Frågor på det?

”Dom säger att palpera extraoralt vid undersökning är onödigt om patienten inte anger några bettfysiologiska besvär.”
”Dom säger att det inte längre finns bevis för att göra stegvis exkavering. Ska man hellre bara göra vanlig fyllning och lämna kariös vävnad i botten?”
I december provade man ett nytt seminarieformat vid tandläkarutbildningen i Umeå. Syftet var att ringa in vilka frågor utbildningen inte hade gett svar på, och att hämta in mer information om hur man arbetar i allmäntandvården.
Sommarlovet före sista terminen arbetar studenterna på tillfällig legitimation i allmäntandvården i Region Västerbotten. Där möts de av en verklighet som ibland inte stämmer med vad de har lärt sig på utbildningen.

– Studenterna föreslog att vi skulle ha ett seminarium där de fick ställa frågor som kommit upp när de varit ute och sommarjobbat, berättar Malin Brundin, ordförande i programrådet för tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerprogrammet i Umeå.
Alla studenter på termin tio fick skicka in frågor. Vid seminariet svarade en panel sammansatt av lektorer och professorer från utbildningens alla kliniska ämnen. Varje ämne fick också tio minuter för en presentation av den viktigaste kunskapen att ta med sig.
– Det blev uppskattat av både personal och studenter. Hela årskursen närvarade, plus flera kliniska handledare från folktandvården. Fördelen med att alla ämnen var representerade var att vi kunde belysa frågorna ur olika perspektiv och lära oss av varandra. Vi fick också veta vad vi behöver trycka extra på under utbildningen.

Nationella mål för tandläkarexamen

Men vad är det då som avgör vad som lärs ut på landets tandläkarutbildningar?
”Studenten ska visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.”
Det är det första av 15 nationella mål för tandläkarexamen, som beskriver vad man ska kunna när man får sin legitimation. Varje lärosäte har sedan frihet att lägga till lokala mål och utforma kurser för att studenterna ska nå målen.
– Vi har lagt till mål om ledarskap, gruppdynamik, ergonomi, och fördjupad kunskap i den professionella rollen, säger Malin Brundin.

Frihet att bestämma

De nationella målen ingår i lärosätets utbildningsplan, som översiktligt beskriver utbildningen och hur den ska genomföras. Kursplaner beskriver sedan detta på en mer detaljerad nivå och även hur man når de nationella mål som är relevanta för kursen.
Lärosätet har alltså frihet att bestämma hur man ska nå de nationella ­målen, till exempel i vilken grad man ska använda digitala tekniker och vilka endodontiska behandlingsmetoder man ska lära ut. Därför kan detta skilja mellan landets tandläkarutbildningar.

Lägga till moment

Den som är kursansvarig väljer vad som ska ingå för att uppnå målen för varje kurs, och att lägga till moment om det finns utrymme kvar. Kursplanerna granskas på flera nivåer i organisationen innan de godkänns. Förändringar görs till exempel när det kommer nya mål, ­eller om man vill ändra examinationsform.
– Vart tredje år går vi igenom alla kursplaner för att se att vi når de nationella målen. Om vi ser att vi inte når ett mål på ett bra sätt, eller vill ha mer av något behöver vi skriva om kursplanerna.

Etablerade metoder

Ämnesföreträdarna bevakar också sina områden och det blir en bedömningsfråga för dem och kursansvariga när det är dags att ta in något nytt.
– För nya rön som kommer måste det finnas riktlinjer innan det går ut i grundutbildningen. Det ska vara etablerade metoder, eller med ordentligt vetenskapligt stöd. Vi kan inte ta med det som är på forskningsnivå, däremot informerar vi om vad som är under utveckling.

Ny tandhygienistutbilning

Malin Brundin berättar att de nu arbetar med att ta fram en helt ny tandhygienistutbildning. Då diskuterar man vad som ska tas in i utbildningsplanen, och hur mycket. Men för en befintlig utbildning görs oftast inga stora förändringar av utbildningsplanen.
– I Umeå är det dags att se över utbildningsplanen för tandläkarutbildningen. Den måste vara uppdaterad för att möta upp mot hur tandvårdens behov ser ut. Den tandvård vi bedriver i dag ser inte ut som för 15 år sedan.