Annons

Annons

Beteltuggning skördar liv

Papua Nya Guinea har högst andel muncancer i ­världen i förhållande till befolkningsmängd. ­Orsaken är betelnötter, men också stor brist på tandvård och avsaknad av vägar – människor kan behöva gå i dagar för att ta sig till en klinik.

Det finns spår av betelnötter överallt i Papua Nya Guinea. På huvudstadens gator syns intorkade fläckar från rött spott och det är inte långt mellan marknaderna där betel, kryddstänger och påsar med kalkpulver ligger utspridda på tygstycken.

Många tuggar betelnöten, ”Buai”, för den uppiggande effekten, men få har kunskap om dess konsekvenser för hälsan.


Spåren finns också som bruna missfärgningar på tänder, förbudsskyltar i bussar, röda leenden och i taxichauffören Michael Teros mumlande när han försöker prata med munnen full.
– De gör att jag känner mig mer vaken, berättar han.
Han älskar sina betelnötter – folket älskar sina betelnötter. ”Buai” som de kallas lokalt, är en del av kulturen och har lång tradition i landet.
Förr tuggades de mest under ceremonier och gavs till gäster som ett tecken på vänskap, men i dag används de även i vardagen och tuggas i alla åldrar. Konsumtionen ökar, likaså mun­cancern.

Högst andel muncancer i världen

Enligt WHO har landets befolkning högst andel muncancer i världen i förhållande till befolkningsmängd. Betelnöten pekas ut som den största orsaken, fram­för allt i kombination med alkohol och tobak.
Det är också en väldigt dålig tillgång på vård, ibland ingen alls. Över 80 procent av befolkningen bor i byar som inte sällan är helt isolerade. Landskapet är varierat med många bergiga områden och det saknas nästan helt vägar utanför städerna.

Dagar till närmsta sjukhus

Det kan ta timmar, ibland dagar, att ta sig till närmsta sjukhus eller hälsocenter. I en del provinser, där det bor tiotusentals människor, finns det bara en enda tandläkare.

Matupi Apaio


Matupi Apaio var länge landets enda specialist inom oral kirurgi. Han hälsar välkommen till landets tand­läkarskola på universitetet i Port Moresby.
Han har precis börjat undervisa här och ber om ursäkt för att hans kontor inte är riktigt iordninggjort än. Där finns ett skrivbord, kala väggar utan fönster och några kartonger.
– Under tio års tid var jag den enda oralkirurgen i landet, som har en befolkning på åtta miljoner människor. Oral kirurgi behövs främst för operationer vid muncancer, som är ett enormt problem i det här landet. Det fanns ingen annan som kunde göra de operationerna. Det var en utmaning för mig.
Innan han vidareutbildade sig jobbade han i tio år som tandläkare. Under en period kunde tandläkarna i landet räknas på en hand. Samtidigt såg han människor dö av muncancer, utan att få behandling.

” De flesta med muncancer upptäcks inte och många dör i tystnad.”

– De flesta med muncancer upptäcks inte och många dör i tystnad. Jag ville göra något, men det fanns ingenstans där jag kunde utbilda mig inom oral kirurgi i landet.
I stället fick han vända sig till Australien. I dag är han inte längre ensam, men näst intill. Ofta upptäcks sjukdomen för sent, folk känner sällan till den och antar först att de bara har drabbats av vanlig ömhet.
Kanske får de antibiotika på ett hälsocenter, och när det inte blir bättre kan de – om de har råd – ta sig till en klinik där det finns personal som kan identifiera sjukdomen och ge dem en diagnos.

”No ­Betel Nut Chewing Day”

– Vid det laget har det oftast gått för långt och vi kan inte operera. Och det finns bara ett center för strålbehandling i landet, där det är lång väntetid. Dessutom är det många patienter som inte kommer tillbaka på uppföljningar. Det är ett väldigt sorgligt läge, de flesta som får muncancer klarar sig inte.
Han säger att de försöker öka medveten­heten hos folk, till exempel genom ”No ­Betel Nut Chewing Day”. Den nationella dagen initierades av tandläkaren Rose Putupai och anordnas nu varje år av The National Department of Health, med event och informationskampanjer.
Departementet och tandläkare försöker ge information om samband mellan betelnötstuggande och muncancer, men det är väldigt svårt att nå ut med budskapet, säger Matupi Apaio, som tidigare jobbade för The National Department of Health.

Över 800 språk

Papua Nya Guinea är ett av Asiens minst utvecklade länder. Det finns många olika kulturgrupper och stammar och det talas över 800 språk. Läskunnigheten är låg och infrastrukturen mycket begränsad. Det gör det svårt att sprida information.
– Människor lyssnar inte heller riktigt, eller följer inte råden. Vi ser faktiskt ett ökande antal som tuggar betelnötter. Skolungdomar är exponerade för dem och man kan till och med se femåringar tugga. Förr var det människor kring 40–60 år som fick muncancer, nu drabbas också yngre, redan i 20-årsåldern.
Betelnötter är en del av livet här och han säger att det inte går att helt ta betelnötterna från folket. Det finns också mycket pengar i betelnötmarkanden. Att sälja dem är ett vanligt sätt för fattiga människor att försörja sig.

”De äter mycket grönsaker som rengör tänderna naturligt.”

– Men konsumtionen måste minska och då krävs det mer kampanjer och utbildning, säger Matupi Apaio.
Han påpekar att folk generellt inte är medvetna om sin munhälsa. Att borsta tänderna är inte något som hör till de dagliga rutinerna, särskilt inte i byarna.
– Men en bra sak i byarna är att deras diet består av lokalt producerad mat från deras odlingar. De äter mycket grönsaker som rengör tänderna naturligt, säger han.

Fokus på tbc och hiv

På universitetet pågår studier om munhälsan i landet, så att de med vetenskap i ryggen förhoppningsvis kan få regeringen att tillsätta mer resurser till satsningar på munhälsa och utbildning för tandläkare.
Fokus ligger i dag på till exempel tbc och hiv, det riktas inte tillräckligt med uppmärksamhet mot munsjukdomar. Det borde göras mer.
I tandläkarskolans klinik står undersöknings­stolarna på rad i en sal. Vägg i vägg ligger sjukhusets klinik, som nyligen har renoverats med stöd från Australien. Blågröna draperier skärmar av rummen, modern utrustning har installerats och röntgen och sterili­serings­rummet har uppdaterats.

”För en vecka sen började tandvärken. Jag kom hit tidigt i morse och satte mig för att köa.”

Wendy Lewa


Utanför sitter människor i rad på bänkar i hopp om att få träffa en tandläkare. Många kommer dit redan klockan fyra på morgonen för att försäkra sig om att bli insläppta. I slutet av dagen kommer en del tvingas återvända hem för att återuppta köandet nästa dag.
– För en vecka sen började tandvärken. Jag kom hit tidigt i morse och satte mig för att köa, säger Wendy Lewa.
Hon kryper upp i stolen och hennes bara fötter rycker till då och då under undersökningen. Hon har en infektion.
– Det beror nog på det jag äter och att jag ibland inte borstar tänderna, säger hon.

Tuggar betelnötter varje dag

Runi Wami


Efter henne är det Runi Wamis tur. Hon har haft ont i en tand i flera veckor.
– Jag fick medicin som stoppade smärtan, men har väntat på behandling i tre veckor, vissa nätter kunde jag inte sova.
Hon berättar att hon tuggar betelnötter varje dag, men att hon inte tror att det påverkar hennes munhälsa negativt. Däremot att hon äter sötsaker.

”Beteltuggare som har långa tänder tappar dem så småningom, men jag har korta tänder, så jag kan tugga.”

Och chauffören Michael Tero tror inte heller att han tar skada av tuggandet, trots att han känner till att man kan få problem.
– Beteltuggare som har långa tänder tappar dem så småningom, men jag har korta tänder, så jag kan tugga. Det är inga problem för mig.
Okunskapen är stor i landet.

Antalet tandläkare ökar

– Det viktigaste är att ändra attityden och beteenden hos människor, så att de börjar ta hand om sig själva bättre, säger Matupi Apaio.
Men han är försiktigt positiv inför framtiden.
– Det är en lång väg till förbättring, men antalet tandläkare ökar. Vi ser positivt på utvecklingen, men vi har många steg framför oss, på en lång väg.

Upptäck mer