Full fart för miljön

På Ingela Bergqvists skrivbord ligger en stapel med sönderklippta utskrifter. Men det är ingen dokumentförstörare som har gått fram här.

– Jag använder dem att anteckna på.
Baksidan på en gammal utskrift blir alltså en ny produkt. Det kan verka enkelt, men ger en föraning om hur folktandvårdskliniken i Norrtälje arbetar miljösmart. Det verkar ligga i luften här.
Ingela Bergqvist är klinikchef och berättar om personalens engagemang och den stolthet som finns över miljöarbetet. Till exempel har det gett eko i den lokala pressen.
– Vi behöver göra allt vi kan för att minska användningen av fossilbaserat material. Min roll är att uppmuntra idéer och hålla mig à jour med allt som händer.

Engångsförkläden av förnybar plast

Kanske började miljöengagemanget redan på 80-talet när man på eget bevåg började sortera avfall. Och det har fortsatt med att till exempel byta ut plastmuggarna till pappmuggar. Men sedan i höstas finns ett starkare driv i miljöarbetet.

Tandsköterskan Ann-Katrin Mützell kommer in med en förpackning engångsförkläden. Hon tar fram och skakar ut ett transparent förkläde. Den tunna plasten prasslar och känns som vilket engångsförkläde som helst. Det är också tillverkat av den vanligt förekommande plasten polyeten. Det speciella med förklädet är att råvaran är förnybar, vilket ger lägre klimatutsläpp.
Ann-Katrin Mützell är inköpsansvarig och arbetar med att hitta alternativa och mer miljövänliga produkter där det går. Det första försöket med att byta ut engångsförkläden gick inte så bra. Förklädena var gjorda av sockerrörsplast, men kom på en rulle som inte passade i klinikens hållare för förkläden.

Mindre klimatpåverkan

– Vi testar nya produkter i det löpande arbetet, och tog hem ett mindre parti för att se om de gick att jobba med. Det måste även fungera praktiskt. Vi har även bytt ut våra sugar till en sort i biobaserad plast, säger hon.
Priset för de biobaserade produkterna är högre: 89 öre per förkläde jämfört med 46 öre tidigare, och sugarna kostar mer än dubbelt så mycket som tidigare. Men det sockerrörsbaserade förklädet har tre gånger mindre klimatpåverkan.
Ann-Katrin Mützell hoppas att fler ska börja köpa in produkterna och att det kan ge ett lägre pris. Så fungerade det till exempel när hela Region Stockholm gick över till nitrilhandskar i stället för att använda vinylhandskar. I början var nitril dyrt men sedan sjönk priset.

”Vi tar fram små mängder, och endast det material som behövs.”

Kliniken arbetar också med att inte ha för stora lager, så att inget ska behöva kastas, och att minska förbrukningen av engångsmaterial per patient.
– Vi tar fram små mängder, och endast det material som behövs. Tidigare dukade vi upp med allt.
– Vi följer upp hur mycket engångsmaterial vi använder, det gäller även hur ofta man byter handskar och förkläde, säger Ingela Bergqvist.
Hon påpekar att det aldrig får bli en kompromiss med hygienreglerna. Ibland säger reglerna att man ska använda plastförkläde även i situationer där det kan kännas onödigt, men patienten måste alltid känna sig trygg.

Ersätter tidlappar med sms

De kommer också att börja byta ut de plasttandborstar de delar ut till patienterna mot bambuborstar, och försöker att minska antalet pappersutskrifter genom att till exempel ersätta alla tidlappar med sms och att man måste logga in på skrivaren för att skriva ut. Även ­flödet av kläder är optimerat så att förrådet ska vara precis lagom stort och allt används.
– Någon behöver ha koll på beställningar, så att materialet inte tar slut. Att jag som inköpsansvarig har tid för detta är en förutsättning för att det ska fungera. Jag går igenom förråden varje vecka, och har hjälp av andra kolleger, säger Ann-Katrin Mützell.
Hon är med i folktandvårdens inköpsnätverk och ser att det nu kommer många nya material. Folktandvården håller på att fasa ut farliga material och ämnen, och så snart det kommer ett alternativ byter man. Det handlar om både miljö och hälsa.

Tandsköterskan Eva Ruthman är klinikens miljöambassadör och ingår i ett miljönätverk inom Folktandvården Stockholm. Hon har en spetsutbildning inom miljö och hållbarhet, och kan ta stöd av miljöstrategen på huvudkontoret, som bland annat letar alternativa, mer miljövänliga material.
– Vi på kliniken kan komma med egna idéer om vad vi vill göra. Här är många till exempel vana vid att sortera förpackningar hemma och har ett engagemang för miljö­frågor, säger hon.
– Vi som jobbar här tycker inte att det känns bra att slänga plast. Miljöfrågorna ­ligger också i tiden, säger Ingela Bergqvist.

”När man börjar sortera märker man hur mycket det är.”

Inköp i den ena änden och återvinning i den andra. I miljörummet visar Eva Ruthman alla tydligt uppmärkta kärl för att sortera olika typer av avfall.
– Det ska vara lätt att göra rätt. Vi är ju en stor klinik där det finns ganska gott om utrymme för att hantera avfall, men jag har även jobbat på en liten privat klinik där vi gjorde om det gamla mörkrummet till miljörum. När man börjar sortera märker man hur mycket det är, säger Eva Ruthman.
Kliniken lämnar även it‑utrustning för återanvändning när den inte längre kan användas. Genom att återanvända en dator gör man en miljöbesparing på över 100 kg koldioxid och minskar användningen av farliga kemikalier.

Hitta smarta lösningar

Eva Ruthman tipsar också om att använda en innerpåse i burkar där man samlar upp sugslangar som kan innehålla amalgam, så att själva burken kan användas igen.
– Vi behöver hitta smarta lösningar. Och jag tycker att vi är duktiga på att gå in till varandra i olika team och fråga ”hur gör ni med detta”, säger Eva Ruthman.
Förutom att personalen har engagemang, kunskap och tid för miljöarbetet, behöver kommunikationen med klinikledningen fungera väl.
– Vi tog till exempel snabbt beslut om att byta förkläden. Det fungerar bra eftersom vi alla är på plats, säger Ingela Bergqvist.

Intraoral skanning

Närmast i tur för klinikens miljöarbete är att jobba med intraoral skanning. Strax före jul hade de utbildning i tekniken och det har tagits emot väl av personalen. Tre test-team är nu igång med tekniken.
– Alla tycker att det är jättekul. Det är bättre för patienten, och vi be­höver inte använda avtrycksmaterial och skicka avtryck med post, säger Ingela ­Bergqvist.
Hon medger att det inte alltid är lätt att göra förändringar i verksamheten, framför allt i en miljö med tidspress.
– Vi måste tänka långsiktigt. Den tid vi sätter av i dag får vi tillbaka i framtiden. Och ibland måste man helt enkelt bestämma att ”så här gör vi”. Vi försöker fokusera på ”vad bra det blir”, snarare än att komma med pekpinnar.

”Det hål som inte behöver lagas är ju det mest miljövänliga.”

– Men vår viktigaste insats för en hållbar framtid är tandhälsa. Det hål som inte behöver lagas är ju det mest miljövänliga. Så vi behöver nå ut med information om karies och munhygien och få barn och unga att hålla sig friska.
Kliniken är miljö- och kvalitetscertifierad ­enligt ISO 14001 och 9001. Här ingår även kvalitet och patient­säkerhet, och man arbetar med avvikelsehantering för att lära av varandra.
– Certifieringen gör att vi vet att vi håller en hög kvalitet och att det vi gör är rätt. För mig handlar det också om att kunna se Greta Thunberg i ögonen och säga att jag gör vad jag kan.