En patient som var missnöjd med sin tandreglering anmälde den behandlande kliniken till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Kliniken lämnade dock med hänvisning till sekretess inte ut patientjournalen. Detta innebar att ARN helt gick på patientens berättelse, och rekommenderade att kostnaden för behandlingen ska betalas tillbaka. Kliniken har sedan anmält ARN till Justitieombudsmannen, JO, och bland annat ifrågasatt om de är rätt instans att utreda klagomål på tandvård.
JO påpekar nu i sitt beslut att ARN inte har behörighet att bedöma tvister som gäller hälso- och sjukvård, vilket även innefattar tandvård. Om man däremot kan anse att det handlar om ett ingrepp som inte är odontologiskt motiverat, faller det inom ARN:s uppdrag.
Frågan är alltså vad det är för typ av behandling patienten fått. Tandreglering kan, enligt JO, vara antingen tandvård eller ett estetiskt ingrepp. De anser att ARN innan de prövar ett ärende noga måste reda ut vad det handlar om. Detta, poängterar JO, kan vara svårt för ARN att bedöma.
Ingen odontologisk kompetens
Ulf Roos, service- och informationschef vid ARN, uppger att de inte prövar frågor som kräver odontologisk sakkunskap, och att de inte heller har någon specifik kompetens inom området.
Ytterligare en svårighet i utredningarna är att varken ARN eller JO har haft tillgång till någon patientjournal.
ARN hämtade via mejl in ett samtycke från patienten till att lämna ut journaluppgifter. De får dock kritik av JO för att samtycket var alltför generellt utformat, och att de borde ha informerat om att de uppgifter som lämnas blir offentliga handlingar. JO betonar att det är vårdgivaren som måste försäkra sig om att det finns ett giltigt samtycke att lämna ut uppgifter ur en patientjournal.
Lagar kring patientsekretess
JO konstaterar dock att det i det aktuella fallet ”inte finns anledning till kritik mot ARN för att nämnden tagit upp och prövat patientens anmälan”. Detta eftersom JO inte har tillräckligt med information för att kunna avgöra om det handlar om en tandvårdsåtgärd.
Myndigheterna har alltså egentligen inte tillräcklig information för att döma i fallen, och vårdgivaren vill inte riskera att bryta mot lagarna kring patientsekretess.
I ett kommande nummer kommer Tandläkartidningen att följa upp frågor om vad krävs för att det ska vara rimligt att lämna ut uppgifter ur patientjournalen till en offentlig myndighet, och vem som har mandat att avgöra var gränsen går mellan tandvård och estetiska ingrepp.
