Här är käkens funktion i fokus

Motoriklabbet svävar som en kub i rummet. Det är en tillfällig illusion; kuben står stadigt på golvet, men är avskärmad från omgivningens vibrationer, elektriska fält och elektromagnetisk strålning. Vi kliver in i en Faradays bur där käkens och nackens rörelsemönster och muskelaktivitet ska kunna mätas så precist som möjligt.

Catharina Österlund placerar små reflexbollar på doktoranden Evelina Nilssons panna, haka och bröstben. På väggen framför dem finns optiska 3D-kameror som fångar upp hur reflexbollarna förflyttas i rummet. Samma så kallade motion capture-teknik som används för animeringar i filmer.
– Vi studerar motoriska mekanismer under olika förhållanden. Här kan vi se käkens rörelse i förhållande till huvudet, och huvudet i förhållande till bröstet. Ofta mäter man bara hur käken rör sig, men vårt fokus är att se hur käkens och nackens rörelser samverkar med samtidig muskelaktivitet i båda systemen, säger Catharina Österlund, ansvarig för motoriklabbet, universitetslektor och specialisttandläkare vid institutionen för odontologi.
På en datorskärm i rummet syns reflexbollarna röra sig som sju punkter i ett tredimensionellt koordinatsystem. Evelina Nilsson får nu fyra elektroder placerade över käk- och nackmusklerna. Det är elektromyografi-elektroder, EMG, som mäter muskelaktivitet. Datorskärmen visar kurvor där det syns tydligt hur rörelsen och muskelaktiviteten hänger ihop; kurvornas form är olika, men tajmningen är exakt.

Specialanpassad teknik

Motoriklabbet startade i slutet av 90-talet med grundläggande forskning, och mätmetoderna har finslipats efter hand. Det system man använder är utvecklat för idrottsforskning, men har specialanpassats för labbets behov. Sedan år 2020 har man fått in ny trådlös teknik och möjligheter att mäta rörelsemönstret i detalj. Här finns också en ultraljudsmaskin för att exakt kunna lokalisera musklernas läge.
Just nu pågår tre doktorandprojekt. Evelina Nilsson arbetar med att titta på hur käk- och nackfunktionen utvecklas naturligt hos barn. Mätningar har gjorts på samma barn vid sex, tio och tretton års ålder.

– Genom att följa barnen över tid kan vi beskriva vad som är ett naturligt utvecklingsförlopp hos barn utan störning i käke och nacke. Vi har sett att barnen har ett mer omoget och varierande rörelsemönster än vuxna, och att vid 13 års ålder börjar funktionen likna en vuxens, säger Evelina Nilsson.
Ett annat projekt tittar på hur inducerad smärta stör käkens och nackens rörelse­mönster. Man sprutar in koksaltlösning i nackmuskulaturen och mäter hur systemet påverkas.
I det tredje projektet mäter man käk-nack­funktionen före och efter korrigerande käk­kirurgi, bland annat hos patienter med med­född läpp-käk-gomspalt, för att se hur funktionen förändras i och med operationen.
– Man har tidigare tittat på tal och sväljfunktion, men nu kan vi också få ett objektivt mått på hur käken fungerar, säger Catha­rina Österlund.

Upptäcka avvikelser vid smärta och funktionsnedsättning

Patienterna som kommer till labbet får strukturerade instruktioner för att gapa och för att tugga. Innan testet börjar kalibreras instrumenten noga så att precisionen är på 0,1 milli­meter.
– Dagens kliniska mätningar görs med linjal, skattningsskalor och visuella observationer, vilket är bra. Vinsten med rörelseanalys och EMG är att det objektivt går att kvantifiera och upptäcka avvikelser och förändringar vid smärta och funktionsnedsättning i käk-nacksystemet, säger Catharina Österlund.
Vid motoriklabbet vill man utveckla standardiserade tester som ska komplettera dagens kliniska bedömningar. På så sätt kan patienter med smärta och funktionsstörning få en individanpassad behandling.
– Ambitionen är att man ska kunna komma med sin patient och mäta och se resultatet direkt.
I dag gör man till exempel mätningar på patienter som tränar på avdelningens käkgym.

Personlig käktränare

Käkgymmet, som finns en trappa upp, byggdes upp för snart tjugo år sedan med stöd av institutionen för medi­cinsk teknik och i dialog med fysioterapeut. Här finns en ribbstol, vikter, speglar och särskilda träningsredskap för käken. Två stolar står vid ett litet bord där två kranier huserar.
– Här är mina kollegor, säger tandsköterskan Lena Jonsson.

Hon är personlig käktränare på avdelningen. En viktig del i hennes arbete är att få patienterna att känna sig trygga och att hitta sin egen motivation. Vid bordet med kranierna sitter hon med patienten och pratar om vad det är som gör ont, och om käkens anatomi och funktion. Sedan får patienten göra tester av käksystemets kapacitet, till exempel styrka, koordination och uthållighet. Efter detta tar man fram ett individuellt träningsprogram.
– Utmaningen är att få dem att se vad de gör som orsakar problemen, och lära dem att bryta det beteendet. Man kanske hänger med huvudet för att man har ont eller är ledsen. Vi behöver hjälpa patienten att hitta en bra hållning och position för huvud och käke, säger Lena Jonsson. Hon drar axlarna bakåt och lägger två fingrar på hakan som för att visa den till rätt läge.

”Patienterna får ha denna på sig och försöka hitta ett avslappnat läge.”

Patienterna får träna hållning, koordination, styrka, uthållighet och rörelseutslag. Här finns också speglar för att man ska kunna se hur man står, och flera verktyg för att både träna och medvetandegöra patienten om den problematik man har.
– Biofeedbacken fungerar bra. Den sätts på massetermuskeln och piper baserat på muskelaktivitet. Patienterna får ha denna på sig och försöka hitta ett avslappnat läge, säger Lena Jonsson.

Nedsatt gapfunktion

Patienterna som kommer till käkgymmet har först utretts vid avdelningen för klinisk oral fysiologi. Gemensamt är att alla har något problem med käkens funktion; det kan variera från kraftigt nedsatt gapfunktion till handikappande smärta från käksystemet.
Vid gymmet försöker man ge dem trygghet i att utföra utmanande övningar. Det handlar också om att få patienterna att förstå rörelsen, så att de är motiverade att genomföra dem på egen hand hemma.
– När det gör ont blir man orolig, hjärnans uppmärksamhet går till området där det gör ont, och smärtan ökar. Man kan bli rädd för att röra sig, tillsammans leder det till en ond cirkel. Vägen fram är att utmana smärtan; det gör man inte så lätt ensam hemma på kammaren, säger Anders Wänman, professor i klinisk oral fysiologi vid Umeå universitet.

Långvarig värk

I utredningen vill man också fånga upp patientens allmänna mående. Långvarig värk leder ofta till nedstämdhet som kan lätta om man känner sig starkare och får mindre ont. Att få ett strukturerat omhändertagande hjälper också till.

Innan käkgymmet startade år 2003 fick patienterna med sig ett A4-blad med råd om övningar att göra hemma.
– Men gjorde de verkligen övningarna, gjordes de på rätt sätt och enligt anvisningarna? säger Anders Wänman.
Han har utvecklat den strukturerade träningsmodellen där patienterna får träna på plats. Att standardisera träningen gjorde det också möjligt att utvärdera dess effekter vetenskapligt. Man har kunnat visa att den ger patienterna bättre uthållighet, styrka och koordination, samt minskad smärta.

Screening med tre frågor

De geografiska avstånden gör det svårt att kunna träffa alla patienter som skulle ha hjälp av träningen. Anders Wänman påpekar också att forskningen visar att patienter med smärta och funktionsstörningar i käksystemet är underdiagnostiserade och underbehandlade i tandvården.
Vid avdelningen för klinisk oral fysiologi i Umeå har man testat och validerat ett screening­system med tre frågor för att identifiera individer med käkproblem, Three questions for Temporomandibular disorders, 3QTMD. Detta finns nu med i de nationella riktlinjerna för tandvård.
– Vi känner oss trygga med att allmäntandvården kan använda frågorna rutinmässigt för att screena fram de patienter som behöver diagnostiseras, och sedan starta behandling.

”Vi behöver förstå orsaker och riskfaktorer för att förebygga problemen.”

Han påpekar att det är en komplex problematik där man behöver fortsätta att förfina diagnostiken.
– Vi behöver förstå orsaker och riskfaktorer för att förebygga problemen. En patient som har smärta och funktionsstörning i käksystemet associerat med en generell smärtproblematik, behöver en annan behandling än den som har en lokal smärta och funktionsstörning.