det gäller bland annat fusobakterier, P. gingivalis, A. parvulum, kampylobakter, stafylokocker och klebsiella. Ofta ser man detta just hos patienter med parodontit.
I djurmodeller har man dessutom sett att immunceller som reagerar mot bakterier i munhålan vandrar därifrån till tarmen. (Närmare bestämt ett subset av T-hjälparceller kallade TH17.)
Misstankarna är därför starka att orala bakterier kan bidra till inflammatoriska tarmsjukdomar. Trots att det är svårt att skapa djurmodeller för så komplexa sjukdomar, har tanken fått visst stöd i djurförsök.