– Det som flest kommer att vara berörda av är att implantat blir åtgärdsberättigande för entandslucka där granntänderna är felfria eller om det är glest mellan tänderna. Vi vet att det är efterfrågat, eftersom det har varit en remissynpunkt i flera år, säger Barbro Hjärpe, senior odontologisk utredare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Hon berättar att de har lagt mycket tid på att definiera när åtgärden ska gälla. Hur skadade får granntänderna vara? De landade i en omvänd regel D3, alltså att om den ena tanden eller båda tänderna uppfyller D3 så gäller inte åtgärden.
– Vi vill att det ska vara så tydligt som möjligt så att alla förstår samma sak. Då är det bra med en väletablerad regel som alla kan.
Inom reparativ och rehabiliterande vård föreslår man också en ny separat åtgärd för läkdistans när en befintlig implantatkonstruktion inte går att sätta tillbaka. Detta fick patienten tidigare stå för själv.
Kirurgiska behandlingar
Hela området parodontala sjukdomar sågs över senast för tio år sedan, så det stod på tur för att se till att regelverket följer med den odontologiska utvecklingen. TLV såg också att det var angeläget att se över kirurgiska behandlingar. De föreslagna förändringarna inom detta berör framför allt specialister inom parodontologi.
– Vi har inte fått in så mycket synpunkter på vanliga åtgärder inom området. Vi såg dock att de åtgärder som nu finns inom kirurgiska behandlingar inte är ändamålsenliga, och att det inte är tydliga gränser mellan dem.
Därför föreslår man nu att de fem åtgärderna 441 till 445 tas bort och ersätts med två nya åtgärder för kirurgisk behandling av parodontit och två nya åtgärder för kirurgisk behandling av periimplantit. De utgår från operation per kvadrant eller inom tandposition 3 – 3.
Friläggning med lambå
Man föreslår också en helt ny åtgärd för kirurgisk friläggning med lambå inför behandling med tandstödd protetik.
– Det blir allt vanligare med slitagebett, och när man ska återställa måste det finnas tillräckligt mycket tandvävnad kvar för att kunna sätta på en krona. Då kan det vara bättre att frilägga kirurgiskt än att rotfylla. Det här berör ganska få patienter, men de är väldigt illa däran.
”Fungerar det bra för tandvården blir det bra för patienten.”
Övriga förslag till förändringar handlar framför allt om att språket ska bli tydligare och mer enhetligt. Man har samarbetat med Försäkringskassan för att tillämpningen av reglerna ska vara så tydlig och enkel som möjligt och minska risken för att det blir fel.
– Vi vill att det ska vara svart eller vitt; antingen ingår en åtgärd eller också ingår den inte. Då behöver föreskrifterna vara så tydliga som möjligt, och gå att programmera in i IT-stödet. Fungerar det bra för tandvården blir det bra för patienten.
Barbro Hjärpe betonar att även om många sakkunniga har varit med och tagit fram förslaget och det skickas till ungefär 45 remissinstanser, är synpunkter från alla tandläkare välkomna. Synpunkterna ska vara inne senast 12 april för beslut 24 maj.
De nya föreskrifterna publiceras under juni och börjar gälla 15 januari nästa år.
