Evidensbrist för skyddsutrustning i tandvården

Tandvårdspersonal kan vara mer utsatt för smittsamma infektionssjukdomar, som covid-19, än befolkningen i övrigt. Bästa sättet att minska den risken är att minimera kontamineringen genom att använda personlig skyddsutrustning (Personal Protective Equipment, PPE).
Men vad ska man använda och hur hanterar man utrustningen bäst? I en nyligen publicerad systematisk översikt från Cochrane har man tittat på vilken typ av fullkropps-PPE, och vilken metod för på- och avtagning av PPE, som ger minst risk för kontaminering och smitta för hälso- och sjukvårdspersonal. På förfrågan av Socialstyrelsen har HTA-O i Malmö kommenterat rapporten ur ett tandvårdsperspektiv.
En slutsats som Cochrane drar är att den vetenskapliga tillförlitligheten till de forskningsresultat som ingår i översikten är mycket låg på grund av studiedesignsfaktorer och risk för bias.
Vissa slutsatser kan ändå vaskas fram: Heltäckande overall skyddar bäst, därefter rock och sedan förkläde. Dock är det svårt att ta av och på ett helkroppsskydd, vilket kan öka kontaminationen. Ett förkläde är då ett bra alternativ.
Ett liknande resonemang förs vad gäller andningsmask, som är svår att andas med. Med en skyddsmask andas man lättare, och den kontamineras inte mer än en andningsmask.
Ett bra sätt att ta av och på skyddsutrustning är att följa en gemensamt framtagen rutin. Att träna praktiskt är det mest effektiva sättet att undvika misstag.
HTA-O påpekar att översikten är välgjord men inte omfattar skydd för luftburen överföring vid aerosolgenererande procedurer, vilket är en viktig fråga för tandvården. HTA-O konstaterar att mer forskning behövs.