Anton Eklund har länge varit nyfiken på forskning. I början på tandläkarutbildningen i Umeå hörde han talas om universitetets forskaraspirantverksamhet och lade det på minnet.

Anton Eklund
Ålder: 33 år.
Familj: Fru och två barn.
Bor: I Umeå.
Utbildning: Siktar på tandläkarexamen i januari 2021, är sedan tidigare legitimerad sjukgymnast.
Jobb: Halvtidstjänst som doktorand vid avdelningen för klinisk oral fysiologi.
Fritid: Umgås med familjen, gillar konditionsträning (till exempel löpning, cykling, simning och skidåkning).
– Verksamheten presenterades i samband med en föreläsning under första året. Det såddes ett frö. Det kändes viktigt att testa för att se vad det handlar om, berättar han.
Anton är sedan tidigare sjukgymnast och var därför extra intresserad av forskningen vid enheten för klinisk oral fysiologi. Vårterminen 2017, då han gick femte terminen på tandläkarutbildningen, tog han kontakt med enheten och berättade att han ville bli forskaraspirant.
– Jag tänkte att jag kunde kombinera mina kompetenser i min forskning.
Anton fick svar från Anders Wänman, professor vid enheten, att de kunde ta emot honom som aspirant. Det var avgörande för att han skulle kunna få stipendium.
Den formella ansökan omfattade Antons personliga brev och cv, ett rekommendationsbrev från forskargruppen och en beskrivning av forskningsuppgiften som han skulle jobba med.
Prova på forskning
Aspirantverksamheten är till för att ge studenter en chans att prova på forskning. Medicinska fakultetens förhoppning är att den på sikt leder till att fler vill bli doktorander och forskare, och så har det fungerat för Anton Eklund.
Anton jobbade med sitt aspirantprojekt sommaren mellan termin 5 och termin 6 och fortsatte sommaren därpå. Han undersökte naturlig käkfunktion med hjälp av ett optoelektroniskt rörelsesystem som gör det möjligt att analysera huvud- och underkäksrörelser.
Som aspirant fick han ett skattefritt stipendium på drygt 12 000 kronor i månaden under två månader per sommar.
”Det var ett bra sätt att träna vetenskaplig presentation och var väldigt utvecklande.”
I viss mån deltog han i verksamheten under terminerna också. Det var framför allt när det var datainsamling.
– Jag har velat ta del av mötena för att hålla mig uppdaterad, förklarar han.
Han presenterade projektet under höstterminerna för de andra forskaraspiranterna. Första året blev det en powerpointpresentation och andra året en poster.
– Det var ett bra sätt att träna vetenskaplig presentation och var väldigt utvecklande och givande.
Komplement till grundutbildning
Anton Eklund rekommenderar andra studenter som är intresserade av forskning att prova på det. Att börja som aspirant gör det lättare att ta ställning till om forskning är något man vill satsa på, tycker han.
– Det är ett bra komplement till grundutbildningen. Som aspirant får du en så mycket bättre bild av vad man gör i ett projekt. Du får veta vad det handlar om på ett annat sätt än när du läser om forskning eller lyssnar på en föreläsning. För en del kan det vara lite skrämmande om man inte vet vad det handlar om eller hur det går till, men man lär sig längs vägen.
Doktorand på halvtid
Han visste inte från början att han ville bli doktorand, utan ville bara prova på och få veta lite mer, men det visade sig vara en merit när han sökte forskarutbildningen.
– Allting föll på plats efter hand. Jag har haft fantastiskt bra handledare som har inkluderat mig i gruppen och jag kände att det var roligt och spännande och att jag hade hittat ett område som jag ville fördjupa mig i.
Anton Eklund jobbade med forskning som projektassistent på halvtid under termin 8 och 9, och i april antogs han till forskarutbildningen och fick en doktorandtjänst. Nu är han doktorand på halvtid i samma forskningsgrupp som han jobbade i som aspirant.
Individuell studieplan
Det innebär att han har två terminer kvar på sin tandläkarutbildning, medan kurskamraterna börjar sin sista termin i höst.
– Vi gjorde en individuell studieplan. Jag läser termin 8 och 9 på halvfart och kommer att läsa termin 10 på heltid nästa höst.
När han har fått tandläkarlegitimationen, planerar Anton att arbeta kliniskt parallellt med forskningen.
– Det är en jättebra lösning. Jag ser fram emot båda delarna. Mixen berikar. Jag hoppas kunna fortsätta forska efter forskarutbildningen också, det är planen. En kombinationstjänst skulle vara en superbra lösning.
Smärta och dysfunktion i nacken
Men först väntar tandläkarexamen, som är planerad till januari 2021, och disputationen, som blir 2023 om allt går som det är tänkt.
Han studerar hur smärta och dysfunktion i nacken påverkar käkfunktion. Doktorandprojektet ingår i ett större projekt vid avdelningen för klinisk oral fysiologi, som studerar integrerad käk-nackfunktion.
Mer vill han inte berätta nu, men tillägger lite hemlighetsfullt:
– Jag tror att vi kan hitta mycket spännande resultat.
Janet Suslick
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.