I förra numret av Tandläkartidningen berättade vi om det planerade snabbspåret för nyanlända tandläkare med utbildning från länder utanför EU/ESS. Förhoppningen var att ett snabbspår till svensk legitimation skulle komma igång redan detta år.
Men nu står det klart att viktiga bitar i rälsbygget saknas.
När Tandläkartidningen kontaktar de odontologiska lärosätena, visar det sig att varken Karolinska institutet i Huddinge, Sahlgrenska akademin i Göteborg eller institutionen för odontologi i Umeå har de ekonomiska och personella resurser för att ordna de 10–20 veckor långa preparandkurser som efterfrågas av Arbetsförmedlingen och regeringen.
Enligt Pernilla Hultberg, utbildningshandläggare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, var det naivt att tro att akademin skulle kunna skaka fram resurser för detta:
– Samtal om preparandkurser har skett utan att vi har fått delta. Det är klantigt. Hade vi fått vara med i ett tidigare skede hade vi kunnat ge vår syn på tänkbara lösningar, säger hon.
Odontologiska institutionen vid Karolinska institutet säger sig inte heller ha resurser att ordna preparandkurser. ”Vi saknar kliniska resurser för patientklinisk undervisning även om ekonomisk kompensation för uppdraget utgår”, skriver de i ett svar till Arbetsförmedlingen, och påpekar att de inte heller kan utöka antalet platser på den ettåriga kompletteringsutbildning som finns i dag, eftersom lokalutrymmet inte räcker för detta.
”Har inte plats”
Institutionen för odontologi i Umeå klarar inte heller av att anordna kurserna.
– Vi har varken fysisk plats eller lärarresurser för detta i dag, säger prefekt Margareta Molin Thorén.
Odontologiska fakulteten i Malmö ser lite positivare på möjligheten att anordna kurser.
– Det förutsätter dock att vi får nödvändiga resurser, säger Christel Larsson, ordförande i utbildningsnämnden.
Tanken var att preparandkurserna skulle finansieras av Arbetsförmedlingen, som en form av uppdragsutbildning. Men i dagsläget ser det alltså ganska mörkt ut för kurserna.
– Vi har inte fått någon positiv respons än, men än så länge är det bara Karolinska institutet och Göteborgs universitet som formellt har fått frågan. Vi kommer nu att fortsätta att undersöka vad övriga lärosäten har för möjligheter, säger Joel Hellstrand, kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen.
Utökad utbildning
Utbildningsdepartementet gick också nyligen ut med en fråga till lärosätena om att utöka antalet platser på den ettåriga kompletteringsutbildning som i dag ges vid Karolinska institutet och i Göteborg, och som leder direkt till legitimation. I dag är antalet platser på den kursen begränsat till sammanlagt 30 varje år.
Det alternativ som finns i dag är annars att tandläkaren efter avklarat svenskprov genomgår fyra teoretiska odontologiska och medicinska prov. Men då blir vägen oftast lång fram till svensk legitimation, eftersom alla prov inte kan tas vid samma tillfälle och provtillfällena ligger med ett halvårs mellanrum. Underkänns personen på någon del drar processen ut på tiden ännu längre.
Som om det inte räckte med detta återstår ännu ett viktigt problem att lösa: Har tandläkarna väl klarat alla prov måste de genomgå en praktiktjänstgöring under ett halvår. För detta finns i dagsläget inga extra pengar anslagna till vårdgivarna. Enligt Pernilla Ek, enhetschef för avdelningen Behörighet 2 på Socialstyrelsen som hanterar utfärdandet av legitimationerna, får Socialstyrelsen ofta signaler om att det är mycket svårt att hitta praktikplatser.
– Vi har ingen statistik, men vi kan konstatera att det är något vi hör väldigt, väldigt ofta. Det gäller inte bara tandläkare utan alla legitimationsyrken. Det sägs att det är brist på arbetskraft, men samtidigt är det nästan stopp i systemet, säger hon.
Försöker tydliggöra
Varför det är så vet hon inte. Men hon och Socialstyrelsen ska nu försöka göra vad de kan för att tydliggöra vad som krävs och inte av arbetsgivarna.
– Om vi hittar ett system där det är ännu tydligare vad praktiken ska innehålla och att det är vi på Socialstyrelsen som är ansvariga för kunskapsproven, så kanske det kan göra det lite lättare för arbetsgivare att ta emot. Det ligger ju inte på arbetsgivarna att testa eller bedöma de här personerna, de ska bara rapportera in underlag till oss, säger hon.
I dag är praktikperioden för tandläkare sex månader lång. Under våren ska Socialstyrelsen tillsammans med relevanta aktörer utvärdera både längden och innehållet i praktiken för att se om det går att effektivisera några delar.
– Vi som myndighet har ett ansvar att hitta ett system som det är möjligt att ta sig igenom. Det ska vara ett transparent system där det är tydligt vad som ska testas av och vad man bedöms för, samtidigt som vi aldrig får släppa på kontrollpunkterna. Det är en patientsäkerhetsfråga, säger hon.
När Tandläkartidningen hör sig för tycks det ändå finnas ett intresse från vårdgivarna att ta emot praktikanter. Många gör det redan, både folktandvården och privata aktörer.
– Alla folktandvårder är villiga att hjälpa till, men det krävs också att man har handledare, och förutsättningar för detta varierar i landet, säger Bent Petersen, ordförande i Sveriges Folktandvårdsförening.
