Hon forskar om bakterier och cancer

Margaret Sällberg Chen forskar vid Karolinska Institutets institution för odontologi. Hennes forskning handlar om systemisk hälsa och ohälsa – närmare bestämt om samband mellan munbakterier och cancer i mun, pankreas och lever.

Tidigare visste man att ­virus kan orsaka cancer, men på senare år har det visat sig att även bakterier kan påverka sjukdomsutvecklingen. För knappt tio år sedan upptäcktes att inflammation i pankreastumörer var förknippad med sämre sjukdomsprognos.
Margaret Sällberg Chen och hennes forskningsgrupp misstänkte att bakterier kunde ligga bakom inflammation och började studera det.
– Vi hade rätt, och för två år sedan var vi en av de första forskningsgrupperna att rapportera om att munbakterier finns i pankreas­mikrobiomet hos elakartade pankreastumörer. Det är ett mysterium hur munbakterierna tar sig till pankreas. De verkar också ha triggat en reaktion, för vi ser förhöjda anti­kropp­svar mot munbakterierna i både saliv och blod hos denna patientgrupp. Vi misstänker att patienterna har utsatts för infektion eftersom antikropparna är riktade mot virulensfaktorerna också, berättar hon.
Margaret Sällberg Chen leder en forskningsgrupp med tre disputerade forskare, fyra doktorander och flera tandläkar­studenter som gör examensarbeten. De samarbetar med olika medicinska mottagningar på Karolinska universitetssjuk­huset i Huddinge.
– Patienterna vill veta mer om sina sjukdomar. De bidrar med viktigt material som saliv och blod och inspirerar vår forskning. På sikt hoppas vi kunna bidra till bättre diagnostik och behandling av cancer. Det ska gå att förhindra eller bromsa progressionen och identifiera bättre behandlingar.

Vill rädda liv

I dag upptäcks cancer ofta alldeles för sent.
– Vi vill hitta markörer för att tidigt kunna identifiera vilka patienter som behöver följas upp oftare. Det kommer att rädda många liv om det funkar, men jag törs inte säga när, säger hon.
– Så jag får inte använda rubriken ”Cancergåtan snart löst”, skämtar jag.
Hon skrattar.
– Nää, men vi hoppas ju att vår forskning kan bidra till det så småningom. Och vi lär oss väldigt mycket längs vägen. Det är det som gör det så viktigt och spännande. Under tiden kan vi använda kunskapen till att förfina diagnostiken och till och med förbättra behandlings­resul­taten, säger hon.

Bakterier gömmer sig

Gruppen testar på vävnads­modeller, tredimensionella cellodlingar som liknar vävnader i pankreas eller lever, som gruppen också studerar.
De infekterar cellerna med munbakterier som har isolerats från patienter med cancer och följer förändringar hos både celler och bakterier.
– Prover från pankreas­tumörer innehåller bakterie­metaboliter, en restprodukt från bakteriernas metabolism. Vi ser nu att vissa munbakterier kan gömma sig inne i pankreasceller och störa metabolismen.

”När vi vet hur bakterierna beter sig och vilken skada de kan åstadkomma vill vi ta reda på hur vi kan få bort dem.”

Nu försöker de ta reda på vilka bakterier som gör vad. Alla bakterier är inte elaka, det gäller att skilja de harmlösa från bovarna.
– När vi vet hur de beter sig och vilken skada de kan åstadkomma vill vi ta reda på hur vi kan få bort dem. Nya typer av cancermediciner har även antimikrobiella egenskaper, men effekten varierar. Vi tror att en orsak kan vara att de inte når fram.
Förhoppningen är att hitta ett sätt att lyckas nå ända fram. Men först måste olika typer av cancermediciner och anti­biotika testas systematiskt i labbet. Det är inte säkert att ett läkemedel passar alla, det kan behövas flera. Processen kräver tålamod.

Vill anpassa behandlingen

Forskarna är intresserade av cancerspecifika mål­tavlor – i samlingen finns cancer­associera­de virus, bakterier, proteiner eller korta fragment av peptider. Då kan man rikta behandlingen så att den fungerar bättre för patienten.
Att människor reagerar så olika intresserar också Margaret Sällberg Chen.
– Vissa utvecklar aldrig cancer. Vad är hemligheten som gör att de kan ha vävnadsförändringar eller godartade tumörer utan att utveckla cancer?

Leder studenter

Som universitetslektor på KI forskar Margaret Sällberg Chen hela tiden, men även ett par andra stora uppgifter ingår i jobbet.
Hon är kursgivare för tand­läkarprogrammets examens­arbete, som är den största kursen på utbildningen.
– Studenterna fördjupar sig i ett ämne och lär sig hantera och presentera den stora mängden data som finns.
Margaret är också studierektor för forskarutbildningen på institutionen för odontologi, som har ett 50-tal doktorander.
– Min uppgift är att se till att alla har välplanerade studie­planer med sina handledare.

Söker professur

Nu har hon sökt en professur på KI.
– Det vore kul att få den. Det finns fler duktiga forskare som har sökt, så vi får väl se. Huvudsaken är att man trivs på jobbet.

”Jag lärde mig då att ta vara på kompetens och stötta folk när de har motgångar – och även fira när det går extra bra.”

Och det gör Margaret Sällberg Chen. Hon är jättenöjd med sina karriärval.
Intresset för forskning väcktes när hon kom i kontakt med infektionsforskning och blev erbjuden en doktorandplats.
– Det fanns en forskningsfråga om smittsamheten hos nya hepatitvirus som upptäcktes då. Jag ville jättegärna ta mig an frågan och lära mig använda de nya metoderna. Jag kom med i en jättebra forskningsgrupp. Alla hade klinisk bakgrund. Vi hade väldigt roligt ihop och blev jättegoda vänner.
– Jag lärde mig då att ta vara på kompetens och stötta folk när de har motgångar – och även fira när det går extra bra. Den lärdomen har jag tagit med mig.