Millerpriset har fått sitt namn efter amerikanen Willoughby Dayton Miller, som publicerade boken Die Mikroorganismen der Mundhöhle på tyska 1889. Boken gavs ut på engelska året därpå.
– Med sin kemo-parasitiska kariesteori lade han grunden för vår moderna förståelse av karies etiologi, säger Svante Twetman, som är professor emeritus vid Köpenhamns universitet.
Svante Twetman tror att han får Millerpriset för att han har gått i Millers fotspår.
– De forskargrupper som jag har haft förmånen att leda genom åren har konsekvent arbetat med olika metoder för att förebygga karies. På senare tid har vi fokuserat på möjligheterna att motverka en sjukdomsrelaterad obalans (dysbios) i det orala mikrobiomet som är en är del av munhålans komplexa ekosystem. Förhoppningsvis ökar det våra möjligheter för att bevara det friska friskt.
Svante Twetman är 71 år men forskar alltjämt.
– Det bästa med att vara pensionär är nog att man oftare kan ta sovmorgon med lång frukost. Att vara forskande pensionär innebär för min del att slutföra påbörjade studier och projekt som helt eller delvis har legat nere under pandemin.
Vad är den största utmaningen med att vara pensionär?
– Jag säger som alla andra pensionärer – det är svårt att få tiden att räcka till!
Janet Suslick
Annons
Annons
