”Öppna jämförelser folkhälsa 2019” ges ut av Folkhälsomyndigheten och är en indikatorbaserad rapport som visar jämförelser av folkhälsan mellan regioner och mellan kommuner.
Rapporten innehåller 39 indikatorer som speglar hälsoutfall och bakomliggande faktorer som påverkar hälsan, till exempel utbildning, sysselsättning och trygghet samt levnadsvanor.
Olika utbildningsbakgrund
Rapporten visar att folkhälsan i Sverige är fortsatt god, men skillnaderna i befolkningen är stora beroende på var man bor, kön, ålder samt socioekonomi. Skillnaderna inom en region är större än skillnaderna mellan regionerna, och skillnaderna mellan grupperna med olika utbildningsbakgrund är ofta större än skillnaderna mellan kvinnor och män. Skillnaderna tycks inte minska och har i vissa fall till och med ökat jämfört med rapporterna från 2009 och 2014.
Hälsan utvecklas inte lika gynnsamt för dem med förgymnasial utbildning som för dem med eftergymnasial utbildning sett till medellivslängd, självskattad hälsa, fetma, hjärtinfarkt och lungcancer. Fetman fortsätter att öka i de flesta kommuner och är vanligare bland äldre och dem med kort utbildning.
Minskad daglig rökning
Tandhälsan har förbättrats, men stora skillnader finns mellan kommunerna, och de samvarierar med de socioekonomiska förhållandena (mätt i CNI, care need index).
Livsvillkor och levnadsförhållanden skiljer sig åt avsevärt mellan kommunerna, sett till behörighet till gymnasiet och långtidsarbetslöshet, liksom upplevelsen av trygghet och tillit som också visar stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Även siffror för faktorer som valdeltagande och självmord varierar stort mellan olika kommuner.
Levnadsvanorna utvecklas positivt inom några områden, såsom minskad daglig rökning bland unga och bland gravida samt minskad riskkonsumtion av alkohol bland unga. Precis som för övriga resultat finns skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika samhällsgrupper.
