Åsikterna i denna debattartikel är textförfattarens, inte Tandläkartidningens.
Det är många som vill bli tandläkare. Söktrycket och intresset för yrket är stort och har varit så under flera år. Och precis nu när vi är i full färd med att utbilda oss till tandläkare eller precis är klara så kommer nyheten om att regeringspartierna vill satsa dryga 3 miljarder på just tandvården. Det låter ju fantastiskt!
Men hur blir det egentligen?
Sveriges Tandläkarförbunds studerandeföreningen har precis genomfört en Novus-undersökning där vi frågat våra studenter och nyblivna tandläkare om drivkrafter och framtidensbild. Den visar att 64 procent sökte till tandläkaryrket för att de ville arbeta med något meningsfullt och att 35 procent vill arbeta med att utveckla metoder så att personer som står långt från tandvården får behandlingar. Drygt åtta av tio av studenterna tycker att är viktigast att nyexaminerade får en bra handledning/introduktionsprogram och hela sju av tio kan tänka sig att arbeta på mindre orter och glesbygd om de erbjuds en bra lön och handledning.
Tandläkarförbundets studenter är därför både bekymrade och faktiskt förvånade över betänkandet som presenterades förra veckan. Att förebyggande åtgärder och förutsättningar till grundliga undersökningar inte ingår i förslaget är helt tvärtemot det vi får med oss under utbildningen och det förhållningssätt som gjort att många valt just tandvården som framtida arbetsområde. Många andra vårdprofessioner saknar synsätt och förutsättningar att arbeta förebyggande och systematiskt och därför lockar tandläkaryrket unga som vill kunna arbeta utifrån den vetenskap som finns och med långsiktighet och hållbarhet för ögonen. Att dessa åtgärder inte kommer ett ingå i tiotandvården kommer att leda till att fler väntar till det blir hål i tänderna då det blir billigare att laga än fluorlacka.
Det är också oerhört bekymmersamt att man utgår från referenspriser som är lågt satta. Det riskerar möjligheter för jobb inom privat tandvård och att våga starta eget och höga ekonomiska kraven skapar en enorm stress. En stress som många redan som studenter känner en stor oro inför. Åtta av tio av våra studenter oroar sig för en stressig arbetssituation när de är färdiga tandläkare. Det är en mycket oroande signal.
Morgondagens tandläkare vill erbjuda patienterna en god vård av hög kvalitet, man har ett särskilt intresse för utveckla modeller för att nå patienter som står långt från tandvården och man kan gärna arbeta utanför storstadsregionerna med rätt förutsättningar. Det man är orolig för är bristen på handledning, en stressig arbetsmiljö, att patienterna av ekonomiska skäl ska prioritera bort förebyggande vård och att lönen kommer att bli låg.
En tandvårdsreform som får kosta dryga 3 miljarder kronor borde ha goda förutsättningar att tillsammans med morgondagens tandläkare investera i en tandvård som står sig väl och som kommer fler patienter än i dag till godo. Men i ställe verkar politikerna villiga att bortse från riskerna till fördel för att ge en bild av att gruppen 67+ kommer att få billig tandvård. I praktiken ser vi en stor risk att färre i praktiken kommer att erbjudas vård och var är då löftena värda?
Våra erfarna kollegor har arbetat i årtionden med att utveckla svensk tandvård och vi vill kunna förvalta det arbetet och ta stafettpinnen vidare. Lägg resurserna på förutsättningar för en kvalitativ handledning och kompetensöverföring och för förutsättningar till tandläkare att arbeta i hela landet. Morgondagens studenter vill fortsätta att bidra till en munhälsa i världsklass. Det förtjänar våra patienter!
Victor Sandelin Skjefstad
Ordförande, Studerandeföreningen
Sveriges Tandläkarförbund