Annons

Annons

Hon har kartlagt rasismen i tandvården

Rasism existerar i vården och sker i möten mellan patienter och vårdpersonal, och även mellan kollegor. Det påvisar tandläkaren och doktoranden Sarah Hamed i en ny doktorsavhandling om rasism i vården.

Efter fyra års forskning om rasism i hälso- och sjukvården och tandvården lämnade tandläkaren Sarah Hamed, doktorand vid sociologiska institutionen på Uppsala universitet, i slutet av november in ett slutmanus på sin doktorsavhandling om rasism i vården. Avhandlingen bygger på kunskap och erfarenheter från universitetets forskningsprojekt ”Understanding racism in health­care” där Sarah Hamed har varit en av forskarna.
– Projektet har givit oss mer kunskap om rasism i vården, som är en komplex och multi­dimen­sionell företeelse, och hur vi kan arbeta för att färre medarbetare och vårdtagare utsätts för rasism, förklarar Sarah Hamed.

“Om frågan aldrig lyfts så osynliggörs rasismen. Då är det som att den inte existerar, vilket den gör.”

Idén till forskningsprojektet växte fram under ett tidigare projekt där patienter intervjuades om barriärer i hälso- och sjukvården och tandvården. Trots att vårdtagarna inte tillfrågades om diskriminering och rasism innehöll flera av svaren spontana berättelser om rasism i vården. För att ta reda på hur vårdpersonal resonerar kring rasism på arbetsplatsen sökte och fick forskningsgruppen projektmedel från statliga forskningsfinansiären Vetenskapsrådet för en kvalitativ intervjustudie. I början var det dock svårt att hitta intervjupersoner.
– Rasism är ett väldigt känsligt ämne. Många är så rädda att bli kallade för rasister att de inte vågar nämna ordet eller prata om det. Andra är rädda att bli stämplade som problemskapare som förstör arbetsmiljön genom att ta upp känsliga frågor.
– Om frågan aldrig lyfts så osynliggörs rasismen. Då är det som att den inte existerar, vilket den gör.

Vårdens kultur

Sarah Hamed har länge funderat och sökt information om varför det finns en rädsla kring att prata om rasism, och hon tror att rädslan härstammar från vårdens kultur. I en institution som ska vara objektiv, omhändertagande och lika för alla är det otänkbart med någon form av diskriminering.
– Även om det finns forskning om medicinens roll i konstruktionen av det biologiska rasbegreppet och flera exempel på rasism så har personal med stark professionell identitet, som tandläkare, svårt att acceptera en icke neutral vård där känslor påverkar medicinska bedömningar.
– Och då är det svårt att göra något åt det. Inte ens patientombudsmannen har en kategori för rasism och diskriminering, och många av dem som utsätts förnekar och förminskar händelsen.

Strukturell rasism

När den internationella uppmärksamheten och stödet kring Black Lives Matter-rörelsen växte ökade intresset bland vårdpersonal för att delta i intervjustudien. Totalt intervjuades 58 medarbetare med olika professioner och etniciteter. En del tillhör det som forskningsgruppen kallar rasifierade minoriteter, med mindre makt och tillgång till resurser i samhället, och andra tillhör den vita majoritetsgruppen.
– Eftersom rasism är en känslig fråga började vi alla intervjuer med allmänna frågor om personen och arbetsplatsen ­innan vi närmade oss ämnet. Vårt mål var inte att ta reda på vem som är rasist utan att förstå och eliminera rasifieringsprocesser och strukturell rasism inom vården.

Avfärdar symptom

Forskningsgruppen har identifierat olika processer där rasism kan riktas mot vårdtagare eller vårdpersonal. I forskningsmaterialet finns flera exempel på kulturell differentiering där vårdpersonal kategoriserar och binder patienter till en grupp – främst somalier, araber, personer från Mellanöstern och romer – som anses opålitliga och svåra att behandla.
– I jämförelse med andra grupper är det mycket oftare som dessa vårdtagares symptom avfärdas, eftersom man tror att de överdriver sin smärta. Det har till och med konstruerats ett begrepp, etnisk smärta, som en beskrivning på att dessa gruppers smärta är annorlunda än majoritetsgruppens.

“Han skrek rasistiska glåpord mot dem och gick sedan fram till tandsköterskan och spottade på henne.”

Projektet innehåller även flera exempel där vårdpersonal har utsatts för rasism. Det mest iögon­fallande exemplet är hämtat från en tandvårdsklinik där en tandläkare och en tandsköterska, som båda tillhör rasifierade minoriteter, utsattes för rasism av en patient som inte hade betalat för ett tidigare besök.
– När de tog upp den obetalda räkningen med vårdtagaren blev han jättearg och våldsam. Han skrek rasistiska glåpord mot dem och gick sedan fram till tandsköterskan och spottade på henne.

Kränkande särbehandling

Efter händelsen började klinikens ledning och personal diskutera rasism och kränkande särbehandling. Diskussionerna ledde till en ny policy om att ingen patient kan välja tandvårdspersonal efter etnicitet, vilket de hade kunnat göra tidigare.
I somras avslöjade Dagens Nyheter att flera vårdgivare över hela Sverige tillåter patienter att välja etniskt svenska läkare och tandläkare, och intervjuade då även Sarah Hamed om granskningen.
– Eftersom vi själva hade samlat material kring detta blev jag inte förvånad. Det är jättebra att det uppmärksammades i DN och att tandläkare och läkare skrev under ett upprop mot rasism i Expressen, men tyvärr stannar diskussionen alltid där. Det händer inget mer.

Hantera missnöjda kunder

Sarah Hamed efterlyser en nationell eller regional policy som komplement till den nuvarande lagen mot etnisk diskriminering för att det ska ske en allmän strukturell förändring bland vårdgivare.
– Saknas det tydliga riktlinjer är det inte lätt för personen i receptionen att hantera missnöjda kunder som vill byta tandläkare av etniska skäl.

Rasism från kollegor

I studien framkommer att vårdpersonal även utsätts för subtil och grov rasism från kollegor på arbetsplatsen. Den subtila rasismen tar sig uttryck i att medarbetaren utesluts från kliniska beslut och teamarbetet, eller att kollegor inte litar på deras omdöme och kunskap.
– Jag utsattes själv för subtil rasism när jag arbetade kliniskt som tandläkare. Vid intervjuerna har vi även hört berättelser om grov rasism där vårdpersonal har använt n-ordet och beskrivit folkgrupper som babianer.
– Två studenter berättade att deras handledare använde rasistiska termer när hen pratade om patienter från Mellanöstern.

Medel för att motverka

Forskningsprojektet, som pågick fram till slutet av 2020, var inte bara en studie av situationen i vården utan innehöll även en implementeringsdel som i viss mån fortsätter än i dag för att motverka rasism i vården. Intervjuerna och forskningsmaterialet har omvandlats till fallbeskrivningar, artiklar och undervisningsmaterial.
– Vi undervisar nu om rasism i vården på sjuksköterskeutbildningen vid Jönköpings universitet, och har genom dem fått kontakt med University of North Carolina i Chapel Hill där vi har genomfört ett undervisningsmoment.

Undervisningsmaterial

– Vårdgivare i Region Västerbotten har nu också möjlighet att ta del av vårt undervisningsmaterial.
Under hösten har Sarah Hamed publicerat flera artiklar om projektets resultat på universitetets hemsida, vilket hon kommer att fortsätta med under 2022. Disputationen av hennes doktorsavhandling planeras ske i juni, och därefter kommer den att publiceras online.

Upptäck mer