Undersöker munnens roll vid ärftliga sjukdomar

Forskningsprojektet spänner över tre generationer och siktet är inställt på 6 000 deltagare som ska följas under 30 år. I projektet ingår en särskild tandvårdsdel, Malmö Offspring Dental Study (MODS).
– MOS ingår i ett nätverk av familjestudier runtom i Europa, men ingen av dem har en tandvårdsdel som liknar vår. Några tar bakterieprov i munnen men inga andra undersöker munhälsan lika noggrant som vi, förklarar Daniel Jönsson, specialisttandläkare vid Folktandvården Skåne och forskare vid Lunds universitet.

Tillsammans med professor Sigvard Åkerman på Tandvårdshögskolan i Malmö är han huvudansvarig för MODS. Hösten 2014 blev deltagarna i MOS inbjudna att även delta i MODS. Hittills har 420 personer tackat ja.

Unik population

Inga resultat från studien har ännu publicerats. Daniel Jönsson och hans kolleger avvaktar. Även om de redan hittat ett signifikant samband mellan hjärt-kärlsjukdom och tandlossning, samt tydliga samband mellan antalet tandfickor och blodsockerhalten. Men ju större population som undersöks, desto starkare och trovärdigare blir resultaten. Generaliserbarheten ökar och mer sällsynta sjukdomstillstånd kan studeras.
– Når vi tusen deltagare blir det jättespännande. Då har vi en unik population för att studera det komplexa begreppet arv, slår Daniel Jönsson fast.
Målet är att reda ut vilken roll munhälsan, munnens bakterier och andra biomarkörer spelar i arvet av olika folksjukdomar. Till exempel hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, demens och cancer. Men även vid munsjukdomar som tandlossning och karies.
Individens genetik, socioekonomiska status, hans eller hennes vanor, kost och magbakterieflora vägs in i analysen.
Resultaten kompenseras för bland annat kön, ålder, BMI och rökning. När projektet väl slutförts kommer forskarna att kunna följa upp med nya, specifika studier om orsak och verkan – vad som är hönan och ägget – vid de funna sambanden.

Lämnar salivprov

Deltagarna i MODS börjar med att lämna ett salivprov. Även kind-, tung- och tandplackprov samlas in till en biobank. Med hjälp av röntgenbilder diagnostiseras eventuell tandlossning. Tandkött och slemhinnor undersöks också. Projektets kliniska data kompletteras med olika validerade frågeformulär.
Salivproverna analyseras sedan gentemot tidigare tester inom MOS-projektet. Inledningsvis gäller det i huvudsak hjärt-kärlsjukdom men även demens och cancer. På så sätt korreleras ett spektrum av biomarkörer mot de utvalda sjukdomstillstånden. I första hand undersöks salivens bakterieflora. Men även förekomsten av proteiner, vitaminer, metaboliter och andra molekylföreningar kartläggs.
Daniel Jönsson är lyrisk över de senaste årens teknikutveckling.
– För tio år sedan kunde forskarna enbart bestämma ett 40–50-tal bakterier. Dessutom var man tvungen att veta vilka bakterier man letade efter. I dag får du fram 95–99 procent av alla bakterier i ett prov, berättar Daniel Jönsson.

Hoppas på screening

Inom en tioårsperiod hoppas han att MODS ska leda till utvecklandet av ett enkelt salivtest för screening av några av våra vanligaste folksjukdomar.
– Du spottar på ett papper och får reda på eventuella sjukdomar som din salivprofil signalerar. Testet tar du sedan med till läkaren för en grundligare utredning, säger Daniel Jönsson.
Ett salivtest skulle möjliggöra tidig sjukdomsupptäckt och därmed tidiga förebyggande insatser och tidig behandling. En vårdvinst för patienter med så väl hjärt-kärlsjukdom och diabetes som demens och cancer. Dessutom kan ett lättillgängligt test, som inte kräver ett blodprov, innebära att tidigare svårnådda patientgrupper får del av adekvata vårdinsatser.
Samtidigt poängterar Daniel Jönsson betydelsen av vara varsam med dylika test. En professionell bedömning av testets innebörd är på sin plats. Exempelvis av en apotekare eller tandläkare.
– Det viktiga är att testet blir så bra som möjligt så att inte folk rusar till vårdcentralen i onödan eller går hem, tar testet och sedan drömmer mardrömmar om att de har cancer, poängterar Daniel Jönsson.