I en intervju i Tandläkartidningen på försommaren diskuterar Raimo Pälvärinne, tidigare ordförande i Sveriges folktandvårdsförening, SKL:s kompetens i tandvårdsfrågor. Han menar att det finns brister och tar som exempel att Sveriges Kommuner och Landsting kunde vara bättre på att påverka socialdepartementet i tandvårdsfrågorna.
Jag vill hävda att SKL arbetar med stort engagemang i frågor som rör tandvården, och vill ge några exempel. Först vill jag dock klargöra SKL:s roll, något som inte alla har klart för sig.
”Vi företräder inte verksamheters eller professioners perspektiv utan ledningarnas”
SKL är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Vårt uppdrag är att skapa goda förutsättningar för våra medlemmar att utföra sina uppdrag på bästa sätt och det är våra förtroendevalda som anger inriktningen för arbetet. Vi företräder inte verksamheters eller professioners perspektiv utan ledningarnas, vilket ibland missuppfattas.
SKL lägger stort fokus på intressebevakning. Det handlar om att påverka beslutsfattande och agerande hos exempelvis riksdag, regering, fackliga och andra organisationer, i en riktning som gynnar våra medlemmar. För detta krävs kunskap om lagar, förordningar och annan typ av reglering eller vägledning samt kunskap om offentlig förvaltning.
Många av våra handläggare inom olika verksamhetsområden är statsvetare, ekonomer och jurister just av denna anledning. Utgångspunkten är att företräda medlemmarna, landsting, regioner och kommuner i deras huvudmannaperspektiv.
Under 2014 prioriterar SKL frågan om tandvårdens förutsättningar och möjligheter inom arbetet med e-hälsa. Det handlar om att ta fram uppdaterad information om utveckling och behov. Ett underlag som SKL, landsting och regioner och andra aktörer kan använda för att driva frågan vidare.
”En annan fråga som SKL fokuserar på under året är tandvårdens arbete för barn som riskerar att fara illa.”
Utvecklingen av e-hälsa inom hälso- och sjukvården handlar bland annat om hur medicinsk information kan tillgängliggöras för patient och vårdgivare. För patienten handlar det om att få enklare tillgång till sin journal och aktuell information om sin egen vård och behandling.
I det arbetet är det viktigt att, så långt det är möjligt, även tänka in tandvården.
En annan fråga som SKL fokuserar på under året är tandvårdens arbete för barn som riskerar att fara illa. Vi har tillsammans med landstingen och regionerna tittat på vilka rutiner och system som finns för vissa utsatta grupper. Det handlar om asylsökande barn, ensamkommande barn och barn som är placerade på hem för vård och boende (HVB).
”Tandvården har ett ansvar för att alla barn får regelbunden tandvård.”
Tandvården har ett ansvar för att alla barn får regelbunden tandvård. Det förutsätter att man känner till vilka barn som finns i landstinget. Det är inte alltid dessa utsatta barn finns på den adress de är folkbokförda. Därför måste tandvården samverka med andra myndigheter och aktörer för att få information om vilka barn som ska kallas.
Syftet med arbetet är att rikta fokus på, och tydliggöra, tandvårdens arbete med dessa grupper och hur systemen kan förbättras.
Slutligen vill jag nämna att SKL:s handläggare sitter med som expert i den nytillsatta utredningen om tandvårdsstödet. En viktig utredning, där SKL kommer att göra en betydelsefull insats för ett bra resultat till gagn för såväl vårdgivare som patienter.
