Foto: Colourbox
Det kan vara svårt att förstå kulturella skillnader om man inte själv har upplevt dem. Inom tandvården är tydlig och empatisk kommunikation en av de viktigaste delarna i behandlingsprocessen. Men kommunikationen påverkas ofta av patientens kulturella bakgrund. Det som i en kultur uppfattas som artigt och respektfullt kan i en annan tolkas som distanserat eller avvisande. Utan förståelse för sådana skillnader kan även en skicklig tandläkare få svårt att skapa förtroende och erbjuda trygg och god vård.
I takt med att samhället blir allt mer mångkulturellt behöver tandvården präglas av kulturell medvetenhet. Förmågan att möta patienter med olika bakgrund och värderingar är avgörande. Olika kulturer påverkar inte bara synen på tandvård, utan också hur man uttrycker smärta, oro eller tacksamhet. Därför bör tandläkarstudenter tidigt utveckla kulturell kompetens. Genom att möta människor med olika bakgrund lär de sig att känna igen, respektera och anpassa sig till patientens behov, oavsett vem som sitter i stolen.
”Internationella utbyten bör vara en naturlig del av tandläkarutbildningen.”
Åsikterna i denna debattartikel är textförfattarens, inte Tandläkartidningens.
Vill du skriva en debattartikel i Tandläkartidningen?
Vi tar emot debattartiklar inom odontologi, politik och samhälle som är av intresse och relevans för tandläkare och tandvårdsbranschen.
Behandlingar inom tandvården är alltid individuella och anpassas efter varje patients önskemål och förutsättningar. Vissa menar att praktiska färdigheter väger tyngre än kulturell förståelse, men i verkligheten påverkar kulturen både patientens inställning till vård och hur behandlingen upplevs. Forskning visar dessutom att tandläkare med kulturell kompetens oftare lyckas skapa förtroende, vilket leder till bättre följsamhet och behandlingsresultat. Att förstå dessa skillnader är därför avgörande för att undvika missförstånd och för att patienter ska känna sig sedda och respekterade.
Jag fick själv uppleva detta under ett utbyte på Niigata University i Japan. Trots många likheter mellan svensk och japansk tandvård märkte jag tydliga skillnader. I Japan ses tystnad ofta som ett tecken på respekt, inte motvilja. Relationen mellan tandläkare och patient präglas av lugn och värdighet, något som för en utomstående kan uppfattas som distanserat, men som i själva verket speglar ett starkt förtroende. Den erfarenheten lärde mig hur kulturell kontext helt kan förändra hur patientbeteende tolkas. Utan den förståelsen riskerar vi att misstolka patientens behov och önskemål.
Internationella utbyten bör därför vara en naturlig del av tandläkarutbildningen. Det ger studenter värdefulla insikter, stärker empatisk förmåga och gör framtida tandläkare bättre rustade att möta patienter med respekt och förståelse. Att se patienter genom ett bredare kulturellt perspektiv är inte en lyx, utan en klinisk nödvändighet.
Lara Mahmood, tandläkarstudent, termin 9, Malmö universitet
