Han satsar på virtuell undervisning

Vi flyger över Malmö, över mättat gröna träd i en spikrak allé, skymtar Turning Torso, svänger in över Pildammsparkens mörkblanka vattenytor och landar utanför Tandvårdshögskolan vid Malmö universitet. Aleksandar Milosavljevics teaser för föreläsningen om den nya parodontala klassificeringen stack ut i mängden under årets digitala riksstämma.

– Jag fick fria händer, och ville skapa intresse för föreläsningen genom att filma utomhus och hitta liknelser för det jag berättar, inte bara sammanfatta det man ska säga.
I föreläsningen, som hittills är en av de mest sedda på Riksstämman Play, drar Aleksandar Milosavljevic nytta av den digitala teknikens möjligheter. Han ser ut att stå vid station Triangelns glaskupol framför Malmö universitet, mitt bland de fakta han presenterar.
Tidigare har han gjort liknande digitala föreläsningar för studenterna vid Malmö universitet, och blev ombedd att göra det även för riksstämman. Till sin hjälp hade han en greenscreen och en Powerpoint-presentation, och styrde själv bilderna i presentationen.
Han har finslipat tekniken de senaste fem åren, sedan en av professorerna vid utbildningen före­slog att de skulle börja filma och sända ­kirurgi live. Aleksandar Milosavljevic ringde runt på universitetet och hittade en person som kunde hjälpa till med att koppla kameran till en dator och få igång sändningen. Ungefär samtidigt började han intressera sig för att redigera film.
– Jag tycker om att titta på dokumentärer. De är bra på att hålla åhöraren alert genom att blanda det visuella med det som sägs, och att inte tala för snabbt. Det inspirerar till hur man kan lägga upp en föreläsning.

”Ungdomarna i dag har levt i en digital era, i en virtuell värld. Då måste vi fånga deras uppmärksamhet där.”

I presentationen använder han också tre­dimen­sionella modeller som han tar fram i Power­point. Han tipsar också om att det behöver hända saker i bilden. I hans egen föreläsning dyker till exempel den femårige sonen upp.
– Det får åhöraren att tänka ”vad hände nu” och fångar intresset.
Han har länge haft idéer att man skulle kunna hålla mer utbildning online, och bygga upp en bank av föreläsningar.
– Ungdomarna i dag har levt i en digital era, i en virtuell värld. Då måste vi fånga deras uppmärksamhet där. I framtiden borde vi kunna använda virtual och augmented reality för undervisningen.

Nå ut som in en föreläsningssal

Även om tekniken är en del av det roliga, så är han tydlig med vad som är det huvudsakliga ­drivet.
– Att se att kunskap når ut. När någon kan det jag har föreläst om. Det är verkligen guld värt när man ser att någon har lärt sig.
Utmaningen är att kunna nå ut lika effektivt som i en föreläsningssal där man ser åhörarna.
Aleksander Milosavljevic är vid intervjutillfället i början av december 2020 på plats på odontologiska fakulteten vid Malmö universitet. Alla teoretiska ämnen lärs sedan en tid ut helt digitalt, men den kliniska utbildningen är ”nästan som vanligt”.

Han har en 50 procents tjänst som ST-tandläkare i parodontologi och arbetar 50 procent som adjunkt vid tandläkarutbildningen. Intresset för pedagogik har funnits länge; han började under­visa andra redan under sista året på sin tand­läkar­utbildning.
– Jag såg under utbildningen vilken skillnad det gör att ha en väldigt duktig lärare, och inspirerades av dem. Jag fick testa att undervisa på röntgen, och har fortsatt sedan dess.
Aleksandar Milosavljevic talar en tydlig malmö­itiska. Han är född på universitetssjukhuset i Malmö, på andra sidan gatan från Tandvårdshögskolan, och har bott i staden sedan dess.
– Har du varit i Malmö har du sett världen. Här är så varierat och mångkulturellt, mycket som händer och mycket att göra. Samtidigt är det inte större än att man kan cykla överallt. Och så har vi närheten till Köpenhamn och Europa.

”Det är en dynamisk yrkesroll där jag får lära ut och forska om sådant vi ännu inte vet.”

Som barn ville han bli astronaut, men insåg tidigt att det inte var så lätt. Under gymnasietiden blev han intresserad av att arbeta inom medicin, och sökte till både läkar- och tandläkarprogrammen. Han kom in på tandläkarutbildningen i Malmö.
– Det var roligt: studentlivet, bra lärare och en bra pedagogisk modell. Det är svårt att säga att man vet vad man vill bli; det är först efteråt som man vet vad det innebär.
I dag tycker han att det roligaste med yrket är kontakten med både patienter och kolleger. Att det finns ett stort nätverk inom yrket, men att det ändå inte är större än att man känner alla.
– Det är också ett yrke som utvecklas. I dag är patienterna mer medvetna om till exempel estetik och kopplingen mellan tandhälsa och allmänhälsa. Det är inte bara att stå att laga tänder, utan en dynamisk yrkesroll där jag får lära ut och forska om sådant vi ännu inte vet.

Biologin bakom sjukdomen

Han nämner också utmaningen i att ha pålästa patienter: när de är uppdaterade måste man som tandläkare också ha koll på det senaste.
– Att motivera patienterna är också en utmaning. Folk är vana vid att det ska vara enkelt och vill ha en quick fix. Men det går inte att fixa parodontit snabbt.
Hans intresse för parodontit började under studie­tiden.
– Det är ett brett ämne, som kräver kommunikation med patienten, och kunskap om hur man kan påverka biologin bakom sjukdomen så att patienten blir frisk.

Individanpassad behandling

År 2018 disputerade han med en avhandling om behandlingsstrategier vid behandling av patienter med parodontal sjukdom i allmäntandvården. Där visade han att patienter med parodontal sjukdom inte får individanpassad vård, och att de diagnosticeras olika av olika behandlare.
– Jag tror att den nya klassifikationen kan påverka så att vi får mer individanpassad behandling. Det är viktigt att alla gör lika, och att vi har definierat när en patient är frisk.
Han tycker att det finns mycket som kan förbättras i kommunikationen kring parodontit. Både när det gäller patienter, som inte har förstått att de har sjukdomen, och till allmänheten.
– Det är en av våra vanligaste sjukdomar, som finns hos halva den vuxna befolkningen. Men när jag själv gick i skolan och tandvården kom ut och informerade pratade man bara karies. Vi borde lägga in begreppet parodontit tidigt för att förebygga sjukdomen, och även prata mer om rökning och parodontit.

Grafisk framställning i tv-spel

I sin ST-tjänst behandlar han ofta patienter med svåra fall av parodontit och periimplantit, och han tycker att det känns bra att kunna hjälpa dem till hälsa och rehabilitering.
– Parodontit är en tyst sjukdom, och när du väl börjar märka den har det gått långt. Tänderna är en viktig del av livet, och att behöva ta bort dem är som en amputation.
Att hjälpa är en av hans drivkrafter, och att se andra växa i sin roll när de lär sig. Själv inspireras han mycket av sin femårige son, som ”vill veta allt”.
– Den här lusten att lära tappar man någonstans. Den behöver vi hålla kvar.
Han hittar också inspiration i den grafiska framställningen i tv-spel, och skulle vilja skapa spel för tandläkarstudenterna som ett roligare sätt att lära sig.
– Jag tror att augmented reality kan bli nästa sak för undervisningen.