Han är på plats när det smäller

Tänk dig ett slag med en hockeyklubba i under­käken. Smock! En dubbel käkfraktur och intryckta tänder. Vid rinken finns ingen på plats som kan hjälpa dig med tandskadan.

– Vi hade en kille som gjort sig illa på helgen och det var försent att göra något när han kom till oss på måndagen. Vi kunde ta hand om följderna, men om han kommit direkt hade vi kunnat ta hand om honom utan rotfyllning och smärtsam tandreglering, säger Christian Haupt, tandläkare som arbetat ihop med hockeyklubbar i 30 år.
Han berättar om idrottare som blir hemskickade med sina tänder i en burk, och han tycker att det skulle behövas en jour för tandskador som uppstår inom idrotten.
Själv har han arbetat ideellt som idrottstandläkare under en stor del av sitt yrkesliv, framför allt med hockeylag i Hammarby, Huddinge, AIK och Södertälje. Då har han funnits med i båset, och tagit hand om skador på plats.
Och det började med den där killen som fått en klubba mot underkäken. Han som precis hade blivit tillräckligt gammal för att få spela utan galler på hjälmen. Christian Haupt insåg att han ville kunna hjälpa till med idrottsskador på plats. Han läste därför en ettårig utbildning i idrottsmedicin och flera idrotts- och ansikts­trauma­kurser.

”Till min praktik kommer privatpersoner med skador från allt ifrån cykelolyckor till idrottsskador.”

Han har sedan arbetat tätt ihop med hockeyklubbarna, framför allt som tandläkare med skador i huvud och mun, men på plats i hallen har han även hjälpt till med andra skador, som stukningar, frakturer och sårskador.
– Och till min praktik kommer privatpersoner med skador från allt ifrån cykelolyckor till idrottsskador.
Han har också hållit kurser och forskat i området. Forskningen har sedan examensarbetet varit inriktad på tandskydd. Han har visat att skador på tänderna minskade med 70 procent när spelarna använder individ­anpas­sade tandskydd. Och han engagerade sig för att få till kraven på individuellt utprovade tandskydd för spelarna tillsammans med LG Karlsson på hockey­förbundet.
– Men det är få tränare som stoppar en spelare som inte använder tandskydd. Bara Boorken och Mats Waltin har aktivt sagt till att spelarna ska använda tandskydd.

Klicka tanden på plats

Han tycker att det roligaste i yrket har varit att kunna hjälpa till. När någon hör av sig med en lös framtand och han kan säga ”kom upp så fixar vi det”, och han ganska enkelt kan klicka tanden på plats igen.
– Att ta hand om någon akut är ganska enkelt. Att behålla lugnet och lägga en hand på axeln gör stor skillnad för den skadade. Och att ordinera några lugna dagar för den som slagit i huvudet kan avgöra hur snabbt den är tillbaka i spelet igen.
Han berättar om det ­viktiga samarbetet med lagets fysio­terapeut och läkare, och hur man lär sig av och hjälper var­andra, och hittar nya behandlingsmetoder.

Skador man aldrig sett förut

En utmaning som hockeytandläkare kan vara just att fundera ut hur man ska ta hand om akuta skador som man aldrig har sett förut. En annan utmaning har varit att få gehör för idéer om förändringar och visa att man finns.
I dag är man inte idrottstandläkare för pengarna.
– Jag brinner för skadeförebyggande och idrott och har jobbat ideellt alla år. Ibland får jag en chokladask till jul, och då och då en träningsoverall som tack. I vissa fall får jag betalt via försäkringspengar. Enda gången jag fått lön var när jag var ansvarig tandläkare för NHL förra hösten. Och så fick jag se bra hockey!

Utbildning för idrottstandläkare

Det finns i dag ingen utbildning eller certifiering för idrottstandläkare i Sverige. Den europeiska organisationen, European Association for Sports Dentistry (EA4SD), har inga egna kurser, men har satt upp kriterier för vad en kurs för idrottstandläkare ska innehålla.

I Nordamerika utbildar Academy for Sports Dentistry, ASD, lagtandläkare. Organisationens ordförande, Hans Stasiuk, berättar att de arbetar med över 40 sporter där det finns risk för skador på tänderna och de rekommenderar tandskydd.
Tandskydden är en stor fråga för organisationen, och i deras endagskurs för lagtandläkare ingår en hands-on-kurs i att tillverka dessa. Kursen tar också upp vad som ingår i rollen, vanliga problem i olika sporter som behöver förebyggas, behandlas akut eller följas upp. De lägger också till workshoppar i relevanta ämnen som att sy skador, fotografering eller screening för oral cancer.
Efter kursen kan man titulera sig certifierad lagtandläkare. I dag finns närmare 200 hundra certifierade personer, framför allt från Nordamerika, men även ett tiotal från andra delar av världen.
Borde det vara fler?
– Jag tycker att det är ett större problem att en del an­mäler sig som lagtandläkare av fel skäl, till exempel för att få umgås med kända stjärnor och få gratisbiljetter till matcher. En del betalar till och med pengar för att få uppdragen.
Det finns alltså inga krav på certifiering för att arbeta som lagtandläkare, och ASD:s mål är att få fler medlemmar och fler utbildade tandläkare. Hans ­Stasiuk upplever att intresset för att vara idrottstandläkare växer och ASD har i dag strax över 500 medlemmar.
– Det är ett bra nätverk, och jag lär mig hela tiden saker av mina kolleger.
Han nämner ytterligare några sporter med stor skaderisk: basket, baseball, fotboll, australisk fotboll och rugby.
– Ett av våra mål är att alla ska ha individuellt anpassade tandskydd. Börjar man med det redan som barn blir det självklart, och man kan få ha kvar sina tänder hela livet.