Annons

Annons

Vanliga läkemedel som påverkar munnen

Flera vanliga läkemedel kan påverka munhälsan och tandvårdsbehandlingen. Blodförtunnande medel, antibiotika, antiresorptiva läkemedel och blodtrycksmedel är några av dem.

Blodförtunnande medel

Många patienter tar i dag någon form av blodförtunnande läkemedel. Först och främst är det då viktigt att känna till om läkemedlet påverkar den primära eller sekundära hemostasen.
– Om enbart den primära hemostasen påverkas, som vid exempelvis Trombyl, ASA, Clopidogrel och Brilique, kan vi vara lugna när blödningen har stillnat efter kompression. Om däremot patienten tar ett läkemedel som påverkar den sekundära hemostasen, Waran eller något av de nya orala antikoagulatia, NOAK, kan blödningen starta flera timmar efter vår behandling, säger Wivi-Anne Sjöberg.
NOAK-läkemedlen är stabilare än Waran, som lätt kan påverkas av föda eller andra läkemedel som tas samtidigt och blödningsrisken kan därmed snabbt förändras. INR-värdet, som normalt ligger mellan 2.4 och 2.8 hos en patient som medicinerar med Waran (på en individ utan läkemedel är INR 1), kan inte mätas på patienter som medicinerar med NOAK. Däremot kan patienter som tar NOAK-läkemedel betraktas som stabila Waranpatienter och extraktioner och depuration kan mycket väl ske hos ordinarie tandläkare och tandhygienist om man känner sig trygg i att behandla patienter som står på Waran.
– Man gör på precis samma sätt. Skonsam behandling, eventuellt lokalt hemostatikum, suturerar tätt samt applicerar Cyklokapronkompress och rekommenderar Cyklokapronsköljning i två dagar efter behandling. Det är viktigt att patienten är medveten om den ökade blödningsrisken samt har någonstans att vända sig om blödning skulle uppstå.
Tyvärr finns, till skillnad från för Waran, ingen antidot för de nya blodförtunnande läkemedlen, men det är på gång inom en nära framtid, förklarar Wivi-Anne Sjöberg.

Antiresorptiva läkemedel

Bisfosfonater eller denosumab är också läkemedel att hålla ögonen på. Det är inte bara viktigt att känna till om medicinering sker med dem för tillfället utan även om patienten gjort det tidigare, på grund av någon form av cancer eller benskörhet, men nu är frisk. Halveringstiden är mycket lång för antiresorptiva läkemedel, framför allt för dem som ges intravenöst, och den ökade risken för käkbensnekros vid infektioner eller invasiva ingrepp i käkarna kan vara livslång.
– Dessa patienter ska infektionssaneras innan den medicinska behandlingen inleds för att i möjligaste mån undvika att invasiva ingrepp som extraktioner, operationer och omfattande parodontal behandling behöver göras i framtiden.
Vid medicinering är det enligt Wivi-Anne Sjöberg också viktigt att tänka på risken för lokala biverkningar i munnen, allt från muntorrhet och munsveda till gingivala hypoplasier och etsskador.

Blodtrycksmediciner

Ett flertal vanliga blodtrycksmediciner, de så kallade kalciumantagonisterna, exempelvis Plendil, Norvasc och Amlodipin kan ge gingivala hyperplasier. Dessa kan i sin tur göra det svårt för patienten att hålla rent och plackbildningen stimulerar sedan en ökning av hyperplasierna. En sådan patient kan remitteras till specialist inom tandvården alternativt diskuteras med för förskrivningen ansvarig läkare för eventuellt byte av läkemedel.
– Vi ändrar självklart aldrig själva på någon medicinering.

Antibiotika

Tandvården möter också patienter med mindre bra immunförsvar. Det är trots allt sällan det är så nedsatt att det påverkar behandlingen på tandkliniken. I de nya antibiotikarekommendationerna från Tandvårds STRAMA har man tagit bort en stor del av de patientgrupper där man tidigare rekommenderade antibiotikaprofylax.
På de kurser som Wivi-Anne Sjöberg och Emma Ekenstråle håller går de även igenom de nya rekommendationerna för antibiotikabehandling.
– Inom sjukhustandvården får vi nästan dagligen samtal från tandvården angående användningen av antibiotika. Jag upplever att kunskapen är stor om de nya rekommendationerna, men de som kontaktar oss kan känna viss osäkerhet och tar det säkra före det osäkra och dubbelkollar, vilket är bra, säger Wivi-Anne Sjöberg.
Antibiotikaförskrivningen har minskat de senaste åren, men fortfarande skrivs det ut alldeles för mycket antibiotika ”för säkerhets skull”.
– Antibiotika förskrivs alltför ofta efter endodontisk behandling och vid smärttillstånd där det varken följer rekommendationerna eller gör någon nytta.
 
Tillbaka till artikeln Viktigt hålla koll på patienternas mediciner

Upptäck mer