Färre anbud innebär minskad konkurrens – som i sin tur kan leda till sämre affärer. Därför har 2010-talets utveckling inom offentlig upphandling bekymrat både myndigheterna och näringslivet. Tandläkartidningen bad Upphandlingsmyndigheten att ta fram uppgifter specifikt för dentalbranschen.
Fram till 2016 följer branschen den dominerande trenden: Antalet anbudsgivare per dentalupphandling av förbrukningsvaror och utrustning minskade från 4,8 år 2014 till 3,7 år 2016.
Antalet leverantörer fördubblades
Men under de två påföljande åren hände något, antalet hugade leverantörer per upphandling fördubblades fram till 2018. Antalet företag som deltar vid upphandlingar av ramavtal har också ökat om man jämför nivåerna i början av 10-talet (se tabellen).
Vad beror förändringen på?
Det finns inga entydiga svar, men leverantörer och inköpare pekar på några troliga förklaringar. En enkel orsak är att det helt enkelt finns fler leverantörer, i synnerhet när gäller utrustning.
– Digitaliseringen har gjort att helt nya aktörer kommit in, i synnerhet inom röntgenutrustning, säger Mats Holme, vd för Föreningen för svensk dentalhandel (FSD).
Han har märkt ett uppenbart intresse från regionerna att få med fler anbudsgivare:
– Vi har deltagit på flera konferenser där man slagit fast att upphandlingarna av förbrukningsprodukter måste delas upp i mindre delar så att inte bara storföretagen klarar av att konkurrera. Folktandvården har blivit bättre på att göra upphandlingarna mindre så att fler kan vara med, säger Mats Holme.
Färre överprövningar
Lars Bengtson på företaget Unident har också märkt förändringar:
– Min erfarenhet är att landstingen och regionerna tidigare inte var speciellt drivande i dentalupphandlingar, men att det har blivit bättre.
Mängden överprövningar har varit ett gissel i hela den offentliga upphandlingen i många år, även inom dentalupphandlingarna. Men överprövningarna är färre i dag, visar den nationella statistiken.
– Vi har märkt att det är lite lugnare, säger Gunilla Swanholm, Region Uppsalas tandvårdsdirektör och ordförande i Sveriges Folktandvårdsförening. Vi beställare har täppt till en del luckor vilket gjort det svårare att överklaga. Och en del leverantörer som tidigare skulle överpröva allt verkar ha tänkt om.
Siffrorna från Upphandlingsmyndigheten omfattar inte upphandling av tandteknik, men även på det området kommer signaler om bättre tider.
Olle Sahlin, ordförande för Sveriges Tandteknikerförbund, gjorde i fjol en snabbenkät med ett knappt 20-tal medlemmar:
– Fler är mer positiva än tidigare kring upphandlingen. Förut brukade jag få mängder av klagomål, men det är mindre missnöje nu.
Han konstaterar att förfrågningsunderlagen blivit något lättare att begripa. Och han hör att dialogen mellan upphandlare och leverantörer har förbättrats.
– Folktandvården i Skåne och Sörmland gick i bräschen för att inleda fler tidiga dialoger, jag får intrycket att det sprider sig.
I Skåne skickar man numera inte bara frågeformulär till potentiella leverantörer innan upphandlingen påbörjas, man ordnar också öppna hearingar med dem. Det har inte bara lett till många anbud, det har också bidragit till att folktandvården numera vet mer om vad marknaden har att erbjuda.
– Det leder till att vi kan skriva tydligare förfrågningsunderlag och därmed riskera färre överprövningar, säger kommunikatören Emelie Andersson Mills som tillägger att de sett ett stort engagemang från marknaden inför en upphandling av tandteknik som just ska börja.
Men allt är inte solsken. Dentalbranschen fortsätter att efterfråga ännu tydligare förfrågningsunderlag där ovidkommande krav har tagits bort. Och man irriterar sig på att priset fortfarande är en så avgörande faktor vid upphandlingar.
Här får branschen stöd i Upphandlingsmyndighetens senaste årsrapport – Statistik om offentlig upphandling 2019 – som konstaterar att Sverige sticker ut i internationella jämförelser när det gäller detta ensidiga fokus på pris.
”Om patienten efter två år får karies under den billiga plastkronan, ja då var den inte speciellt billig i ett längre perspektiv.”
Olle Sahlin efterlyser mer fokus på kvalitet och kostnadseffektivitet:
– Om patienten efter två år får karies under den billiga plastkronan, ja då var den inte speciellt billig i ett längre perspektiv.
Svårbedömda kvalitetskriterier
Gunilla Swanholm vid Sveriges Folktandvårdsförening medger att beställarna skulle kunna bli bättre på att utveckla variabler som mäter kvalitet. Men ansvaret ligger också på företagen, menar hon:
– Så fort vi lägger in dessa mer svårbedömda kvalitetskriterier ökar risken för överprövningar. Och priset är ingen dålig variabel, vi måste alltid hushålla med skattebetalarnas pengar.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.