Vettet kan sitta i bettet
Sambandet mellan tuggfunktion och hjärnfunktion är ett forskningsområde som intresserar Mats Trulsson. Foto: Jessica Segerberg

Vettet kan sitta i bettet

Forskaren 14 okt 2016
Dela artikeln
Ett rehabiliterat bett förbättrar minnet. Det tror Mats Trulsson, protetiker och professor i oral rehabilitering vid Karolinska institutet. Nu startas världens första interventionsstudie i Stockholm för att visa om det är sant.

Mycket tyder på att människor som inte kan tugga ordentligt får sämre minne. Världens första interventionsstudie för att visa om ett rehabiliterat bett förbättrar minnet startar nu i Stockholm.

I studien kommer patienter med dåligt fungerande tänder att rehabiliteras och deras hjärnfunktion jämföras med en kontrollgrupp där patienterna ännu inte har rehabiliterats.

Mats Trulsson Ålder: 54 år. Jobb: Professor i oral rehabilitering vid Karolinska institutet (KI) och prefekt vid KI:s institution för odontologi. Familj: Gift med Åsa Trulsson, också tandläkare. Tre vuxna barn. Fritid: Åker motorbåt, jetski, och wakeboard på sommaren och skidor, helst utför, på vintern. Går gärna med sina två hundar i skogen.

Mats Trulsson
Ålder: 54 år.
Jobb: Professor i oral rehabilitering vid Karolinska institutet (KI) och prefekt vid KI:s institution för odontologi.
Familj: Gift med Åsa Trulsson, också tandläkare. Tre vuxna barn.
Fritid: Åker motorbåt, jetski, och wakeboard på sommaren och skidor, helst utför, på vintern. Går gärna med sina två hundar i skogen.

– Med hjälp av hjärnimaging vill vi titta på vad som händer med hippocampusvolymen när patienter får en fungerande tuggfunktion. Det här blir världens första interventionsstudie på området, berättar Mats Trulsson.

– Tänk om man kan rehabilitera bettet och samtidigt ge det förbättrad kognition.

“Lovande data”

Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet (KI), Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) och Eastmaninstitutet i Stockholm.

– Vi har lovande data från en pilotstudie som pekar på att människor får tillbaka förlorade minnesfunktioner om ett dåligt fungerande bett återställs till det normala. Vi håller på med analysen nu.

Pilotstudien har också gjorts i Stockholm. Minnet på ett 30-tal personer med stora behov av rehabilitering har testats före och efter att bettet har återställts.

Mats Trulsson gjorde en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan ett fungerande tuggsystem och en bra hjärnfunktion 2004 och har följt utvecklingen sedan dess.

– När vi amputerar tänderna får vi sämre funktion i hjärnan. Rehabilitering av bettet förbättrar hjärnfunktionen, åtminstone hos råttor och möss, säger han.

Japanska djurstudier visar att möss och råttor får sämre inlärningsförmåga när man slipar ner molarerna. När de inte kan tugga som tidigare får de sämre minne. Tydliga förändringar kan ses i delar av hjärnan som hanterar inlagring av minnen. Till slut hittar de inte ens maten. När molarerna återställs får de tillbaka minnesfunktioner.

Tror på orsakssamband

Han tror att samma orsakssamband finns hos människor, det vill säga att en fungerande tuggfunktion verkligen upprätthåller en god kognitiv förmåga och att människor som inte kan tugga ordentligt får sämre minne.

Än så länge är orsakssambandet inte helt klarlagt hos människor, men att samvariationen finns visar flera studier.

En sådan studie har Mats Trulsson gjort tillsammans med kolleger vid Aging Research Center (ARC). Den visar att personer som saknar flera tänder och som har svårt att tugga hårda saker har sämre kognitiv funktion. Sambandet mellan tuggfunktion och hjärnfunktion kvarstår även när man tar hänsyn till andra faktorer som ålder, kön, utbildning, depression och psykisk sjukdom.

557 patienter som var 77 år och äldre undersöktes. Studien publicerades 2012 i tidskriften Journal of the American Geriatrics Society.

Självklart yrkesval

Tandläkare var det självklara yrkesvalet för Mats Trulsson. Båda föräldrarna var tandläkare och deras praktik låg en trappa ner från bostaden i Västerås.

Han läste till tandläkare i Umeå och forskarbanan började där. Det var neurovetenskapen som lockade. Gruppen han jobbade med studerade sensorik och motorik i händerna. Processerna borde vara de samma i munnen, tänkte han.

– Jag undersökte de taktila receptorerna i munnen och registrerade neurologisk aktivitet på vakna människor, berättar han.

Han använde sig av mikroneurografi, en elektrofysiologisk metod för att mäta nervimpulser i enskilda nervtrådar.

Doktorsavhandlingen lades fram 1993 och följdes av forskning i USA om hur hjärnan använder sensorisk information för att reglera motoriken. Hur reglerar hjärnan tuggning och bitning? Hur fungerar det för de som har implantat och saknar taktila receptorer runt tänderna?

– Människor med implantat kan inte anpassa bitkraften till födans hårdhet utan använder ofta mycket lägre kraft än människor med egna tänder när de tuggar på något hårt. De har dessutom svårt att reglera låga krafter och riktningen på bitkrafter, vilket gör att de blir ganska klumpiga.

Behöver träna

Efter ett antal år som forskare specialiserade sig Mats Trulsson inom oral protetik och blev klar 2005.

– Jag är glad för att jag var neuroforskare innan jag blev protetiker. Det gör att jag har ett annat synsätt på oral rehabilitering, tror jag.

Precis som en människa med amputerat ben behöver sjukgymnastik för att återfå sin förmåga, behöver en person med protes i munnen träna.

– Konstigt nog saknas rutiner för det. Tandläkare är bra på att rehabilitera patientens bett anatomiskt och estetiskt, men det finns inga verktyg för att träna upp tuggförmågan hos människor som har fått proteser, säger han.

Därför utvecklar hans forskargrupp i dag tuggtester för att diagnostisera och träna tuggfunktion.

Att hålla patienternas tuggsystem igång livet ut är en viktig uppgift för tandvården. Precis som med annan fysisk aktivitet måste man aktivt hålla igång det när man blir äldre. Ett mått på ett fungerande bett är att kunna tugga ett äpple. Det ska människor kunna göra livet ut, anser Mats.
Janet Suslick

Därför ska du tugga mer

Tuggmotoriken kan vara viktig för hjärnfunktionen på flera sätt.

  • Blodflödet till hjärnan ökar när man tuggar. Fungerar inte tänderna tuggar man mindre och blodflödet till hjärnan minskar.
  • Hjärnbarken aktiveras och tuggning frisätter också ämnen som serotonin som gör att man mår bra.
  • Psykosociala faktorer spelar också roll. Att kunna tugga är viktigt för att upprätthålla ett socialt liv. Det bidrar till att hjärnan hålls igång.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch