Efter pandemin: stor skillnad mellan privat och offentlig tandvård

Men återhämtningen skiljer sig stort mellan den offentliga och privata vården. Medan vuxen­besöken i privattandvården år 2022 var tillbaka på samma nivå som 2019 och de rapporterade åtgärderna något fler än innan pandemin, var utvecklingen för folktandvården den motsatta. År 2022 var antalet besök närmare 20 procent färre än 2019, med 16 procent färre rapporterade åtgärder.

Tandläkartidningen har tidigare rapporterat om hur folktandvården på flera håll i Sverige brottas med bemanningsproblem och inte kan ta emot vuxenpatienter.

– Efter pandemin har vi ägnat oss väldigt mycket åt att ta igen och prioritera barntandvård, vuxna med speciella behov och akuttandvård, säger Gunilla Swanholm, ordförande i Sveriges Folktandvårds­förening.

Hon påpekar att patientgruppen icke akuta vuxna, som Försäkringskassans siffror avser, bara är en liten ”tårtbit” av folktandvårdens verksamhet.

– När det gäller de andra delarna tror jag att man på många ställen i landet har kommit i kapp, säger Gunilla Swanholm.

Patrik Andrén, ordförande i Tandläkare – Egen verksamhet (TEV) och med egen tandläkarmottagning i Västerås, känner igen sig i Försäkringskassans siffror.

– Vi har många äldre patienter som investerar mycket i sin hälsa efter pandemin, och därför kom siffrorna upp väldigt lätt, säger han.

Men Patrik Andrén märker också av ett inflöde av nya patienter som inte lyckats få tid i folktandvården.

– Nu ser vi många nya som söker till oss eftersom väntetiden till folktandvården i Västmanland är väldigt lång.

Har ni gjort något särskilt för att locka tillbaka patienterna efter pandemin?
– Inte generellt, snarare tvärtom. Konkurrensen är så låg i och med att folktandvården inte tar emot nya patienter att man inte behöver marknadsföra sig, säger Patrik Andrén.

Också den ekonomiska återhämtningen skiljer sig åt mellan folktandvården och de privata vårdgivarna. År 2022 var det utbetalda tandvårdsstödet till folktandvården 13 procent mindre än 2019 och intäkterna 11 procent lägre än före pandemin. Till privattandvården var däremot det utbetalda tandvårdsstödet 2 procent större än 2019 och mottagningarnas intäkter 9 procent högre än före pandemin.

Lars Olsson är näringspolitisk chef på Sveriges Privattandläkar­förening och konstaterar att den privata tandvården har arbetat igen tappet efter pandemin.

– Dels var tappet av vuxen­patienter mindre än i folktandvården redan under pandemin, dels har man jobbat hårt för att kunna ge vård till sina patienter.

Vad är risken om inte folktandvården kommer i kapp besöks- och intäktsmässigt?
– Alla tandvårdens resurser behövs för att tandvården ska fungera, så om en vårdgivare har tillgänglighetsproblem påverkar det tillgången till tandvård och i förlängningen tandhälsan för befolkningen. Många privata vårdgivare tar emot patienter som inte folktandvården kan ta emot, men det är ganska fullt hos de privata i dag, säger Lars Olsson.

Även Gunilla Swanholm pekar på att tandhälsan i Sverige riskerar att försämras om inte folktandvården kan ta emot vuxenpatienter.

– Men det är inte bara folktandvårdens ansvar. Om vi tittar på tandläkartätheten generellt i Sverige är den god, men fördelningen över landet är skev.

Besöksstatistiken för årets sju första månader tyder dock inte på något trendbrott. Mellan janu­ari och juli var antalet vuxenpatienter i privattandvården 2 procent fler än motsvarande period 2019, enligt statistik från Försäkringskassan. För folktandvården var dock besöken 20 procent färre än innan pandemin.

– Vi kan inte lösa detta själva inom folktandvården, hela tandvårdssverige måste ta ett ansvar. Det handlar om tillgång till tandvård för hela befolkningen och vi måste hitta sätt att fördela de tandvårdsresurser vi har på ett bättre sätt, säger Gunilla Swanholm.